Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varberg - Warberg, Johan August - Varberg—Borås järnväg (W. B. J.) - Varbergs kontrakt - Varberg—Ätrans järnväg (Wb. Ä. J.) - Varbildning, Suppuration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
plats, härjades af stora eldsvådor 1767 och 1863 och
har sedan uppstått i prydligare skick, hvarunder
en ny stadsdel uppbyggts på de gamla "Platsarne".
L. W:son M. E. A—t.
Warberg, Johan August, operettskådespelare,
teaterledare, f. 5 maj 1842 i Glafva socken, Värmland,
d. 16 okt. 1915 i Stockholm, var 1861—65 anställd
vid olika landsortssällskap, 1865—72 vid Södra
teatern i Stockholm, dessemellan dock 1870—71
vid Svenska teatern i Helsingfors, hade 1872—84
sin hufvudsakliga verksamhet vid Mindre teatern
("Hammerska ladan") i Stockholm, däraf 1876—78 som
meddirektör och 1881—84 som ensam direktör för denna
scen. Under mellanåren 1879—81 tillhörde han ånyo
Södra teatern, var sedermera 1884—85 regissör vid
Stora teatern i Göteborg, gaf några år gästspel, var
1887—88 fäst vid Nya teatern och 1889—95 direktör
för Vasateatern (till 1893 tills. med E. Strömberg),
hvarefter han till sin död var sceninstruktör
vid Södra teatern. W:s hurtiga spelsätt och friska
kuplettsång liksom hans iscensättningsförmåga lämnade
goda insatser i operettens klassiska skeden på Södra
teatern (under Zetterholm), hammerska teatern och
Vasateatern. Bland roller, som han kreerat här, märkas
Andersson i "Andersson, Pettersson och Lundström",
Fritz i "Storhertiginnan af Gerolstein", Montedafior i
"Frihetsbröderna", Pinsonnet i "Theblomma", Eisenstein
i "Läderlappen", Ollendorff i "Tiggarstudenten"
samt Mikado. Han var 1907—15 styrande mästare i
stockholmslogen af ordenssällskapet W6 (se d. o.).
Varberg—Borås järnväg (sign. W. B. J.), normalspårig
(1,435 m.), 85 km. lång, är med 25,5 km. belägen
inom Hallands län och med 59,5 km. inom Älfsborgs
län samt eges och trafikeras af Varberg—Borås
järnvägs-a.-b. Järnvägen utgår från Varberg i
öfvervägande nordöstlig riktning till Viskan och
vidare utmed Viskans högra strand till Borås. Den
öppnades för allmän trafik 25 okt. 1880. Vid 1918
års slut utgjorde järnvägs-a.-b:s bokförda byggnads-
och förrådskostnad 5,884,802 kr., hvaraf för bana
med husbyggnader 4,490,318 kr. och för rullande
materiel 1,120,166 kr. Aktiekapitalet uppgick till
1,610,000 kr. Bolagets styrelse har sitt säte
i Varberg, som äfven är järnvägens postadress.
P. S. R.
Varbergs kontrakt, i Göteborgs stift, omfattar de
sju pastoraten Hvalinge, Stamnared, Skällinge och
Nösslinge; Varbergs stadsförsamling; Lindberg och
Torpa; Träslöf; Hunnestad och Gödestad; Grimeton och
Rolfstorp; Tvååker och Spannarp. 43,013 har. 20,789
inv. (1919).
Varberg-Ätrans järnväg (sign. Wb. Ä. J.), normalspårig
(1,435 m.), 48 km. lång, inom Hallands län, eges
och trafikeras af Varberg—Ätrans järnvägs-a.-b. Den
utgår från Varberg och är framdragen i hufvudsakligen
östlig riktning, korsar Falkenbergs smalspåriga
järnväg vid Ullareds station och framgår till Ätrans
station vid Halmstad—Nässjö järnvägar. För allmän
trafik öppnades delen Varberg—Ullared 1 april och
delen Ullared—Ätran 22 juli 1911. Vid 1918 års
slut utgjorde järnvägs-a.-b:s bokförda byggnads-
och förrådskostnad 2,817,440 kr., hvaraf för bana med
husbyggnader 2,446,323 kr. och för rullande materiel
307,844 kr. Aktiekapitalet uppgick till 1,196,900
kr. Bolagets styrelse har sitt säte i Varberg, som
äfven är järnvägens postadress.
P. S. R.
Varbildning, Suppuration, med., är en
inflammatorisk process, vid hvilken exsudatet (se
d. o.) består hufvudsakligen af leukocyter (hvita
blodkroppar). Ett dylikt exsudat kallas var (se
d. o.). Vid varbildning utträda blodets leukocyter
ur kärlsystemet. Härvid är det väsentligen fråga
om en verklig utvandring, emigration, betingad
af leukocyternas rörelseförmåga. Leukocyternas
utvandring eger rum genom kärlväggar, som med
afseende på kontinuiteten äro fullt oskadade
(diapedesis, se Extravasat), och försiggår
endast från kapillarkärl och små vener. De utvandrade
leukocyterna hopa sig till en början kring kärlen, men
vandra sedan äfven vidare i den omgifvande väfnaden
samt kunna i så stor mängd genomsätta denna, att
dess närmare struktur knappast kan mikroskopiskt
iakttagas. Såväl för leukocyternas utvandring
genom kärlväggarna som för deras vidare vandring
i den utanför kärlen liggande väfnaden spelar den
företeelse, som benämnes chemotaxis (se d. o.),
en viktig roll. Denna företeelse sammanhänger nära
med varbildningens orsaker (etiologi). Varbildande
inflammatoriska processer förorsakas hos både djur och
människor i de flesta fall af mikroorganismer, framför
allt bakterier. Af de sistnämnda kan man därvidlag
särskilja två stora grupper: a) s. k. varbakterier
i egentlig mening, som utgöras af stafylokocker och
streptokocker (se Bakteriologi, sp. 708, 717—719)
och hos människan orsaka flertalet varbildningar;
b) en del andra bakterier, såsom tyfusbacillen,
mjältbrandsbacillen, tuberkelbacillen m. fl. (se
Bakteriologi, sp. 721 ff.). Nyssnämnda varbakterier i
egentlig mening producera under sin förökning i den
lefvande organismen substanser, som ha egenskapen
att på blodets leukocyter utöfva en attraherande
inverkan (chemotaxis). Andra varbildande bakterier
alstra icke dylika chemotaxisverkande substanser,
men efter deras bortdöende i organismen kunna utaf
dem uppstå varbildande, chemotaktiskt verkande
sönderfallsprodukter. Orsaka förruttnelsebakterier
varbildning, såsom stundom kan ske, eller
om de, hvilket är vanligare, tillsammans med
ofvannämnda varbakterier eller efteråt inkomma i
den inflammatoriskt förändrade väfnaden, förläna
de varet en oangenäm, mestadels stinkande lukt
(putrit var). — Varbildande processer kunna dock
orsakas äfven af kemiska substanser af olika
slag, såsom terpentinolja, krotonolja, petroleum
o. s. v. Praktiskt taget kan man likväl säga att,
när helst en varbildning föreligger hos människa,
är det fråga om en af bakterier orsakad process.
Med hänsyn till varbildningens närmare lokalisation
särskiljer man två hufvudformer af varbildning, af
hvilka den ena förekommer på ytan af slemhinnor
eller serösa hinnor, den andra i det inre af
väfnaderna. Dessa båda former visa en del olikheter
äfven i afseende på varbildningens närmare
förlopp m. m. a) Varbildning på inre och yttre
kroppsytor. Hit hör bl. a. den variga katarren,
t. ex. varig luftrörskatarr, varig snufva o. s. v.;
det från slemhinnan afsöndrade sekretet är rikt på
varceller och erhåller härigenom sitt karakteristiska
mer eller mindre gulfärgade utseende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
