Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 687-688 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Varin, 2. Jean - Varin, 3. Pierre Amédée - Varin, 4. Pierre Adolphe - Varinus - Variola confluens - Variolæ (Variola) - Variolæ ovinæ - Variolisation - Variolit och Variolitstruktur - Varioloides - Variometer - Variscit - Variskiska bergskedjan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i brons af den senare. — 3. Pierre Amédée V.,
kopparstickare, f. 1818 i Châlons-sur-Marne, d. 1883 i
Croutte (dep. Aisne), lärjunge af målaren Monvoisin,
utförde många stick efter Bellangé, Girardet,
Neuville, Le Roux m. fl. och utgaf Les papillons
(1852; satiriska teckningar), Drôleries végétales
(s. å.) samt L’architecture pittoresque en Suisse
(1862) och Costumes nationaux de la Suisse. —
4. Pierre Adolphe V., den föregåendes broder,
kopparstickare, f. 1821, d. 1897, kom 1834 till Paris,
studerade i École des beaux-arts och i Monvoisins
ateljé. Sedan 1844 utställde han stick dels efter egna
kompositioner, dels efter andras arbeten, särskildt
efter skulpturverk. — Deras yngre broder och lärjunge
Eugène Napoléon V., f. 1831, har utfört stick efter
Rembrandt, Ch. Müller, Bougereau, Brion m. fl.
1—4. C. R. N. (G—g N.)

Varinus, italiensk lärd. Se Guarino.

Variola confluens, med. Se Koppor, sp. 1003.

Variolæ (Variola), med., koppor (se d. o.).

Variolæ ovinæ, veter. Se Fårkoppor.

Variolisation, med. Se Serumterapi, sp. 195, och
Vaccination.

Variolit och Variolitstruktur, geol. Se Koppstruktur.

Varioloides (af lat. variolæ, koppor, och
grek. eidos, likhet), med., en lindrig form af
smittkoppor, förekommande hos personer, hvilkas
disposition för smittkoppor blifvit nedsatt genom
skyddskoppympning. Utslaget börjar vanligen ej i
ansiktet, utan å bålen, i motsats till förhållandet
vid de svårare formerna af smittkoppor. Utslagets
utbredning är tämligen ringa, och verkliga
kopp-pustler utbilda sig ej. I sammanhang därmed
står det förhållandet, att någon suppurationsfeber
ej inställer sig.
J. E. J—n.

Variometer, fys., benämnas flera olika slag af
apparater, afsedda dels för observationer ang.
förändringarna i vissa fysikaliska storheter,
t. ex. instrument för undersökningar ang. förändringarna
hos de jordmagnetiska elementen (se Jordmagnetism,
sp. 152) eller ang. lufttryckets
förändringar under uppstigningen med ballong (se
Statoskop), dels att vid elektriska anordningar
möjliggöra en kontinuerlig förändring af vissa
storheter, t. ex. kapacitet och själfinduktion. Fig. 1
visar en bild af en kondensator (se d. o.),
bestående af två från hvarandra isolerade system
af halfcirkelformade parallella metallplattor, af
hvilka det ena systemet är vridbart, hvarigenom det
kan inställas så, att det med en större eller mindre
sektor kommer att täcka det andra. Kapaciteten
kan sålunda inom vissa gränser kontinuerligt
förändras. Fig. 2 visar en själfinduktionsvariometer,
bestående af två rullar, af hvilka den ena är vridbar i
förhållande till den andra. Då de båda rullarna
ingå i samma strömkrets, kommer själfinduktionens
(se d. o.) storlek att vara beroende af deras
ställning i förhållande till hvarandra. Variometrar
för kapacitet och själfinduktion spela en
mycket viktig roll vid telegrafering utan tråd.
T. E. A.

Fig. 1.

Fig. 2.

Variscit, miner., ett smaragdgrönt, blågrönt till
färglöst, rombiskt mineral af sammansättn.
Al₂O₃P₂O₅4H₂O. Namnet kommer af Variscia (Voigtland) och
gafs 1837 af Breithaupt åt mineralet från fyndorten
Massbach i sachsiska Voigtland. Det liknar i hög
grad turkos och brytes i relativt stor mängd på
ett par ställen i Utah, där det förekommer i form
af valnöt- till kokosnötstora klumpar i hornstens-
eller kalcedonliknande kvarts. Det exporterades
först till Kina, men används numera ganska ofta som
smyckesten äfven i Amerika under namnet utahlit.
E. E.

Variskiska bergskedjan, geol., en af de bergskedjor i
Europa, som uppbyggdes vid slutet af den paleozoiska
eran, under senare delen af stenkolsperioden och den
permiska perioden, ett tidsrum af jordens historia, då
bergskedjebildningen var särdeles intensiv; samtidigt
var också den eruptiva verksamheten synnerligen
liflig. Af denna bergskedja finnas nu endast genom
dislokationer isolerads stycken kvar som bergsplatåer,
oftast horstar, ibland de yngre sedimenten. Den kan
rekonstrueras som en från s. v. till n. ö. gående
båge från franska centralplatån till Böhmen, där
den böjer af rakt mot s., och stycken af densamma
återfinnas i den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>