Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vasilkov - Wasilowski - Vasjansi - Vas-jugan - Vask - Vaskekörningen - Vaskguld - Vadklot - Vaskmalm l. Vask - Vask-Narva (Wache- l. Wach-Narfwen) - Vaskning - Vaskulär - Vaskverk, Anrikningsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stugna, 45 km. s. om Kiev. 17,800 inv. (1910), däraf
39 proc. judar. Tillverkning af tvål, vaxljus, läder
och tegel.
A. N—d.
Wasiłowski [-siωov-]. Se Konopnicka.
Vasjansi, negerfolk. Se Mrima.
Vas-jugan, en 850 km. lång biflod fr. v. till Ob,
i hvilken den faller ut något nedanför Narym
vid 59° n. br. Afbördar vattnet från Vas-jugans
tundra. Flodområde 66,120 kvkm.
A. N—d.
Vask, bergsv. Se Vaskmalm.
Vaskekörningen, kam. Se Byggningshjälpen.
Vaskguld, sådant guld, som förekommer i
form af små korn och flittror bland sand
och grus i vissa flodfårors aflagringar
samt därur vinnes genom vaskning.
E. E.
Vasklot, holme och hamn. Se Vasa, sp. 752—753.
Vaskmalm l. Vask, bergsv., kallas sådan malm,
som innehåller så mycket bergart, att den för ett
ändamålsenligt tillgodogörande måste krossas för
att kunna medelst anrikning (se d. o.) eller på
annat sätt skiljas från bergarten. Detta gäller
hufvudsakligen de ädlare metallernas malmer. Vid en
del järnmalmsgrufvor utsorteras den malm, som vid
slagningen faller sönder till små stycken, för sig
kallas vask.
C. A. D.*
Vask-Narva (Wache- l. Wach-Narfwen),
ett på vänstra stranden af Narovaån vid dennas utlopp
ur Peipus liggande slott, kalladt Nyslott, då hertig
Karl 1602 befallde, att en skans skulle byggas där
till skydd för den goda hamnen och sjöfarten mellan
Narva och Dorpat. Arbetena igångsattes visserligen
1603, men gingo långsamt. 1643 var V. "förfallet,
utan defension och obeqvämt", och 1656 besattes
det utan motstånd af ryssarna. Det återtogs dock
s. å., men föll 1658 åter i deras händer, och de
behöllo det i det 3-åriga stilleståndet. När det
1661 återlämnats till svenskarna, beslöts 1662 dess
slopande som befästning. 1663 befanns det dock böra
bibehållas, och befästningsarbeten företogos 1671—74,
men afstannade. Ryska anfall 1701 och 1702 kunde
afvisas, men 1703 föll V. i ryssarnas händer. På dess
plats ligger nu orten Perenez.
L. W-son M.
Vaskning, bergsv., äldre benämning på anrikning
af malm på våta vägen (jfr Anrikning, sp
1096). Vaskningen utföres i vaskverk, som alltefter
malmens art ha olika maskinell utrustning. I
allmänhet krossas malmen först, hvarefter den på
olika slag af siktar uppdelas i "klasser". De gröfre
kornstorlekarna bearbetas sedan på sättmaskiner (se
Anrikning). Detta arbete utfördes under anrikningens
äldre skede och ännu stundom i små förhållanden
medelst s. k. sållsättning, arbete med
handsättmaskin. Därvid utbredes det malmhaltiga
berget till ett omkr. decimetertjockt skikt i en
med botten af trådduk eller plåtsåll försedd låda,
som nedsänkes i vatten och där försättes i upp- och
nedgående rörelse. Vid lådans nedsänkning lyftas
kornen från bottnen och ordna sig vid fallandet
småningom så, att de tyngsta, malmrikaste, lägga sig
underst, medan de ofyndiga, som äro lättare, stanna
öfverst och kunna borttagas först, hvarefter malmen
tillvaratages. Det gods, som på grund af sin ringa
kornstorlek icke lämpligen kan siktas, går genom ett
system af spetstrattar eller spetslådor och uppdelas
där efter sin fallhastighet i vatten i flera "sorter", hvilka
sedan behandlas på "härdar", bestående af ett svagt
lutande plan, på hvilket det i vatten uppslammade
godset får utrinna i en tunn ström och utsättes för
inverkan af ytterligare tillfördt klarvatten. De
första härdarna utgjordes af stillastående, svagt
lutande plan och förfärdigades af väl hopfogade
bräder, s. k. planhärdar. Godset tillfördes
efter hela den öfre sidan och fördelade sig på
härdytan så, att de rikaste malmkornen stannade
öfverst och sedan allt malmfattigare, ju längre
ned på härdytan de stannade. Härdytan gjordes sedan
rörlig, och genom att härden, s. k. stöthärdar,
stöttes mot en fast stötklots sattes kornen i
lifligare rörelse och blef särskiljandet af de
olika kvaliteterna bättre. Den färdiga varan måste
emellertid borttagas för hand, och härdarna arbetade
diskontinuerligt, hvarigenom produktionen blef låg
och arbetskostnaden hög. Vid nyare härdkonstruktioner
har man undvikit detta, och det erhållna godset,
slig, mellanprodukter och affall, bortföres numera
kontinuerligt. Bland sådana konstruktioner kunna
nämnas Steins kontinuerliga stöthärd med rörligt
gummiband, skakhärdar l. skakbord (se fig.) samt rundhärdar af flera
olika slag med såväl fast som rörlig härdyta. Vid
den första krossningen får man icke de fyndiga
och ofyndiga delarna af rågodset fullt åtskilda,
hvarför under arbetet mellanprodukter erhållas,
som måste underkastas ytterligare krossning och
behandling. Det oaktadt kunna förluster vid
vaskningen icke undvikas. Dels kan man icke
fullständigt "renkrossa" vaskgodset, utan smärre
malmkorn sitta kvar på gråbergskornen, som gå i
affallet, dels blir en del malmkorn så fint krossad,
att de icke kunna tillvaratagas på härdarna, utan
medfölja vattnet till den s. k. slamsumpen,
där de småningom sjunka till bottnen. Vid en
del vaskverk ha stora slamdammar anlagts för att
uppsamla det med vattnet bortgående fina slammet,
men ändock följer en del med ut i vattendragen och
föranleder ofta nedanför boende strandegare att
klaga och framställa ersättningsanspråk. Anrikning
i vaskverk var tidigare det allmänna sättet för
behandling af alla icke magnetiska malmer och
användes i Sverige t. ex. för koppar-, bly-, zink-
och manganmalm samt svafvelkis och blodstensmalm,
men för en del dylika malmer har på senare
tid oljeanrikning börjat tillämpas Jfr Koppar,
sp. 974. Om guldvaskning se Guld, sp. 580 o. fig. 1,
samt Sibirien, fig. 3 å sp. 334. Äfven för
utvinnande af diamanter ur diamantförande grus
användas vaskverk (se illustration till Kimberley,
sp. 23).
K. S—ll.
 |
| Skakbord (från Morgårdshammars mekaniska verkstad). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
