Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 923-924 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vax - Vaxblomma - Vaxboning - Vaxdux - Vaxgurka - Vaxholm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

paraffin. Om jordvax l. bergvax samt om konstgjordt
vax se Ceresin och Ozokerit; om ympvax se d.o.
K. A. V—g.

Vaxblomma, bot. Se Cerinthe och Hoya.

Vaxboning. Se Bona.

Vaxduk tillverkas på så sätt, att grof och fast
linne-(bomulls- eller jute-)väf af ansenlig bredd
spännes fullkomligt stram i en lodrätt stående
ram och bottenstrykes med tunt lim, hvarefter
täckfärger, sammanrifna med linoljefernissa,
anstrykas i flera hvarandra täckande lag, hvilka,
allteftersom de torka, afslipas med pimsten. Detta
arbete kräfver mycken omsorg och för finare sorter en
tid af 2—3 månader. Slutligen öfverdrages duken med
glansfernissa. Vaxduk till mattor o.s.v. tryckes i
olika tapetmönster (hvarvid träformar med upphöjda
mönster begagnas) eller marmoreras, målas i
träimitation, bronseras o.s.v. Uttrycket "vaxduk"
härrör från det förr brukliga vaxlärftet, som var
öfverdraget med en verklig vaxlösning. Det sprack lätt
i köld samt var klibbigt och illaluktande i värme,
hvarför vaxets ersättande med linoljefernissan var
ett stort framsteg.

Vaxgurka, bot. Se Benincasa.

Fig. 1. Vaxholms vapen.

Vaxholm, stad på öar i Uppland, Stockholms län,
vid segellederna till Stockholm från Trälhafvet
genom Ko- och Oxdjupen, omfattar, sedan Rindön
(se d.o.) 1 jan. 1913 inkorporerats, 615 har,
hvaraf 1 har vatten. Taxeringsvärdet af fastigheter
utgjorde 20,989,700 kr. (1918), hvaraf 15,842,400
kr. å bevillningsfria, tillgångarna 454,654 kr.,
skulderna 210,809 kr., inkomsterna 176,921 kr. och
utgifterna 165,436 kr. (1916).
Den taxerade inkomsten af kapital och arbete 1918 var
3,730,140 kr., och kommunalskatten utgick s.å. med
6,90 kr. per bevillningskrona. Folkmängden, 3,322
pers. (1919), visar nära 36 proc. ökning senaste
årtionde. Näringslifvet var länge föga utveckladt,
delvis beroende på, att sedan 1700-talets midt
stadens tomter och områden upplåtits åt enskilda
genom kontrakt på endast 30 år och i öfrigt ogynnsamma
villkor. Sedan 1912 ske dock på grund af riksdagens
af konungen stadfästa beslut tomträttsupplåtelser på
75 år, hvarjämte gator och offentliga platser efter
ny fastställd stadsplan skola med full eganderätt
öfverlåtas till staden. 1915 funnos i V. 30 handlande
med 81,950 kr. inkomst, 74 handtverkare med 62
biträden och 106,930 kr. inkomst och 1917 4 fabriker
med 40 arb., 293,320 kr. salutillverkningsvärde samt
16,110 kr. bevillningstaxerad inkomst. Sjöfarten
är sommartiden mycket liflig genom de talrika
ångbåtsförbindelserna med Stockholm. Handelsflottan
bestod 1917 af 35 ångf. om 5,626 bruttoton med 268
mans besättning. Den gamla stadsdelen är byggd i östra
delen af Vaxön på ojämna strandklippor vid sundet
mellan denna ö och den

Fig. 2. Situationsplan af Vaxholm. 1. Kyrka. — 2. Rådhus. — 3. Postkontor. — 4. Telegrafstation. — 5. Folkskola. — 6. Kommunal mellanskola. — 7. Missionshus. — 8. Sjukstuga. — 9. Epidemisjukhus. — 10. Kasern. — 11. Hotell, restaurang och bankkontor. — 12. Torg. — 13. Vaxö batteri. — 14. Exercisfält. — 15. Kyrkogård. — 16. Nya begrafningsplatsen. — 17. Varmbadhus. — 18. Kallbadhus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>