Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Weibull, 2. Martin Johan Julius - Weibull, 3. Laurits Ulrik Absalon - Weibull, 4. Kristian Oskar Matts - Weibullsholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Sveriges hist. från äldsta tid till våra
dagar"), Johan Adolf Clodts anteckningar (i
"Hist. tidskr.", 1883), Om "Mémoires de Chanut"
(ibid., 1887—88), Lunds och Lundagårds minnen
(1884; med 7 planscher), Drottning Kristina och
Klas Tott (1892; i "Acta universitatis Lundensis",
XXIX, 1893) och Gustaf II Adolf och Christian IV
1624—25 (ibid., XXXI, 1895). Efter W:s död utkom
(1902) en samling af hans tal och uppsatser under
titeln Från Lund och Lundagård. Dessutom utgaf han
"Sånger af en svensk fånge i Simbirsk" (1868),
"Ydun, Nordisk studentkalender 1870" (Köpenhamn
1869; i förening med O. Borchsenius), "Samlingar
till Skånes historia etc." (6 häften, 1869—73),
"Samlingar, utgifna af de skånska landskapens
historiska och arkeologiska förening" (9 häften,
1874—81), hvilken förenings sekreterare W. var
sedan 1866, samt "Skånska samlingar" (1891—97),
"Carl v. Linnés skånska resa" (1874), "Chr. Cavallin
och A. Th. Lysander. Smärre skrifter i urval... Med
inledning och lefnadsteckningar" (1891) och "Anders
Tidströms resa i Halland, Skåne och Bleking 1756"
(s. å.). Utmärkande drag för W. som historiker
voro en spirituell, ej sällan genialisk blick för
personligheternas karaktär och för händelsernas
djupare sammanhang samt en, visserligen i viss mån
efter franska föredömen danad stil, som ofta höjde
sig till det glänsande; i afhandlingen om Chanuts
memoarer visade han sig i utpräglad grad behärska
modernt kritiska metoder. Från ungdomen varm anhängare
af skandinavismen, sådan den då framträdde, höll
W. med trofast entusiasm fast vid denna idé hela sitt
lif igenom; den var den kanske mest bärande kraften i
hans personlighet, om den än ej alltid var till enbart
gagn för hans historiska forskning; han lät stundom
de skandinavistiska idéerna spela in vid betraktelsen
af historiska förhållanden och problem, så att dessa
därigenom kommo att framstå i annan dager än hvad
de annars bort göra. Med hans starka skandinavism
sammanhängde i väsentlig grad hans lifliga intresse
för fäderneprovinsens historia; han såg i Skåne,
som han med entusiastisk kärlek omfattade, ett
förbindelseled mellan Sverige och Danmark. W. var
framstående vältalare; särskildt kunna framhållas
talet vid Lunds universitets minnesfest öfver Gustaf
II Adolf 1882 och talet till de aflidnas minne vid
nordiska festen i Lund 1889. W. visade stort intresse
och lefvande sympati för den akademiska ungdomen i
alla dess förhållanden. Han var Akademiska föreningens
i Lund ordf. 1888—1900.
3. Laurits Ulrik Absalon W., den föregåendes
son, historiker, universitetslärare, f. 2
april 1873 i Lund, blef student 1892, filos.
kandidat 1894 och licentiat 1899, efter särskildt
disputationsprof docent i historia vid Lunds
universitet s. å. Han utnämndes till landsarkivarie
i Lund 1903 och till professor i historia vid Lunds
universitet 1919. W. har utvecklat en synnerligen
omfattande verksamhet som historisk författare
och urkundsutgifvare. W:s docentafhandling var
De diplomatiska förbindelserna mellan Sverige och
Frankrike 1629—1631. Ett bidrag till Gustaf II
Adolfs och kardinal Richelieus historia (1899). I
"Sveriges historia intill 20:de seklet" har han
författat afd. om Karl X Gustaf (delvis med stöd af
förarbeten af fadern). Bland hans många afh. och uppsatser må
särskildt nämnas det på grundlig forskning hvilande
arbetet Bibliotek och arkiv i Skåne under medeltiden
(1901). Under de senaste åren har W. framför allt
egnat sig åt forntidens och den tidigare medeltidens
historia, och han har här med genomgripande konsekvens
på denna tid anlagt den moderna kritikens metoder
och därigenom i viss mån verkat banbrytande, om hans
resultat än gett upphof till liflig vetenskaplig
polemik. De förnämsta af hithörande arbeten äro
Kritiska undersökningar i Nordens historia omkring
år 1000 (1911), Historisk-kritisk metod och nordisk
medeltidsforskning (1913), Liber census Daniæ. Kung
Valdemars jordabok (1916). Bland de af honom utgifna
urkundssamlingarna märkas "Diplomatarium dioecesis
Lundensis. Lunds ärkestifts urkundsbok" (1900—09),
"Diplomatarium civitatis Malmogiensis. Malmö stads
urkundsbok" (1901—17), "Sven Lagerbring. Skrifter och
bref" (1907) och ärkebiskop H. Reuterdahls memoarer
(1920). W. har fr. o. m. 1900 (de båda första åren i
förening med fadern) utgett "Historisk tidskrift för
Skåneland", utg. af Historiska föreningen för Skåne,
hvars sekreterare han är. — Hans broder Karl Gustaf
Hannibal Kristofer W., f. 1881, filos. kandidat
1901, landsarkivarie i Göteborg 1911, i Lund 1919,
har utgett Freden i Roskilde (1908), Släkten Weibull
(1911) och Göteborgs sparbank 1820—1920 (1920).
4. Kristian Oskar Matts W., tillhörande släktens
3:e gren, agronom, f. 23 dec. 1856 på Starbo i
Norrbärke socken, Dalarna, blef filos. kandidat
1878 och doktor 1882 samt docent i mineralogi 1883,
allt vid Lunds universitet. Han blef s. å. laborator
vid Alnarps landtbruksinstitut, sedan 1886 lärare
och blef 1902 lektor i kemi och geologi samt 1911
rektor med professors titel. Sedan 1887 förestår
han därjämte Malmöhus läns hushållningssällskaps
kemiska station i Alnarp och ledde sällskapets
lokala försöksverksamhet 1899—1906. Han är
inspektör öfver statens kem. stationer sedan
1905, led. af styrelsen för Centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet sedan 1913
och led. af Landtbruksrådet sedan 1918. W. har
författat ett antal afh. och uppsatser i
broschyrform och i tidskrifter, dels i mineralogi,
petrografi och kemisk kristallografi, dels i
landtbrukskemi, de senare hufvudsakligen i
"Landtbruksakademiens handl. o. tidskr." samt i
"Tidskrift för landtmän", som han tills. med
H. Winberg redigerade 1906—17. Han har i bokform
utgett Kortfattad lärobok i organisk kemi för
landtbruksundervisningen (1889; 2:a uppl. 1897),
Kortfattad lärobok i mineralogi och geologi (1890;
4:e uppl. 1918) och Kortfattad lärobok i fysik
(1891). Han valdes till led. af Fysiogr. sällsk. i
Lund 1890 och af Landtbr. akad. 1904.
2—3. A. S. 4. H. J. Dft.
Weibullsholm, landtgård i Landskrona och intill
liggande Örja socken, säte för firman W. Weibulls
utsädesaffär och växtförädlingsanstalt. Detta
företag grundades af landtbrukaren Valfrid Vilhelm
Verner Weibull (f. 1833, d. 1903), som 1870 började
försäljning af rotfruktsfrö, delvis skördadt å
egna odlingar, men till större delen inköpt från
utlandet. Såväl affären som de egna fröodlingarna
växte småningom, och särskildt vann W:s frö af dansk
Bortfelderrofva stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
