Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 31. Ural - Vertex / 1087-1088 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wellmans ugnar - Vellokasser - Vellon - Vellore, Vellur - Velloso l. Vellozo, José Marianno de Conceiçao - Wellpapp - Wells (stad) - Wells, William Charles - Wells, Charles Jeremiah - Wells, sir Thomas Spencer - Wells, Herbert Georg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Wellmans ugnar, metall. Se Martinprocessen, sp. 1129.

Vellokasser. Se Veliokasser.

Vellon [veljån], sp., eg. kopparmynt; spansk valuta
i koppar (i motsats till silfvermyntfoten, plata).

Vellore [velå’ə], Vellur, stad i Brittiska Indien,
distriktet North Arcot af presidentskapet Madras,
vid högra stranden af floden Palar. Befolkningen
(1901 43,500 pers.) har visat tendens att
minskas. Från 1600-talet (enligt folkmeningen från
1200-talet) stammar den berömda fästningen, som
1780 framgångsrikt uthärdade en belägring af Haidar
Ali. 1799 blef V. residens för Tippo Sahibs (se denne)
söner, som anses ha gett upphof till sipahis (se
d. o.) uppror där 1806. En egendomlighet för V. är
odlingen af välluktande blommor, af hvilka hvarje
dag många balar försändas österut till Madras. Bland
bildningsanstalter märkas en amerikansk missionsskola
och college sedan 1898.
A. N—d.

Velloso l. Vellozo [vellå’så], José Marianno
de Conceição, brasiliansk präst, botanist, f. 1742
i S. José (Minas geraes), d. 13 juni 1811 i Rio de
Janeiro, blef franciskanmunk 1761, lärare i geometri
och retorik i S. Paulo 1771 och i naturhistoria i
Rio de Janeiro 1786; för botaniskt skriftställeri
vistades han i Lissabon till 1809. Han afslutade
1790 det digra folioverket Flora Fluminensis,
som efter hans död utgafs af Antonio de Arrabida
(11 vol., 1,640 taflor, 1827; texten ånyo 1881 af
L. Netto, O. Derby och N. Mareiro i "Archivos do
Museu nacional"). V. belönades med titeln padre öfver
staten Rio de Janeiro. Till hans ära stiftades
1850 i Rio de Janeiro "Sociedade Vellosiana" med
en etnologisk och tre naturhistoriska afdelningar.
C. Lmn.

Wellpapp (af ty. welle, våg), tekn.,
ett slags veckad ("korrugerad") papp, som
används till förpackningsändamål, hvarvid de
eftergifvande och något fjädrando vecken
eller räfflorna i pappen skydda mot stötar.
Fmn.

Wells [ωe’lṡ], stad i engelska grefsk. Somerset,
vid foten af Mendip hills, s. om Bristol. 4,655
inv. (1911). Staden har sitt namn efter de många
källorna i grannskapet. Redan under romartiden låg där
en ort med namn Fonticuli (af lat. fonticulus, liten
källa); under angelsaxerna var W. en af de förnämsta
städerna i Wessex och på 900-talet biskopssäte. Staden
bär upp gamla kyrkliga traditioner. Dess katedral
från midten af 1200-talet, ryktbar för sina
skulpturer, hör till de yppersta minnesmärkena
från Englands medeltid. Hela västra fasaden, 45
m. bred, inberäknadt de båda (ofullbordade) tornen,
är fullständigt betäckt med skulpturverk, dels nio
rader själfständiga figurer, öfver 600 till antalet,
de flesta i naturlig storlek under baldakiner,
dels 48 reliefer med ämnen ur bibliska historien,
alltsammans som konstverk af mycket högt värde.
(A. N—d.)

Wells [ωe’lṡ], William Charles. Se Wells’ försök.

Wells [ωe’lṡ], Charles Jeremiah, engelsk skald,
f. omkr. 1800 i London, d. 1879, utgaf Stories after
nature (1822; ny uppl. 1891) och det stora versdramat
Joseph and his brethren (1824; omtr. 1876 och 1899,
då tills. med en uppsats af Swinburne och personliga
minnen af W. af Watts-Dunton), hvilka båda blefvo
fullkomligt obeaktade. På grund häraf brände W. efter sin hustrus död
1874 sina många dikt- och skådespelsmanuskript, men
öfverraskades på sin ålderdom däraf, att Rossetti,
Swinburne och andra hyllade hans drama som ett verk af
yppersta slag, värdigt Shakspere. Med sin praktfulla
retorik och sin yppiga vers är det likväl odramatiskt
och mera psykologiskt än litterärt märkligt.
R—n B.


Wells [ωe’lṡ], sir Thomas Spencer, engelsk
kirurg, f. 1818, d. 1897 i Kap Antibes, Frankrike,
blef 1841 led. af College of surgeons, tjänstgjorde
därefter några år som läkare vid engelska flottan
samt bosatte sig 1853 i London, där han 1854 utsågs
till kirurg vid ett litet, för kvinnosjukdomar afsedt
sjukhus. Under Krimkriget verkade han som kirurg vid
de engelska civilsjukhusen i Smyrna och Reukioi. I
dec. 1857 gjorde han sin första ovariotomi (se d. o.),
men med dödlig utgång. Följande året utförde han
en dylik operation, som ledde till hälsa, och denna
jämte flera efterföljande, hvilka likaledes förlöpte
lyckligt, föranledde andra kirurger att återupptaga
denna då tämligen öfvergifna operation. Inom få
år ingaf W. genom sina lyckliga resultat ett så
stort förtroende för ovariotomien, att icke blott
en mängd patienter sändes till honom för att undergå
densamma, utan kirurger från alla länder kommo till
London för att hos honom studera operationen. Från
att ha varit en operation, som dittills endast i
enstaka fall och med tämligen tvifvelaktig framgång
utförts, idkas ovariotomien numera, väsentligen
enligt de af W. uppställda reglerna, öfverallt och
har räddat tusendens lif. — Sedan W. utnämnts till
surgeon to the Queen’s household, erhöll han 1883
baronetvärdigheten.
R. T—dt.


Wells [ωe’lṡ], Herbert Georg, engelsk
romanförfattare och sociolog, f. 21 sept. 1866 i Bromley,
Kent, som son till Joseph Wells, en professionell
kricketspelare, och hans hustru, som var dotter till
en värdshusvärd. Han besökte först en privatskola i
Bromley, kom därefter i klädeshandel, men återgick
till skolan i 16-års-åldern, då han först genomgick
Midhurst grammar school och därefter Royal college of
science i South Kensington, hvarest han studerade fysik,
kemi, astronomi, geologi och biologi. Han tog examen vid
Londons universitet med högsta utmärkelse 1888 och blef
därefter lärare i naturvetenskap i en privatskola, men
redan 1893 började han egna sig åt journalistiken och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>