Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Veritas l. Bureau Veritas - Veritas odium parit - Verk - Verkan - Verkbly - Werkbund, Deutscher - Verkehrstrupper - Verkhelighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bråktalen fartygets beskaffenhet och de två enkla arabiska
siffrorna beskaffenheten af i fartyget ingående
träkonstruktioner och af dess utrustning. Lägre klass
(i de tre senare afseendena) anges med resp. 5/6, 2,
2 och 3, 3. För träfartyg äro beteckningarna desamma,
utom att de romerska siffrorna ersättas af arabiska
1—16 alltefter material och tid, för hvilken klass
beviljats. Under Bureau Veritas’ speciella kontroll
byggda fartyg utmärkas med ᛭. Bland sällskapets
årliga publikationei märkas främst Register Veritas
(med supplement hvarannan månad), upptagande alla
i Bureau Veritas klassade fartyg med angifvande af
klass och f. ö. detaljerade uppgifter om dimensioner,
material, byggnadsort och -år, redare, maskiner
o. s. v., samt Répertoire général de la marine marchande,
upptagande alla världens fartyg (från 50 ton
brutto för segel- och 100 ton brutto för ångfartyg),
likaledes med utförliga detaljuppgifter, och äfven
innehållande en del statistik samt förteckningar
å skeppsvarf, redare o. s. v. Dessutom utges
Annuaire des pertes et accidents m. m. — Liksom
fallet är med Lloyd’s har äfven Bureau Veritas’ namn
upptagits af en del andra företag, t. ex. af de båda
klassificeringsinstituten Norske Veritas i Kristiania
(stiftadt 1864) och Veritas Hellénique i Aten; i
Stockholm finns ett försäkrings-a.-b. kalladt Svenska
Veritas.
Å. W:son M. E. A—t.
Veritas odium parit, lat., "sanningen alstrar hat",
genom att säga sanningen förvärfvar man sig fiender.
Verk, handling, gärning (ex. goda verk; se Goda
gärningar); alster af (i synnerhet) andligt arbete
(ex. dikt-, konst-, musik-, kartverk); större
anläggning för bearbetning af råmaterial (ex. järn-,
koppar-, silfver-, såg-, stamp- och saltverk) eller för
utnyttjande af sådana (ex. vattenlednings-, kraft-,
gas- och elektricitetsverk) eller för framställning
af fabrikat (ex. manufaktur-, mynt- och metallverk);
maskin (ex. ur-, slag-, valsverk); organisation till
förvaltning af vissa offentliga angelägenheter
(ex. ämbetsverk, tull-, post-, telegraf- och
lots-verket, statens affärsdrifvande verk, riksdagens
verk, städernas verk); jfr Statsverket. 1. Metall. Se
Blästerverk. — 2. Sjöv. Se Dref 1.
Verkan. 1. Filos. Se Orsak. — 2. Mek. Se Motverkan.
Verkbly, metall., det orena råbly, hvilket
erhålles som första produkt vid nedsmältning af
blymalmer. Alltefter malmens beskaffenhet kan
det innehålla en hel mängd främmande metaller,
såsom koppar, arsenik, antimon, vismut, silfver
m. fl. Om rening af verkbly se Bly, sp. 779, 782,
om extrahering af silfver ur verkbly se Silfver,
sp. 479—481.
K. A. V—g.
Werkbund [-bont], Deutscher, en tysk sammanslutning
af konstnärer, firmor och personer inom
industri och handtverk samt sakkunniga på dessa
områden. Förbundet bildades 6 okt. 1907 i München
och har utvecklats synnerligen kraftigt, ehuru dess
verksamhet under och efter Världskriget har måst
begränsas. Medlemskap förvärfvas uteslutande genom
inval af styrelsen. Sammanslutningens syften framgå
af följande programpunkter. Förbundet vill sammansluta
det bästa inom konst,
industri, handtverk och handel; det är samlingspunkten
för alla, som äro villiga till och egnade för en
kvalitetsproduktion, och för alla, som uppskatta
näringslifvet som ett gemensamt kulturarbete. Sina
mål vill förbundet uppnå genom uppfostran, propaganda
och samfälldt ställningstagande till hithörande
frågor. Werkbunds styrelse består af Tysklands
främsta konstnärer och storindustriidkare. Rörelsen
har frikostigt finansierats af medlemmarna bland
fabrikanterna, som alla bidraga med olika belopp,
motsvarande deras företags omfattning. Bredvid
styrelsen fungerar ett arbetsutskott, bestående dels
af "Ortsvertrauensleute", förtroendemän på större
platser för industriell produktion eller kulturcentra,
samt "Fackvertrauensleute", skickliga fackmän inom
olika branscher, såsom byggnads-, porslins-, glas-,
metall-, textil-, möbelindustrierna m. fl. i och för
konsultation. Förbundet har utvecklat en genomgripande
förädlingsverksamhet å tyska industrialster med
afseende på såväl smakutveckling som ändamålsenlighet
och genom ytterst energisk propaganda lyckats
intressera producenterna för kvalitetsbegreppet. Täta
utställningar på olika orter, äfven i utlandet,
föredrag, kurser, behandlande handelns och industriens
förhållande till hvarandra, förlagsverksamhet,
anläggning af mönstersamlingar och andra initiativ,
omfattande de mest skilda områden, "från granit- och
järnbyggnaderna till kvinnoklädnaden, från stadsplanen
och nyodlingen till köpmannens kontor, från
skådebanan till kyrkogården". Förbundets verksamhet
kulminerade i Werkbundsutställningen i Köln 1914,
som var af mycket betydande dimensioner och som hade
föregåtts af censurering. Werkbunds affärsledning är
förlagd till Berlin. Litt.: F. Naumann, "Deutsche
gewerbekunst" (1908), samt "Jahrbuch des deutschen
werkbundes". — Jfr Verkstaden (Föreningen).
D. B—g.
Verkehrstrupper [ferkērs-, af ty. verkehr,
samfärdsel], krigsv., gemensam benämning på de
trupper inom tyska armén, som handhade kommunikations-
och förbindelseväsendet, såsom järnvägs-, telegraf-,
luftfarttjänst o. s. v.
C. O. N.
Verkhelighet, benägenheten att tillmäta den yttre
gärningen (se Goda gärningar) som blott sådan
afgörande betydelse i etiskt och religiöst afseende:
i gröfre form i den meningen, att sinnesförfattningen
vore mer eller mindre likgiltig, i finare form så,
att den yttre gärningen som sådan vore ett moment
i själfva den sedliga utvecklingen, som skulle
föra människan till en högre sedlig ståndpunkt. Den
katolska kyrkan kan, trots erkännansvärda tendenser
i motsatt riktning, näppeligen fritas från en viss,
stundom starkt framträdande benägenhet åt detta håll,
grundad ytterst i dess lära, att det goda verket i
och för sig (låt vara, att intet annat verk är godt
än det, som härflyter af en ren vilja) skulle bereda
människan ett slags förtjänst inför Gud (meritum ex
congruo), genom hvilken hon i viss mening skulle
förtjäna den eviga saligheten. Så betraktar ock
denna kyrka kulthandlingar såsom egande betydelse
utan afseende på den uppbyggelse de skänka den i
dem deltagande, endast, som det heter, "af gjord
gärning" (ex opere operato; se Opus operatum). De
högre tendenser, som finnas hos denna kyrka,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
