6? Vestis virum redd.t-Westmacött funnet system, gasuppsamlingsstationer och omfattande rörnät för gasens distribuering på långa af-stånd. Bland den stora mängd uppfinningar, som gjorts af W. eller genom hans åtgöranden blifvit fruktbringande, märkas vidare gasmaskin för drif-ning af elektriska generatorer, växelanordning för användning af ångturbiner till att drifva far-ty gspropellrar, luftfjäderanordning för automobiler m. m. W:s företagaranda karakteriseras väl däraf, att han vid slutet af sin lefnad var president i ett trettiotal bolag, sysselsättande sammanlagdt 50,000 pers., med verkstäder i Wilmerding, East Pittsburgh, Swissvale, Tafford city, Hamilton (Ca-nada), London, Manchester, Le Havre, Vardo (Italien), Wien och Petersburg. W. blef bl. a. hedersled, i The Amerdcan association for the advancement of science och flera andra föreningar. Han erhöll äfven John Fritz-medaljen (för uppfinningen af luftbromsen), Edison-guldmedaljen (1912, för förtjänstfullt arbete till utvecklingen af växel -strömssystemet för ljus och kraft). Grashofmedaljen tilldelades honom af Yerein deutscher ingenieure (1913); tekniska högskolan i Berlin kallade honom till doktoringenjör 1906 och Union college till filos. hedersdoktor (1890). Fnm. Ve'st.8 vi/rum re^dit, lat., "kläderna göra mannen", citat från Quintilianus, "Institutio ora-toria", VIII, 5. Vestit?r (af lat. vestìre, bekläda), detsamma som investitur (se d. o.). Westkil, flodarm. Se Me u se 1. West Kirby |>e'st k?'bi]. Se Hoylake and West Kirby. Vestkusten, en på svenska språket i San Francisco, Kalifornien, sedan 1886 utgifven veckotidning, som utkommer i åttasidigt, 7-spaltigt format och kostar 2 doll. pr år. Upplaga 7,000 ex. (1919). Den är en af de bästa svensk-amerikanska nyhetstidningarna, redigerad i liberal anda. Q- A. L-r. Westlake j>e'stléìk], John, engelsk jurist, f. 1828, d. 14 april 1913, blef 1854 advokat och 1888 professor i internationell rätt vid universitetet i Cambridge. Han författade bl. a. A treatise on private international law (1858; flera uppl.) och var från början medutgifvare aí Bruxelles-tidskriften "Revue de droit internationar'. W. tillhörde Englands mest ansedda och äfven i utlandet kända rättslärde; hans privatinternationella verk anknyter också till europeisk rättsdoktrin och rättsutveckling i allmänhet och klarlägger därigenom den engelska rättens särställning på ett sätt, som gjort hans arbete synnerligen högt skattadt och värdefullt. Rid. Vestlandet, namn på västligaste delen af det sydliga Norge, vanligen omfattande Rogaland, Hordaland, Sogn og Fjordane fylken samt södra delen af Möre fylke (före 1919 kallade resp. Stavanger, Nordre och Söndre Eergenhus och Romsdals amt). Öm befolkningen se Norge, sp. 1388 och fig. 3, sp. 1390. Vestlandsrasen. Se Norska hästen. Westlind, Nils, missionär, språkforskare. Se Kongo, sp. 743. Westling. 1. Bror Gottfrid Yilhelm W., skolman, historiker, f. 26 nov. 1844 i Linköping, student i Uppsala 1863, filos. doktor där 1872, adjunkt vid folkskollärarseminariet i Lin- köping 1879 och rektor där 1897-1910, har utgett bl. a. Om svenska riksrådets ställning efter stats-hvälfningen 1772 (1872), Metodik för undervisningen inom folkskolan (1893; 3:e uppl. 1910), Huf-vuddragen af svenska folkundervisningens historia (med statsanslag, 1900), Svenska folkskolan efter år 18å2 (1911) och Ur Linköpings stifts historia 1593-1842 (1919). W. var led. af kyrkomötet 1903. - 2. Gustaf Oskar Fredrik W., den föregåendes broder, historiker, skolman, f. l dec. 1850 i Linköping, blef student i Uppsala 1870, docent i historia där 1879 och filos. doktor 1880, utnämndes till lektor i svenska och historia s. å. vid Sundsvalls och 1884 vid Linköpings högre allm. läroverk, men stannade kvar vid det förra som t. f. rektor, tills han i samma egenskap förflyttades 1897 till Nyköpings och 1902 till Västerviks högre allm. läroverk, där han 1904 äfven blef lektor. Han lämnade rektoratet 1907 och lektoratet 1917. 1888 blef han prästvigd och 1897 teol. doktor. 1892 och 1895 var han statsrevisor. W. har skrifvit bl. a. Det nordiska sjuårskrigets historia (i "Hist. bibi.", Yl-VII, 1879-80), Hertig Karls furstendöme åren 1568-1592 (1883) och värdefulla uppsatser rör. de kyrkliga förhållandena i Estland och Livland under svenska väldets tid (i "Handl. rör. prestmötet i Hernösand", 1890, Sundsvalls lärov:s årsber. 1892, 1894, 1896, 1897, "Kyrklig tidskr.", 1896-97, 1899 och i "Kyrkohist. årsskr." 1900-01), hvaraf åtskilliga i tysk of v. införts i "Beiträge zur kunde Ehst-, Liv- und Kurlands" (bd 5, 1896, 1898), samt artiklar i "Hist. tidskr." (Sveriges förhållande till Danmark från freden i Stettin till Fredrik II:s död [1571-1583], d. 39, 1919) och Nordisk familjebok. Westling, Per Rikard, apotekare, professor, f. 14 nov. 1868 i Söderåkra, Kalmar län, anade mogenhetsexamen i Skara 1888 samt blef farm. kandidat 1892 och examinerad apotekare 1897. Sedan 1895 tjänstgjorde han vid botanisk-farma-kognostiska af d. af Farmaceutiska institutet som amanuens, assistent och (fr. o. m. 1912) som laborator, 1902-18 därjämte som lärare vid dess kurs för apotekselever. Under tiden idkade W. botaniska studier vid Stockholms högskola samt blef 1907 filos. kandidat, 1911 licentiat och s. å. doktor på afh. über die grünen spezies der gattung Peni-cillium. 1918 utnämndes han till professor i botanik och farmakognosi vid Farmaceutiska institutet. W. har författat bl. a. de farmakognostiska artiklarna i "Kommentar till Svenska farmakopén (Ed. VIII)", utg. 1904 under samarbete med G. Fr. Eergh, A. Blomquist och T. Delphin, ett omfattande och värdefullt arbete, och Kort handledning i mikroskopisk teknik (1908). Han är sedan 1912 redaktör för "Svenskfarmaceutisk tidskrift". I Farmaceutiska föreningen var W. styrelseled. 1903 -07. Han är led. af Svenska läkaresällskapet (1907), i styrelsen för Svenska medicinalväxtföreningen (1912) och af permanenta farmakopékom-mittén (1919). .. C-G. S. West-Lothian [>erst líù^hien], grefskap. Se L i n Ii t h g o w 1. Westmacott [ö>erstmokåt]. 1. Sir Richard W., engelsk skulptör, f. 1775 i London, d. där 1856, studerade i London och efter 1792 i Paris