Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn / 301-302 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wieliczka, grufstad i Galizien - Vielle, fr., mus. Se Lira, sp. 749 - Vielliebchen, ty. Se Filippin - Wielopolski, Aleksander - Wielun, ty. Weljun - Wiemer, Anders - Wien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Parti af saltgrufvan i Wieliczka.

omkr. 100,000 ton salt, tillhörde urspr. Polen,
men kommo genom delningen 1772 till Österrike;
efter Världskriget, hvarunder W. 1–7 dec. 1914
hölls besatt af ryssarna, tillföllo de 1919
åter Polen. Befolkningen är rent polsk.
A. N-d.

Vielle [viä’l], fr., mus. Se Lira, sp. 749.

Vielliebchen [f?ll?bchen], ty. Se F i l i p p i n.

WielopoMski, Aleksander, grefve, polsk statsman,
markis Gonzaga-Myszkowski, f. 1803, d. 1877 i Dresden,
skickades efter polska resningens utbrott 1831 i
en resultatlös diplomatisk mission till England,
för hvilken han redogjorde i "Mémoire presenté
à lord Palmerston". Efter bondeoroligheterna i
Galizien 1846 sökte han åstadkomma ett polsk-ryskt
närmande genom den uppseendeväckande skriften
Lettre d’un gentilhomme po-lonais au prince
de Metternìch (2:a uppl. 1848). Efter den ryska
bondeemancipationen 1861 blef W. direktör i kyrko-
och undervisningskommissionen och ståthållaren
storfurst Konstantins adjoint som chef för
civilförvaltningen. Han måste dock omedelbart före den
andra polska resningen (1863) frivilligt lämna landet
och bosatte sig i Dresden. Jfr Lisickis biografi
(på polska, 1873; fr. öfv. 1880). _
A-d J.

Wieluh [vj?lonj], ty. W?ljun, kretsstad i
polska guv. Kalisz nära Öleschniza, en biflod
till Warthe. 7,850 inv. (1897), hvaraf 34,7
proc. judar. Bryggerier och såpfabriker.

Wiemer [v?mer], Anders, skolman, läroboksförfattare,
f. 1819 i Yimmerby landsförsamling, d.

11 juli 1900 i Nybro, filos. doktor i Uppsala 1848,
var lektor i matematik, fysik och kemi vid läroverket
i Kalmar 1856-86. Han utgaf flera matematiska
läroböcker (bl. a. Elementerna i algebra jemte serier
och logarithmer 1857, 7:e uppl. 1893; InZed-ning till
geometrien 1875, 3:e uppl. 1889), som varit mycket
använda vid de svenska läroverken, och en edition
af Euklides (1862), hvarjämte han öfver-satte och
bearbetade arbeten i fysik af J. Muller och J. Frick.
S-e.

Wien [vin], ung. Bécs, fr. Vienne, eng. Vienna,
hufvudstad, förr i Österrikisk-ungerska monarkien,
nu i republiken Österrike, ligger med sin största
del på högra stranden af den i flera armar förgrenade
Donau under 48° 12’ n. br. och 16° 22’ ö. lgd, på 170
m. höjd, vid östra foten af Alpernas yttersta utlöpare
(Wienerwald) och början af den slätt, som sträcker
sig österut till Karpaterna. Donaus hufvudarm,
hvilken för en kostnad af omkr. 64 mill. österrikiska
kr. 1870–77 på en 13 km. lång sträcka fick en ny,
284 m. bred bädd, hvarigenom man kunde förekomma de
öfversvämningar, af hvilka W. och en stor del af
Nedre Österrike nästan årligen hotades, går genom
stadens nordöstra del, och en annan arm af floden,
den 1869–73 reglerade Donaukanalen, går i en stor båge
v. om hufvudfloden genom staden, som sålunda genom
Donau tredelas (se den till art. hörande, färglagda
kartan). Till Donaukanalen, som genom slussar skyddas
mot högt vatten och isgång, går genom södra W. en
smutsig och i allmänhet obetydlig, 31,5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>