- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
687-688

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinje, Aasmund Olafsön - Vinjett - Vinjäst - Vinkallskål - Vinkast - Vinkel (geometri)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

korrespondent till "Drammens tidende". 1856 tog han juridisk ämbetsexamen med högsta betyg och började 1858 utge ett veckoblad "Dölen" (det kunde likväl ibland hända, att en månad, en gång t. o. m. ett år förflöt mellan numren), som skrefs på telemarkska bygdemålet, utfylldt med en mängd ord af V:s egen tillverkning, och hvars benämning icke med orätt öfverflyttades på V. själf, då det nästan uteslutande förde hans personliga talan, Vers och kåserier omväxlade i "Dölen" med afhandlingar och politiska artiklar, allt prägladt af författaren-utgifvarens ojämnhet och nyckfulla humor. Än afhandlade han dagens politik och sociala frågor, än sina egna angelägenheter, "vår politik". I "Dölen" publicerade han också sina dikter Storegut (utg. 1866) och Staale, sina reseskildringar från Norge och sina egendomliga tal. Att ett sådant blad och en sådan personlighet skulle göras till skottafla för många och icke minst för den då existerande skämttidningen "Krydseren" var en gifven sak. 1860 erhöll V. statsunderstöd för att studera juryinstitutionen i England och Skottland och offentliggjorde i Edinburgh sina intryck från denna resa under titel A norseman's views of Britain and the british, som därefter öfversattes till bygdemålet. Genom vänners inflytande fick han 1865 anställning som kopist i Justitiedepartementet, men förlorade den redan 1868 genom oförsiktiga yttranden i "Dölen"; en annan motgång var, att det på stortinget 1866 och 1869 väckta förslaget om "digtergage" åt honom icke gick igenom. 1863 utkom hans Diktsamling, där många stycken äro präglade af en mycket djup nationalkänsla i förening med en oemotståndlig humor. Under en kort tid på 1860-talet arbetade V. som följetonist i veckobladet "Vort land". Hans sista bok var Biandkorn (1867). -- Den af "Det norske samlag" föranstaltade upplagan af "A. O. Vinjes skrifter i utval" (6 bd, 1881-90) ger en god föreställning om denne i norska litteraturen enastående författare, hvilken genom sin kvickhet och norskhet, sina paradoxer och sin bitande satir föreföll samtiden som en sällsam litterär lösdrifvare ("frifant"). Han var också en ensam man, splittrad i sitt sinne, tvifvel-sjuk, ostadig, kringflackande, en dyrkare af den norska högfjällsnaturen, en sällsynt lyrikerbegåfning, som i ypperliga visor på hembygdsmålet, det enda som kunde ge uttryck åt hans inre lif, tolkade sina stämningar, en svärmare och satiriker, bitter, stolt, ödmjuk och öm i ständig skiftning, en vandringsfilosof; besviken, motsägelsefull och förbisedd, gick han genom lifvet. Ett rikare erkännande har först på senare tider kommit honom till del. En egendomlig produkt af V:s författarverksamhet är hans Ferdaminni fraa sumaren 1860 (1861), berättelsen om en resa, som han företog till Trondhjem. H. Koht har 1903 utgett ett urval af V:s dikter och prosaskrifter. En utförlig lefnadsteckning af V. Vislie utkom 1890. Om V:s språk har J. Storm skrifvit några artiklar i "Morgenbladet" för 1886. E. H.* Vinjett, fr. vignette (eg. liten vinranka), boktr., ornamental utsmyckning i början (öfverst på sidan) eller i slutet af en bok, framför eller efter ett kapitel o. s. v., framställd vare sig i träsnitt, kopparstick eller litografi. Vinjetterna hade urspr. form af vinrankor (däraf namnet). De infördes af nederländske boktryckaren Johannes Veldener eller Valdener (1476 ff.). Se vidstående fig. och jfr fig. 8 o. 9 till art. Eokutstyrsel. -- Vinjettist, person, som tecknar eller graverar vinjetter. Vinjäst. Se Bakteriologi, sp. 729, och Vin, sp. 608 ff. Vinkallskål. Se Kallskål. Vinkast. trädg., enklare växthus för odling af vindrufvor. Se Växthus. Vinkel benämnes i geometrien lutningen mellan två räta linjer, som utgå från en och samma punkt. Denna punkt kallar man vinkelns spets (s), de båda räta linjerna vinkelns ben (bb), fig. 1. En vinkel kan anses uppkomma därigenom, att en rörlig rät linje i det af vinkelns ben bestämda planet vrider sig omkring sin i vinkelspetsen belägna Fig. i. ändpunkt på så sätt, att linjen i början sammanfaller med det första vinkelbenet och till sist med det andra. Storleken af denna vridning utgör måttet på vinkelns storlek, hvilken därför icke alls är beroende af vinkelbenens längd. En hel omvridning bringar en på detta sätt kringsvängande rät linje tillbaka till dess utgångsläge. Den därvid alstrade vinkeln är den naturliga enheten för vinklars uppmätning och kallas ett hvarf eller en full vinkel. Ehuru vinklar mycket väl kunna tänkas uppgå till vida mer än ett hvarf (så är t. ex. den vinkel, som på ett dygn beskrifves af minutvisaren på ett ur, 24 hvarf), sysselsätter man sig dock i geometrien vanligen med vinklar af mindre storlek än ett hvarf, och det är till och med jämförelsevis sällan man talar om vinklar öfverstigande hälften af ett hvarf. Ett hälft hvarf kallas stundom en sträckt l. rak vinkel; hos en sådan vinkel ligga vinkelbenen utefter en och samma räta linje, men äro riktade åt rakt motsatta håll. Vinklar, som äro större än ett hälft hvarf. kallas konvexa; vinklar, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0368.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free