Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Winlin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för obetydliga uppgifter, som gåfvo föga
tillfälle att visa andra egenskaper än behag och
smak; frisk, naturlig uppfattning, god replikering
och medryckande humör prägla hennes spelsätt,
1 o. 2. R–n B.
Vinning, skpsb. Se Fällning 2.
Winnipeg [ωi′nipeg; af ojibwayspr. ωin, smutsig,
och nipi, vatten]. 1. Sjö i Brittiska Nord-Amerika,
prov. Manitoba. Omkr. 24,500 kvkm. (mer än 4 gånger
Vänerns storlek). Längden i nord–sydlig riktning
utgör 450 km., bredden 10–100 km., höjden
ö. h. 216 m. Djupet är påfallande ringa (högst 27
m.), och flera sedimentrika tillflöden arbeta
på att utfylla sjön. Dess vattenområde är betydligt,
omkr. 1,1 mill. kvkm. Tre ansenliga strömmar
utfalla i densamma: längst är den från v. kommande
Saskatchewan (se d. o.); i s. utmynnar Red river of
the North (se Red river 2); från s. ö. kommer
Winnipeg river, hvars källa ligger i närheten af
Öfre sjön och som genomflyter Rainy lake och Lake
of the woods samt från h. upptar English river.
Dessutom mottar W. det gemensamma utloppet för
de strax i v. befintliga sjöarna Winnipegosis
(5,400 kvkm. = Vänern) och Manitoba (4,600 kvkm.).
Hela denna samlade vattenmassa afflyter i sjöns norra
ända genom den i Hudson bay utmynnande korta, men
vattenrika Nelson river. W. utgör en återstod af
en fordom vida mera omfattande vattensamling,
hvars aflopp under istiden afspärrades i
n., så att en större issjö uppdämdes,
den s. k. Agassiz-sjön (se d. o.),
som stod i samband med Mississippisystemet. – 2.
Hufvudstad i kanadiska prov. Manitoba, vid Red
rivers och Assiniboines förening och vid Kanadiska
Pacificbanan, 72 km. s. om W.-sjön. W. har
ett utomordentligt gynnsamt handelsläge: all trafik
mellan prärierna i v. och Canadas hufvudprovinser i
ö. hoptränges i den 160 km. smala öppningen mellan
Förenta staternas gräns och W.-sjön. Här är
staden W. den naturliga handelsmedelpunkten,
som måste vinna i betydelse, så snart kolonisationen
af prärierna gjort framsteg. 1870 låg på nuv. W:s
plats endast en by med 240 inv., men sedan den
transkontinentala järnvägen började anläggas,
har staden genom invandring sett sin befolkning
hastigt ökas. Denna utgjorde 1881 7,985 pers.,
1891 25,642, 1901 42,340 och 1911 136,035 samt
uppskattades 1916 till 163,000. W., som är en viktig
järnvägsknut, har gifvetvis stor spannmålshandel med
kvarnindustri, men äfven andra industrier, som
höra till storstäder, ha vunnit utveckling, sålunda
tillverkning af maskiner, papper, kemikalier m. m.
Sågverksindustrien här och i grannskapet
är omfattande. W. har ett universitet
(University of Manitoba), grundlagdt 1877, med
1,456 studenter (1919).
1–2. A. N-d.
Vinnitjenko (Vynnytjenko), Volodimir,
ukrainsk författare och politiker, f. 1860 i ett bondehem,
studerade vid Kievs universitet, relegerades af
politiska skäl och stacks in i ledet, men lyckades
fly till utlandet. Redan i sina första
berättelser röjde han ett oroligt konstnärstemperament
och själsfrändskap med Andrejev, och med förkärlek
behandlade han den sexuella frågan och individualismen
gentemot samhället. Då många läsare af hans
i den ukrainska tidskriften ”Literaturno naukovyj
vistnik” publicerade noveller togo
anstöt af hans ohöljda hänsynslöshet, t. ex. i den
polemiska skissen Hederskänsla, som rentaf prisar
de djuriska instinkterna, började han skrifva i
ryska tidskrifter. Hans noveller behandla nästan alla
samhällsklasser i Ukraina med deras sociala konflikter
och motsägelser. Inflytande af Dostojevskij och
Ibsen är påtagligt, och om Gorkijs ”barfotingar”
erinra åtskilliga af hans folktyper. Äfven som
dramatisk författare har han varit verksam genom
skådespel, hvilkas tendens är starkt lifsbejakande
och lidelsefullt pockande, med åsidosättande af
den häfdvunna moralen. Några af hans skisser äro ock
besjälade af en viss lyrisk humor. Äfven som politiker
har V. varit verksam under Världskrigsåren: han var
dec. 1917-april 1918 ministerpresident i Ukrainska
folkrepubliken och blef dec. 1918 led. af dess
direktorium; han var ledare af det socialdemokratiska
partiet, men lär sedan ha anslutit sig till
kommunismen. A-d J. Vrnnitsa, stad i Ukraina, i
förutvarande ryska guv. Podolien, vid Vinnitsas utlopp
i Bug, 210 km. s. v. om Kiev. Omkr. 29,000 inv., däraf
inemot 60 proc. judar. Betydande spannmålshandel på
Odessa. Stenbrott i närheten. V, var sedan jan. 1919
en tid säte för Ukrainska folkrepublikens direktorium.
A. N–d.
Vinnius. Arnold, holländsk jurist, f. 1588, d. 1657,
blef 1633 e. o. och 1636 ord. professor i romersk rätt
i Leiden. Hans Commentarius academicus et forensis
in Institutiones juris civilis justinianeas (1644;
uppförd på ”Index” 1725) infördes af Loccenius i den
svenska undervisningen. Vin- och byggnadssäd, kam. Då
de delar af kyrkotionden (se d. o. samt Kronotionde),
som utgått till biskopen, sockenkyrkan och de
fattige, under Gustaf I:s regering indrogos till
kronan, fingo kyrkorna behålla en mindre del däraf
under namn af vin- och byggnadssäd, hvilken i kronans
räkenskaper sedermera upptagits under afkortningstitel
(se Af k or t ni n g). Enligt de bestämmelser, som
intill senare tider varit gällande för kronotiondens
och den därunder hörande vin- och byggnadssädens
utgörande, erlades denna sistnämnda af vederbörande
tiondeskyldiga inom socknen till kyrkan, och i
händelse vin- och byggnadssäden ej var tillräcklig för
behofvet, skulle församlingarna själfva sammanskjuta,
hvad som ytterligare erfordrades, hvarvid ingen
fick frikallas (jfr Vi n ören). Dessa stadganden
ändrades genom k. förordn. 23 juli 1869 sålunda, att
jämväl denna del af tionden skulle med ingången af
1871 indragas till statsverket emot årlig ersättning
till kyrkorna efter medelmarkegångspris samt stadgad
forsellönsersättning. Skatteregleringskommittén
föreslog 1882, att i sammanhang med kronotiondens
afskrifning statsverket måtte befrias från
skyldigheten att utbetala ersättning för vin- och
byggnadssäden samt kyrkorna hållas skadeslösa på så
sätt, att församlingarna förbundes att hvar till
sin kyrka betala nämnda ersättning. Detta förslag
afstyrktes emellertid af flertalet domkapitel samt
Kammarkollegium och Statskontoret, och någon rubbning
i statsverkets berörda ersättningsskyldighet har icke
åtföljt de fattade besluten rörande
grundskatternas afskrifning.
C. O. M.
Vinodling. Se Vinrankan.
Vinodol [-ådål; ”vindal”]. landskap i kroatiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
