- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
789-790

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Wirth, Karl Joseph - Virtuell - Virtuell hastighet - Virtus - Virtutes paganorum, splendida vitia - Wirtz (Würtz), Paul

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Virtuell-Wirtz 790 bland Tysklands delegerade vid konferensen i Spä. Då tyska riksdagens majoritet i maj 1921 beslöt antaga de allierades i ultimatumform på en konferens i London under hot om ockupation af Ruhrområdet framlagda nya plan för krigsskadeståndets erläggande. utsågs W. till rikskansler och bildade i hast en på centern,, höger-socialdemokraterna och det demokratiska partiet stödd koalitionsministär (11 maj), inom h vilken han af ven förvaltade utrikesministersysslan till 23 maj, då den öfvertogs af en yrkesdiplomat, doktor Fr. Rosen. W:s namn knöts därför direkt till antagandet af de allierades ultimatum och tyska regeringens protester mot Korfantys af Polen gynnade resning i Öberschlesien. V. S-g-. Virtuell, fr. (af lat. virtus, kraft), "kraftmöj-lig", till begreppet gällande, används i åtskilliga fysiska och mekaniska termer, t. ex. virtuell bild (se Lins, sp. 722, och Spegel), virtuell hastighet (se följ. art.) och virtuellt moment (se Moment, sp. 882). Virtue'11 hastighet, mefc. örn man tänker sig, att en kropp erhåller en oändligt liten rörelse, så att dess punkter förflyttas oändligt små stycken, sägas dessa vara de särskilda punkternas "virtuella" hastigheter. Beträffande dem är en anmärkningsvärd sats gällande, hvilken benämnes den virtuella hastighetsprincipen. Tänker man sig nämligen de krafter, hvilka verka på kroppens punkter, projicierade på motsvarande riktningslinjer vid förflyttningen och multiplicerar man projektionens storlek med den virtuella hastigheten, blir vid jämvikt mellan krafterna de så erhållna produkternas summa lika med noll. Därvid räknas produkten eller virtuella momentet positivt eller negativt, allteftersom kraften och förflyttningen äro riktade åt lika eller motsatta håll. Redan Galilei angaf den virtuella hastighetsprincipen som en allmän lag för jämvikt vid maskiner. Jean Eernoulli visade, att den är gällande för alla kroppar och alla krafter. Legrange ville göra den till den teoretiska mekanikens grundval, och i hans "Mécanique analytique" äro mekanikens satser härledda från denna princip. G. R. D.* Virtuos (it. virtu?so, eg. mästerlig, af lat. virtus, kraft, skicklighet), person, som bragt sig upp till mästerskap i utöfningen af någon konst, i synnerhet i fråga om musikalisk exekution. - Virtuositet, mästerlig förmåga, öfverlägsen färdighet. Med virtuositet, till skillnad från äkta konstnärskap, förstås vanligen en färdighet, som helst glänser med att öfvervinna tekniska svårigheter, utan att förmå inlägga tillräckligt af konstnärlig anda. VFrtus, ett latinskt ord, som betyder mandom, mannamod, hjältemod, äfven kraft, duglighet, dygd. Personifierad som hjältekraftens gudinna, hade Y i r t u s - dels i förening med Honos (se d. o.), dels för sig - tempel i Rom, mest uppbyggda af fältherrar efter vunnen framgång i krig. På mynt från republikens dagar och i synnerhet från kejsartiden förekomma Virtus och Honos, den förra i full rustning, den senare i fredsdräkt med ymnighetshornet. R. Tdh.* Virt?tes pagan?rum. sple^dida vitia, lat., "hedningarnas dygder äro glänsande fel", sentens, som tillskrifves kyrkofadern Augustinus. Wirtz (Würtz). Paul, friherre, krigare, f. 30 okt. 1612, d. natten 23-24 mars 1676 i Hamburg (begrafven 1679 i Amsterdam), var son till Klas Wirtz, oxhandlare i Husum (Slesvig), och Margarete Busch. Till en början skrifvare hos en advokat i Slesvig, kom han genom oförutsedda omständigheter i en jesuitskola i Wien, fick sedermera under vidsträckta resor tillfälle att släcka sin kunskapstörst och bl. a. inhämta betydande språkkunskap samt gjorde sina första lärospån i krigaryrket först i kejserlig och sedan i svensk tjänst under 30-åriga krigets senare skede. Vid dess slut hade han avancerat till öfverste under Karl Gustafs öfverbefäl. Under det denne furste efter fredsslutet 1648-50 uppehöll sig i Tyskland som Sveriges generalissimus för att öfvervaka fredens verkställande, åtnjöt W. hans synnerliga förtroende och gick honom på åtskilliga sätt tillhanda. 1651 anlände han i hertig Adolf Johans sällskap till Stockholm och erhöll s. å. af drottningen åtskilliga hemman i Västergötland i donation. Emellertid förbleí han särskildt nära förbunden med pfalziska huset och i synnerhet med Karl Gustaf, hvars litterära intressen och smak i öfrigt han synes ha delat. I slutet af 1051 begaf han sig till prinsen, som uppehöll sig på Öland, och det var då, som han ofrivilligt inblandades i den Messe-niska högmålsprocessen (se M e s s e n i u s 3). Ett bref, som W. skrifvit i prinsens namn till den äldre Messenius med förfrågan om, hvem som vore författare till den förgripliga paskill, som till-sändts prinsen, bleí nämligen användt som bevismedel vid rättegången. I april 1653 var W. i Hamburg på resa i något Karl Gustafs uppdrag. Sannolikt var det då, som prinsen anmodat honom att besöka det hertigliga hofvet i Gottorp med hänsyn till det påtänkta frieriet till en af prinsessorna där. Eesan gällde till utseendet Köpenhamn, men både på bort- och hemvägen stannade W. i Gottorp, där han af hertigen mottog uppdraget att bege sig till England för att för Holstein utverka neutralitet och fri handel under det pågående kriget mellan England och Holland, of ver Holland begaf han sig också till England, där det 8 dec. lyckades honom att utverka det önskade neutralitetsfördraget med handelsfrihet för Holstein. 1654 utnämndes han till generalmajor och kommendant i Stade och var underbefälhafvare i det s. k. Bremiska kriget (se Bremen, sp. 91), till hvars afslutande han kraftigt bidrog. Med sina i hertigdömet Bremen samlade trupper tågade han tidigt på sommaren 1655 åt Pommern för att stöta till den armékår, som under Arvid Witten-berg i juli inryckte of ver polska gränsen. Wirtz jämte Radzieiowski förde den första underhandling, som ledde till polska landsdelars, vojvod-skapen Posens och Kalisz', underkastelse. När kort därefter Karl Gustaf själf anryckte, följde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free