- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn /
851-852

(1921) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Visscher, 3. Maria Tesselschade - Vissefjärda - Wissell, Rudolf - Visseltofta - Wissembourg - Visshet - Vissiga - Vissjön - Visslare (Hvisslare) - Wissler, Anders Henrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

851 Vissefjärda-Wissler 852 till hennes tidigaste tillbedjare. 1623 trädde hon i äktenskap med en sjöofficer, Allard Krom-balch. hvaröfver Yondel skrcf sin berömda "Vecht-zang". 1634 förlorade hon sin nioåriga dotter och dagen därpå, 28 maj. sin man, 1647 af ven sin yngsta dotter. Huygens antyder i sin "graf-skrift", att skaldinnan dog af sorg. Huygens och hennes vän Barlæus (Van ßaerle) täflade förgäfves som änklingar om hennes hand. Hon företog bl. a. en öfv. på holländsk vers af Tassos "Gerusalemme liberata", hvilken dock blef ofullbordad och nu är så godt som förlorad. Af hennes efterlämnade 24 dikter - hon skref äfven fransk och italiensk vers - är den mest bekanta Onderscheyt tusschen een wilde en een tamme zanghster, hvari hon sjunger näktergalens lof, men ger priset åt den "tama" sångarinnan. d. v. s. diktens föremål, den berömda sångerskan Maria Pilt. Karakteristiken af näktergalen som "en sjungande fjäder och en vingad sång" är jämte annat ordagrant hämtad från Marini. Hennes bref och dikter utgåfvos af J. van Vloten 1852. - Jfr Holländska litteraturen och J. Te Winkel, "Ontwikkelingsgang der Ne-derlandsche letterkunde". l-3. Hj. P-r. Vissefjärda, socken i Kalmar län, Södra Möre härad. 26,265 har. 5,670 inv. (1919). V. utgör ett pastorat i Växjö stift, Södra Möre kontrakt. Wissell, Rudolf, tysk socialistisk politiker, f. 1869, var till en början maskinarbetare och blef sedan arbetarsekreterare. Våren 1917 insattes han genom en uppmärksammad valseger öfver en oafhängig motkandidat i tyska riksdagen såsom representant för valkretsen Niederbarnim och efterträdare till den aflidne oafhängige riksdagsmannen Stadthagen. Efter revolutionen inträdde han vid schismen mellan oafhängiga och majoritetssocialister i folkombudsmännens råd 29 dec. 1918 och öfvertog ledningen af de socialpolitiska ärendena. 13 febr. 1919 blef han rikshushållningsminister i ministären Scheidemann, öfvergick 21 juni s. å. i Bauers ministär och afgick med den 1 okt. 1919. L-ts. Visseltofta, socken i Kristianstads län, Västra Göinge härad. 8,413 har. 1,017 inv. (1919). V. bildar med Verum ett pastorat i Lunds stift, Västra Göinge kontrakt. I maj 1678 byggdes en skans vid V. kyrka till försvar af därvarande bro öfver Helgeå. Efter krigets slut fick skansen förfalla. Wissembourg [visãbor], stad. Se Weissenburg 2. Visshet, filos., den känsla, som åtföljer den fasta öfvertygelsen om sanningen af ett omdöme och omöjligheten af dess motsats. Den fulla vissheten kommer ej till stånd som resultatet af en blott teoretisk akt, utan den är på samma gång följden af en inre viljehandling, i hvilken hela personligheten tar sig uttryck. Hvarpå man vid ett tillfälle är viss, beror därför ej blott på den ögonblickliga situationen, utan äfven på personens förtid, som danat honom till den, han nu är. Om alla känslor indelas i lust- och olustkänslor, är visshetskänslan alltid att i och för sig räkna till lustkänslorna. Äfven om det, hvarom man är viss, är olustbetonadt, är den i vissheten gifna säkerheten om att i sitt sanningssökande ha kommit till ett resultat något i och för sig tillfredsställande, hvarigenom olusten blir blandad med lustkänsla. Vissheten kan vara absolut, då den h. o. h. utesluter hvarje tvifvel, men den kan ock vara blott relativ och då mer eller mindre förenad med osäkerhet och tvifvel. Denna blott halfva visshet är en blandad känsla af lust och olust. I båda fallen kan vissheten vara antingen empirisk, gällande det faktiska och grundad på omedelbar erfarenhet, eller logisk (rationell), grundad på tänkandet. Från annan synpunkt skiljer man mellan objektiv visshet, som gör anspråk på allmängiltighet, och subjektiv visshet, som gäller endast för den person, som själf erfar den. Den sistnämnda vissheten tillkommer tron (se d. o.), af hvilken den religiösa tron äfven med afseende på visshetsgraden står högst. Man skiljer äfven mellan omedelbar visshet (evidens) och medelbar visshet, hvilken sistnämnda tillkommer ett omdöme, därför att det eger nödvändigt sammanhang med ett annat såsom visst fattadt omdöme. Den medelbara vissheten förutsätter sålunda ytterst en omedelbar, och denna är såtillvida alltid subjektiv, att den närmast kan gälla endast den ifrågavarande personens egen existens och hans omedelbara erfarenhet af sitt eget själslif ("cogito ergo sum", Cartesius). Skepticismen (se d. o.) nekar all möjlighet af objektiv visshet; empirismen (se d. o.) hänför all sådan visshet ytterst till erfarenheten, rationalismen (se d. o.) till tänkandet. Jfr Kunskap, Sanning och Vetande. S-e. Vissiga (ry., "störfiskens ryggbast"), kokk., används till en i synnerhet i Ryssland och Finland omtyckt smörgåsbordsrätt, "piroger" med vissiga. Ryggbastet får ligga 10 timmar i kallt vatten och sväller därunder ut till mångdubbel storlek; det kokas därpå i 5 timmar, till dess det är fullkomligt mjukt, lägges sedan åter i kallt vatten, skäres i små tärningar och fräses tills. med pirogdeg (jfr Pirog) af ägg, bräckt lax, i buljong kokta risgryn, smör, salt och peppar. Stycken af en valnöts storlek läggas på tunna rundlar af smördeg, hvilka hopvikas, smörjas med ägg, gräddas i ugn och serveras varma. Vissjön, insjö på gränsen mellan S. Ljunga, Agunnaryds och Pjäteryds socknar, Sunnerbo härad, Kronobergs län, genomflytes af en biflod till Helgeån och har ett obetydligt vattenområde, endast omkr. 100 kvkm. Den har en längdutsträckning i n. ö.--s. v. af 10 km. och en största bredd af omkr. 4 km. V:s areal är 14,7 kvkm., och sjön ligger 136 m. ö. h. J. V. E. Vissiare (H vissla re), zool. Se Hespe-r i d a. Wissler. Anders Henrik, skulptör, f. 3 febr. 1869 i Linköping, studerade vid konstakademien i Stockholm från 1894 och erhöll 1901 k. medaljen för Scen ur syndafloden. Vid täflan s. å. om fontän för Adolf Fredriks torg, som en privatman ville bekosta, vann W. första priset för sin skiss Tors fiske. Utförd i monumental storlek i brons, af täcktes gruppen 3 okt. 1903 (se afbildning i art. Hy m er). Med stipendium från akademien studerade han i utlandet 1904-08. Bland hans arbeten från senare år märkas byst af Sven Ericsson med sockelfiguren Väjverska, huggen i granit (i Borås, aítäckt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 3 18:40:56 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcl/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free