Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vosegus mons ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1101
Voss-Vossler
1102
yngsta bronsålderns keramik i Lausitz och
angränsande trakter (Keramische stilarten der
provinz Brandenburg, i "Zeitschrift fur ethnologie",
1903), om bronssvärden i K. museet i Berlin samt
om det danska "Gundestrup-kärlet". Hans förnämsta
arbete, Vorgeschiclitlìche alterthümer aus der
Mark Brandenlurg (1886-87) utgafs i förening med
G. Stimming. T. J. A. VOSS
[fåss], Richard, tysk dramatiker och romanförfattare,
f. 2 sept. 1851 i Pommern, d. 10 juni 1918, deltog som
frivillig sjukvårdare i kriget mot Frankrike 1870,
idkade därefter universitetsstudier, bosatte sig i
Frascati nära Rom och sedermera på sin landtegendom
vid Berchtesgaden samt vardt 1882 bibliotekarie
på Wartburg. Han har uppträdt med ett större
antal sorgespel, som vittna om lyrisk fantasi,
men lida af hyperidealistisk världsleda och onatur,
bl. a. Savonarola (1878), Die patricierin (1881),
Luigia Sanfelice (1882, priskrönt vid 100-årsjubileet
öfver Schillers "Die räuber"), Unehrlich volk (1884),
Eva (1889) och Unebenbürtig (1892). Som prosaberättare
har han i synnerhet skildrat italienska förhållanden:
Bergasyl (1882), .Kolla. Die lebenstragödie einer
schauspielerin (2 bd, 1883; 2:a uppl. 1890), Römische
dorfgeschichten (1884), Die neue Cìrce (2 uppl. 1886),
Der sohn der volskerin (s. å.), Michael Cibula
(1887), Erlebtes und geschautes. Bilder aus Italien
(1888), Dahiel der convertit (1888; 3:e uppl. 1912),
Villa Falconieri (1896), Die rächerin (1899)
m. fl. Y. var en typisk dram- och romanförfattare
af den patetiskt effektsökande gruppen, han sökte
framför allt spänning, påfallande kontraster,
bjärt kolorit, ej försmående kriminalistiska och
patologiska konstgrepp. I Sverige ha uppförts
Napoleon I (1889 i Stockholm) och Skyldig. Se
Grotthuss. "Probleme und charakterköpfe"
(1898), och "Das literarische echo", XX: 1403.
R-n B. Vossarull, mus. Se Norge,
sp. 1411. Vossastranden. härad och pastorat
ö. om Voss, Norge. 554,96 kvkm. med 1,933
inv. (1918). Jordbruksdistrikt. Se f. ö. Y o
s s. K. G. G. Vosselven (V o s s a) bildas
af Raundalselven från ö. och Opheimselven
från n. ö. De flyta samman i Vangsvandet. Från
s. mottar V. Torfins-elven. Nederbördsområde 1,450
kvkm. V. bildar en rad vattenfall, representerande
102,450 eff. hkr i utbyggdt tillstånd, när man räknar
med huf-vudälf och biälfvar. Endast 400 eff. hkr
utbyggda (1919). K. G. G. Vo’sser.1, kommun i belgiska
prov. Brabant, nära Louvain. 1,131 inv. (1919). I
fältlägret vid V. af slöts 6 juni 1673 en fred
emellan Frankrike och Brandenburg, genom hvilken
sistnämnda makt förklarade sig neutral i striden
mellan Nederländerna och Frankrike.
Vosseskavlen, fjällparti med snövidder
(skavler) i Norge mellan Hardanger, Hallingdal
och Voss, har en höjd af 2,050 m. v. om
Hallingskeid station på Bergensbanan.
K. G. G.
Vossevangen. Se Voss.
Vossische zeitung [få^sije tsa’jtong], Berlins
äldsta tidning, utkommer där två gånger dagligen
(söndagen en gång) och har till senaste tid som
officiellt namn bibehållit den långrandiga, i
dagligt tal aldrig använda benämningen "Königlich
privilegierte Berlinische zeitung von staats- und
gelehrten sachen" (de två första orden strökos vid
revolutionen 1918). Dess grundläggare är bokhandlanden
Johann Michael Rüdiger, som 1704 erhöll kungligt
privilegium att utge en veckotidning, hvilken fick
namnet "Berlinische ordinaire zeitung" och snart
vidgades till att utkomma tre gånger i veckan. Den
öfvertogs 1721 af hans son Johann Andreas Rüdiger
och efter hans död, 1751. af hans mag, bokhandlanden
och förläggaren Christian Friedrich Voss, f. 1722,
förläggare bl. a. åt G. E. Lessing, d. 1795; efter
honom fick tidningen sitt populära namn, men själf
kallade den sig först "Berlinische privilegierte
zeitung" och därefter "Staats- und gelehrte zeitung",
ur hvilka benämningar den långa här ofvan angifna 1785
framgick. G. E. Lessing redigerade 1751-55 (med ett
års af brott) "de lärda sakerna" (bokrecensioner
m. m.). Efter en del arfstvister öfvergick
tidningsprivilegiet genom köp 1802 till Chr. Fr. Voss’
dotter, gift med G. E. Lessings broder, myntdirektören
K. G. Lessing, och tidningen egdes sedermera af dem
och deras efterkommande ("de Vossi-ska arfvingarna")
till 1911, då den såldes till en bankirfirma i
Frankfurt, som öfverlät den åt Ull-stein-förlaget,
dess nuvarande egare. Tidningen blef 1824 daglig. Den
behöll alltjämt sina af G. E. Lessing angifna
frisinnade och kulturella riktlinjer och kämpade på
1840-talet frimodigt för införandet af en liberal
preussisk författning. Från 1858 har tidningen
åtföljts af en populärvetenskaplig och skönlitterär
söndagsbilaga. Flera andra bilagor ha sedermera
tillkommit. Bland tidningens hufvudredaktörer
märkas 0. Linder (1850 -67) och H. Kletke (1867-80)
samt den nuvarande, Georg Bernhard (f. 1875); som
konstkritiker medarbetade L. Pietsch från 1864 ett
fyrtiotal år och som teaterkritiker Th. Fontane
1870-89. Inrikespolitiskt är tidningen borgerligt
frisinnad utan att vara något partiorgan. Under
Världskriget var dess hållning utprägladt
nationell. Tidningen har särskildt lagt an på att
innehålla goda utlandskorrespondenser och nyheter från
den akademiskt vetenskapliga världen. Ofta plägar
den skämtsamt kallas "Tante Voss". Jfr Buchholtz,
"Die Vossische zeitung. Geschichtlicher rückblick
auf drei jahrhunderte" (1904). V. S-g.
Vo’ssius. Se Voss, G. J. och I.
Vossler [få7-], Karl, tysk filolog, f. 6 sept. 1872 i
Hohenheim vid Stuttgart, professor i romanska språk
först i Heidelberg, 1909-12 i Würzburg och, efter
att ha af böjt en kallelse till Innsbruck, sedan
1913 i München. Ai V.s vetenskapliga författarskap
må nämnas Das deutsche madrigal (1898), Poetische
theorien in der italiä-nìsclien frührenaissance Q900),
en summarisk Iía-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
