1215 Wunnibald-Vuoksen 1216 till en idealistisk uppfattning, betraktande naturvetenskapens materielgrupp blott som en symbolisk hypotes. - Jfr Rättsfilosofi, sp. 94. Om W:s klassifikation af vetenskaperna se Vetenskap, sp. 97-98. Bland W:s många skrifter må utom de of van anförda nämnas Ethik (1886; 3:e uppl., 2 bd, 1903), System der philosophie (1889; 3:e uppl., 2 bd, 1907), Grundriss der psychologie (1896; ll-.e uppl. 1913), Völkerpsychologie (5 bd, 1900-09; 3:e uppl. 1911 o. f.), tiinleitung in die philosophie (1901; 6:e uppl. 1914), Elemente der Völkerpsychologie (1912). Kleine schriften (2 bd, 1910, 1911), Reden und aufsätze (1913; 2:a uppl. 1914) och Sinnliche und üliersinnliche welt (1914). - Jfr E. König, "W. W:s philosophie und psychologie" (1901; 3:e uppl. 1909), R. Eisler, "W:s philosophie und psychologie in ihren grundlehren" (1902), och A. Yannérus, "Vid studiet af W:s psykologi" (1896; 2:a uppl. 1920). S-e. Wunnibald. Se W ill ib a l d. Wunsíedel [Wns?del], stad i bajerska reg.-omr. Oberfranken, belägen i Fichtelgebirge vid Egers biflod Röslau, 25 km. v. s. v. om staden Eger. Omkr. 5,900 inv. Staden ligger på 536 m. höjd i en vacker omgifnìng och är därför mycket besökt, både af turister och som luftkurort. Tillverkning af glas och porslin; stenbrott i grannskapet. Åt den i staden födde Jean Paul Richter är ett monument (af Schwanthaler) rest. Af de många natursköna platserna i omgifningen märkas klipplabyrinten vid Luisenburg samt Alexandersbad och Katha-rinenberg. A- N-d. Vuodkejaure (V e d d e k j a u r e), sjö i Arje-pluogs socken, Norrbottens län. V., som har en areal af l,5 kvkm., ligger 571 m. ö. h. och afrin-ner till den stora sjön Aisjaur samt därifrån till Uddjaur (Skellefte älf). J-V. E. Vuoggatjåimejaure (V å g g a t j å l m), en 7 kvkm. stor fjällsjö, 482 m. ö. h., ofvan barrskogsgränsen, i västra delen af Arjepluogs socken, Norrbottens län. V. mottar bland andra tillopp från fjällen på riksgränsen Sildutjokk, som afbördar vattnet från Jårromjaure m. fl. småsjöar, och af-rinner genom den korta Tjaktjäjaureälfven till Sädvajaure (464 m. ö. h.), tillhörande Skelleíte älfs flodsystem och afbördande sitt vatten i Hornavan. Härunder bildas vattenfallet V u o g g a-tjålmejaurekårtje, beläget i Arjepluogs socken, 90 km. n. v. om dess kyrkplats. Det har 4,8 m. lodrät fallhöjd, 652 kvkm. vattenområde, hvaraf 27 kvkm. sjöar, och en industriell medelvattenmängd af 2,6 kbm. per sek. med 125 hkr styrka. Fallet, som ligger of vanför odlingsgränsen, är ej utnyttjadt. J. V. E. Vuojatätno (V u o j ät älf ven), en 13 km. lång del af öfversta Lule älf, hvilken i nordöstlig riktning för vattnet från de stora fjällsjöarna Virijaure och Yastenjaure till sjön Kåtjasjaure. Midt emellan de båda sistnämnda sjöarna mottar V. ett tillflöde från den betydande sjön Salojaure. Mellan Salojaures inflöde och Kåtjasjaure utvidgas V. till en liten sjö, Tsåkajaure. Den totala fallhöjden mellan Yastenjaure och Kåtjasjaure är 17 m., och vattenområdet vid V:s utlopp i sistnämnda sjö, hvilket område helt faller ofvan skogs-gränsen, uppgår till 2,350 kvkm. J- V. E. Vuojoki [vo'åjåki], en stor och ståtligt bebyggd egendom vid hafskusten, 17 km. n. om Raumo stad, Euraåminne socken, Finland. Egendomen, under hvilken lyder en stor del af nämnda socken, nära 50 mantal, är en af de största i landet samt tillhör ett konsortium. Bland forna innehafvare af egendomen må nämnas riksrådet Åke Tott, åt hvilken förlänades V. säteri jämte Irjanne och Lavila lägenheter; sedermera har egendomen innehafts af släkterna von Fersen och Björkenheim m. fl. O. B-n. Vuokatti [vo'å-], ett ståtligt fjäll, 329 m. ö. h. och 193 m. öfver närmaste sjö, i norra Finland, icke långt från staden Kajana. Berget är mycket besökt af turister för sin storartade utsikts skull öfver sjöar, skogar och sumpmarker. På krönet finns ett utsiktstorn. J- E. R. Vuoksela [vo^k-], socken i Yiborgs län, Finland, Äyräpää domsaga och härad, afskildes 1914 från Valkjärvi m. fl. församlingar till själfstän-digt pastorat af 3:e kl., Kexholms kontrakt, Ny-slotts stift. 169 kvkm. 1,857 inv. (1919), finsktalande. O. B-n. Vuoksen 1. Vuoxen [vo'åksen], fi. Vu'oksi, Finlands vattenrikaste älf, bildar utloppet för Saimen och utfaller i Ladoga. Genom sina tillflöden, från hela Saimens vattensystem, afleder V. i sitt öfversta lopp vattenmassorna från en ytvidd, nära sjättedelen af Finlands areal, eller 60,205 kvkm., af hvilka 6,724 kvkm. utom Finlands gränser, i Öst-Karelen. Y. börjar sitt lopp från Saimens sydöstra del, omkr. l*/2 km. från Yuoksen-niska järnvägsstation, 32 km. från Saima kanals början. Genombrytande Salpausselkä strax efter utloppet ur Saimen, strömmar V:s vattenmassa först nedför en rad af forsar, af hvilka Niskakoski (16,896 hkr vid medelvattenstånd) och T a i n i o n-koski (45,312 hkr), af ven kallad "Lilla Imatra", med Tornators storartade pappers-, trådrulls-m. m. fabrik, äro de betydligaste, hvarefter strömfåran, som bildar 4 smärre forsar, af hvilka Linnankoski (39,936 hkr) är störst och hvars bredd småningom vuxit till 340 m., plötsligt sam-mantränges mellan höga klippväggar till endast 41 m. bredd, bildande Imatra (se d. o. med fig.) världsberömda vattenfall. Ännu på en sträcka af ett par tiotal km. nedanför Imatra är Y. uppfylld af forsar, bland hvilka må nämnas K y y r ö n-koski (21,504 hkr) och tvillingforsen M y 11 y-ko s k i-Y al l i n k os k i, den förstnämnda (15,360 hkr med kvarn) 4 km., den senare (43,776 hkr), som i naturskönhet täflar med Imatra, 5 km. nedanom denna. Yid Ensonkoski (68,471 hkr) ligger Enso storartade träsliperi, sedan följa 3 forsar, af hvilka Eouhialankoski (58,469 hkr) är störst. Yid Jääskis' kyrka, 19 km. nedanför Imatra, erhåller Y. ett lugnt lopp och lägre stränder, ställvis utbredande sig i vidsträckta fjärdar, hvilka i Y:s nedre lopp så tilltaga, att Y. mera liknar en rad af på hvarandra följande sjöar än en flod. Något nedanför Jääskis' kyrka mottager Y. från höger Kuurmanpohja-älfven, till hvilken, enligt ett projekt, Saimens vatten kunde ledas, hvarvid ett 60 m. högt fall och 200,000 hkr kunde vinnas. Ofvanför S.t André kyrka leder en järnvägsbro öfver älfven. Från trakten af S:t André går en dal mot Yiborgska viken; i denna dal har förmodligen Ladogas utlopp under Litorinatiden gått direkt