Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 32. Werth - Väderkvarn / 1249-1250 (1921) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Württemberg ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med en mycket besökt utsiktspunkt, den s.
k. Käppele, och en vallfartskyrka. – Staden W.,
mlat. Wirceburgum (af ty. wurz, rot, ört) eller
Herbipolis (af lat. herba, ört), fanns redan på
600-talet. Flera riksdagar höllos där under medeltiden,
bl. a. 1180, då Henrik Lejonet förklarades i akt.
1525 intogo de upproriske bönderna under Götz
von Berlichingen staden, men blefvo tillbakadrifna
från Marienberg och med stor förlust slagna af de

Fig. 1. Utsikt af Würzburg från fästningsberget. De af höga torn betecknade byggnaderna äro fr. h. domkyrkan (med 4 torn), rådhuset (med 1 torn), Neumünsterkyrkan, det gotiska Mariakapellet och Stifthaugkyrkan.

Fig. 2. K. slottets ("residensets") midtparti samt Luitpoldfontänen.

schwabiska trupperna. I okt. 1631 höll Gustaf
II Adolf sitt intåg i W., som, öfvergifvet af
sin furstbiskop, gaf sig utan svärdsslag, och
ett par dagar därefter tog han med stormande
hand Marienberg. Ett ofantligt byte vanns, och
berättelsen säger, att plundrarna med hattkullarna
mätte guldmyntet, som föll på deras lott. Biblioteket
fördes till Uppsala, i hvars universitetsbibliotek (se
P. Wittmann, "Würzburgerbücher in der k. schwedischen
universitäts-bibliothek zu Upsala", 1891, och
O. Walde, "Storhetstidens litterära krigsbyten", I,
1916) minst 1,000 volymer äro till finnandes. I W. lät
Gustaf II Adolf hylla sig som hertig af Franken,
och i dess omgifningar stannade svenska hären en
månad i goda kvarter, ty landet hade ej
under krigets lopp förut hemsökts af någon
fiende. Kring W. anordnades sedan ett stort befäst
läger, och Marienberg omgafs med en långsträckt
bastionsbefästning. 6 jan. 1635 uppgafs det åt de
kejserlige efter nära 3 månaders belägring. 1656
anlades en tenaljerad enceinte, af hvilken lämningar
ännu synas. N. ö. om W. besegrade 3 sept. 1796 den
44,000 man starka österrikiska armén under

Fig. 3. Fästningen Marienberg.

ärkehertig Karl den 30,000 man starka franska Sambre- och
Meusearmén under Jourdan. I tyska kriget 1866 slutade
den preussiska Main-arméns fälttåg mot den tyska
förbundsarmén med en kanonad mot fästet Marienberg 27
juli och preussarnas intåg i W. 2 aug. W. upphörde
därefter att vara fästning, och fästningsverken ha
slopats.
1 o. 2. A. N-d.

Würzburg, Konrad von, tysk medeltidsskald. Se Konrad
5, sp. 795.

Yysaké Myto, stad. Se Hohenmauth.

Wyse [wáYs], sir Thomas, engelsk diplomat och
politiker, f. 9 dec. 1791 på godset S:t John i
grefsk. Waterford på Irland, d. 16 april 1862 i Aten,
tillhörde en sedan medeltiden i Waterford

32 b. 40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>