- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
19-20

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Väderleksförutsägelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19 Väderleksförutsägelse 20 därigenom kunna väsentligen förbättra enligt Hin- selmanns system utfärdade prognoser. Äfven Hil- debrandssons undersökningar öfver korrelationen mellan väderleken i olika trakter af jorden ("Quel- ques recherches sur les centres d'action de 1'atmo- sphère", sp. 684) kunna måhända leda till sådana förutsägelser, likaså S. 0. Petterssons undersök- ningar öfver sambandet mellan hafsvattnets tem- peratur i Nord-Atlanten och väderleken i Sverige samt hans studier i kosmisk fysik ("Studien in der geophysik und der kosmischen physik", i "Annalen der hydrographie 1914"; se också Pettersson l, sp. 726); äfven G. De Geers upptäckt, att sommarens temperatur år efter år blifvit registrerad i den hvarfviga leran under istiden och kanske också efter dess slut under många tusen år och att denna registrering anger, att denna temperaturs variationer i regel gått parallellt i Skandinavien och Nord-Amerika, bör, om detta storartade observationsmaterial lämpligen bearbetas, kunna leda till upptäckten af väderleks- perioder, som möjliggöra vinnande af större till- förlitlighet än hittills åt dylika väderleksförutsä- gelser på lång tid. Största svårigheten har näm- ligen hittills varit saknaden af tillräckligt långa observationsserier (jfr G. De Geer, "Geochrono- logie der letzten 12000 jahre", i "Geologische rundschau", III, h. 7, Leipzig, 1912, och "Corre- lation of late glacial annual clay-varves in North America with the swedish time scale", i Geolo- giska föreningens i Stockholm förhandlingar j an. -febr. 1921). - Yäderleksförutsägelser af stor praktisk betydelse äro stormvarningarna (se d. o.). De grunda sig uteslutande på telegrafisk väder- lekstjänst och väderlekskartor (se d. o.). Beträf- fande den grad af tillförlitlighet, som för storm- varningar enligt olika metoder hittills kunnat vin- nas, må följande meddelas. Instruktion måste utfärdas innehållande upplysning om, för hvilken vindstyrka (angifven i Beauforts vindskala eller i vindhastighet), för hvilket område och för hvil- ken tid stormvarning skall gälla, hvar, när och huru den tillkännages eller signaleras till de sjö- farande eller allmänheten o. s. v. För kontroll upprättas särskilda med vindmätare försedda sta- tioner å fritt belägna platser, helst fyrar, fyr- skepp eller lotsplatser, hvarest noggranna iakt- tagelser göras öfver vindens riktning och styrka, i synnerhet när styrkan når eller öfverstiger den gräns, då varning skall utfärdas. Yid kontrollen jämföras varningarna med dessa iakttagelser, och därigenom uträknar man antalet af försummade varningar och onödiga varningar; för att finna antalet träffar, måste det bestämmas, huru många af de utfärdade vindutsikterna, som skola tagas med. Detta kan bestämmas på flera olika sätt: 1) man kan taga med alla vindutsikter, som utfärdats under den tid, för hvilken varningarna kontrolleras; 2) man kan taga med endast de farliga vindar, som inträffat under denna tid, eller 3) endast de varningar, som utfärdats under denna tid, eller 4) antalet farliga vindar ökadt med antalet onödiga varningar = antalet varningar ökadt med antalet försummade varningar. Alter- nativet 1) är det förmånligaste för förutsägaren, men det får tillämpas endast, om utsikterna gälla under enligt instruktionen förutbestämda timmar, så att i hvarje fall den sjöfarande vet, att ingen farlig vind hotar honom, när ingen varning kom- mit inom den förutbestämda timmen; så är det svenska stormvarningssystemet anordnadt, och så skulle, enligt R. Fitz Roys (se d. o. och Storm- varningar) ursprungliga plan det engelska stormvarningssystemet vara anordnadt, ehuru de dåvarande tekniska och vetenskapliga hjälpmedlen icke möjliggjorde dess förverkligande. Erfaren- heten har visat, att ett så anordnadt stormvar- ningssystem är det enda, som gör verklig nytta. Ty om stormvarningarna, oberoende af de regel- bundna väderleksutsikterna, utfärdas tillfälligtvis, när helst en farlig vind anses hota, och gälla på obestämd tid eller tills order ankommer att taga ned stormvarningssignalen, så har den sjöfarande ingen som helst trygghet för godt väder, fastän de regelbundna väderleksutsikterna förutsäga så- dant. Men så är stormvarningsväsendet anordnadt i utlandet, såvidt utrönas kunnat, öfverallt, och därför har det icke gjort den nytta, som därmed åsyftades. För stormvarningar utfärdade enligt ett dylikt system ha de regelbundna väderleksutsik- terna ingen betydelse, och därför måste vid kon- troll af sådana stormvarningar väljas ett af alter- nativen 2), 3) eller 4). Men då dessa, i synner- het 4), äro mindre förmånliga för förutsägaren, så har man flerstädes vid de meteorologiska cen- tralanstalterna i utlandet för kontrollen uppställt vissa villkor, som i strid mot stormvarningsinstruk- tionen gynna förutsägaren. Sålunda har man räk- nat vindstyrkorna 6 och 7 Beaufort som farliga vindar, när stormvarning utfärdats och vinden vid den varnade kuststräckan ej nått större styrka än denna, men som ofarliga vindar, när de inträffat där utan föregående varning. Äfven har man utsträckt giltighetstiden utöfver den i instruktio- nen fastställda, när stormvarning utfärdats, och den farliga vinden inträffat först efter denna tids utgång. Men om dessa varningar kontrolleras strängt enligt instruktionen, så finner man, t. ex. för de engelska, att träff procenten icke mycket öf- verstiger 50, åtminstone före 1906. - Af stor bety- delse är det, att varning för de svåraste stormarna, hård storm och orkan, ej försummas. I detta afse- ende förete de enligt den Bjerknesska metoden (se Väderlekskarta, sp. 28-30) utfärdade stormvarningarna en stor brist, ty i sin redogörelse för kontrollen af dem skrifver V. Bjerknes: "det viser sig nemlig desværre, ät de ikke varslete stormer som regel har været de voldsomste". Här nedan meddelas en tabell, som visar hufvud- resultatet af kontrollen af de svenska stormvarnin- garna under tiden l okt. 1905-juli 1914 och 1920. Antal kon- Onödiga Försum- Träffar Ar trollstatio- varnin- made var- proc. ner gar, proc. ningar, proc. 1905-1906 4 8,4 8,4 83,2 1907 5 11,9 6,6 81,5 1908 5 9,8 5,8 84,4 1909 6 10,3 6,s 83,4 1910 7 10,8 4,9 84,3 1911 7 12,i 6,2 81,7 1912 7 ll,i 5,3 83,6 1913 7 11.3 10,2 78,5 1914 7 14,2 6,1 79,7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free