83 Välgörande fruntimmerssällskapet-Vällinge 84 egentliga regeringen, men V* af dess medlemmar fick hvarje månad af gå, och deras platser fylldes genom nya val af konventet. Tid efter annan hade utskottet förstärkts, så att det vanligen bestod af flera än 9 medlemmar, och efter Robespierres fall bestämdes det ord. medlemsantalet först till 12 och sedan till 16. Välfärdsutskottets handlingar ha utgetts af Aulard (se d. o.). S. B. Välgörande fruntimmerssällskapet i Stockholm räknar sin upprinnelse från 1819, då ett större antal fruntimmer, under ledning af prinsessan Sofia Albertina, öfverenskom att genom bestämda årliga penningsammanskott bilda en förening i ändamål "att efter möjligaste urskillning med något årligt bidrag understödja allmänna uppfostringsinrättningar för fattiga flickor samt behöfvande kvinnor af olika samhällsklasser inom hufvudstaden". Från nämnda tidpunkt till 1825 utöfvade sällskapet sin gagnande verksamhet på grund af provisoriska föreskrifter. Först 1825 utfärdades bestämda stadgar för föreningen. Samtidigt emottogs ordförandeskapet såväl i själfva sällskapet som i dess direktion af prinsessan Sofia Albertina, som till sitt frånfälle (1829) behöll detsamma, hvarefter det öfvertogs af dåv. kronprinsessan Josefina. Denna furstinna fortsatte sedermera både som drottning och änkedrottning att leda ällskapets verksamhet. Efter hennes död (1876) åtog sig prinsessan Eugenie och senare kronprinsessan Viktoria detta barmhärtighetsverk. Sedermera stod sällskapet under kronprinsessan Margaretas ledning. Efter hennes frånfälle (1 maj 192?) förklarade sig drottning Viktoria åter vilja öfvertaga ordförandeskapet. -- Sällskapets direktion utgöres af 10 damer och herrar. Antalet led. (häri icke inberäknadt hedersled.) utgör f. n. 71, af hvilka årsafgifter erläggas med 7 kr. 50 öre. Vid 192? års slut uppgick sällskapets behållning till 27,118 kr. Under året utgjorde utgifterna 2,958 kr., bl. a. för understöd åt fattiga fruntimmer med 2,220 kr. och för understöd till diakonissanstaltens barnhem på Stjärnvik med 250 kr. J. M-r. Välgörenhet, verksamhet, som utöfvas för att hjälpa de ekonomiskt svagt ställda, är dels offentlig, som utöfvas af stat och kommun (se därom Fattigvård), dels enskild, som utöfvas af sammanslutningar och enskilda personer. Den enskilda välgörenheten afser dels att förebygga, att någon nedsjunker i nöd, dels att, ofta kompletterande den offentliga fattigvårdens understödsarbete, afhjälpa eller åtminstone lindra redan befintlig nöd. Till det förra slaget kan räknas upprättandet af t. ex. Mjölkdroppen (se d. o.), småbarnshem, barnkrubbor, barnhem, barnhärbärgen, barnträdgårdar, beklädnadsföreningar, arbetsstugor, skollofsarbetsföreningar. Institutioner af det senare slaget äro t. ex. räddningshem, asyler och härbärgen; vidare anstalter för försörjning af gamla och sjuka, tillhörande vissa korporationer (t. ex. gubb- och änkhus) eller vissa yrken (t. ex. stiftelsen för gamla tjänarinnor, Föreningen för sömmerskor, Höstsol) eller behäftade med vissa lyten (t. ex. Föreningar för blindas väl, Döfstumföreningen i Stockholm) eller personer i allmänhet utan sådana inskränkningar (t. ex. Danviks hospital, Asylet för Pauvres honteaux, Föreningen Oscar I:s minne, Timmermansordens hem Nya Eriksberg, Hemmet för gamla); slutligen föreningar med allmänt välgörande syfte, bland hvilka i första rummet må nämnas Föreningen för välgörenhetens ordnande (se d. o.), som bl. a. afser att förekomma olämplig utöfning af välgörenhet och att motverka vrkestiggeriet, samt sjukhem, pensionsfonder, föreningar och stiftelser för utdelning af kontanta understöd. Se f. ö. artiklar om de särskilda institutionerna, Stiftelse och Svenska fattigvårdsförbundet. Välgörenhetsmärke. Se Frimärke, sp. 1452--53. Välinge, socken i Malmöhus län, Luggude härad. 3,120 har. 1,762 inv. (1920). V. bildar med Kattarp ett pastorat i Lunds stift, Luggude kontrakt. Välkomma l. Välkomst, den inom de forna skråföreningarna vid högtidligare tillfällen begagnade, rikt utsirade föreningspokalen af ädel metall. Se Gesäll, sp. 1080 och fig. 5, Guldsmedskonsten, sp. 609 och fig. 14 o. 15 å pl. III, samt Skråväsen, sp. 1226 och fig. 7. Välkomman, Välkommans kulle. Se Gällivare malmberg, sp. 839. Välkomst. Se Välkomma. Vällare. Se Hammarlag. Vällen. 1. Insjö 13 m. ö. h. i Ekeby och Bladåkers socknar på gränsen mellan Uppsala och Stockholms län, har en längdutsträckning i n.--s. af omkr. 15 km. och en största bredd af omkr. 1 km. samt en areal af 11 kvkm. Sjön ligger i flack terräng, omgifven af skogar och myrar utan odlad bygd, och har ett maximidjup af endast 5,5 m. Den afrinner genom en liten å till den likaledes mycket långa och smala sjön Närdingen samt därifrån till Edeboviken af Södra Kvarken. -- 2. Sjö i norra delen af Eda socken, Värmland, ligger 126 m. ö. h., har en areal af 2 kvkm. och afrinner mot s. ö. genom ett tillflöde till Glafsfjorden. 1--2. J. V. E. Välling (eng. porridge, fr. bouillie, ty. milchsuppe), kokk., är en i Sverige och flera andra länder vanlig mjölkrätt, som efter olika tillsatser förekommer i många former. Så risgrynsvälling, vanlig, eller anrättad på franskt sätt (kallvispad); skall det vara riktigt fint, kan mandelmjölk tillsättas. Vidare pärlgrynsvälling, sago- och mannagrynsvälling, välling af majsena (se d. o.) samt stänkvälling, som tillagas med äggklimpar. Enklast af alla former är slätvälling af mjöl, mjölk och salt. Denna rätt tilltalar i allmänhet ej en förvänd smak, men är både hälsosam och jämförelsevis billig. Vällinge. 1. Socken och municipalsamhälle. Se Hvellinge (äfven Suppl.). -- 2. Egendom i Salems socken, Stockholms län, vid Ekeröfjärdens västra del och Bornsjöns utlopp där genom Vällinge ström, omfattar 2 mtl med 1,101 har jord och 176,000 kr. tax. värde (1919). Gården är bebyggd med ett stort tvåvånings stenhus i enkel herrgårdsstil, omgifvet af trädgård och park. V. egdes 1563--72 af D. Beurreus och hans arfvingar. På 1600--1800-talen funnos där manufakturverk af olika slag. 1713--30 tillhörde det bryggeriåldermannen Lampa, sedan släkterna