- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
181-182

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1914. Sydfronten - Världskriget. Krigshändelserna 1914. Turkiets krig - Världskriget. Krigshändelserna 1915. Västfronten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

23 sept. vunno de vid Krupany (20 km. ö. om Drina) en verklig framgång, men sedan vidtog på denna del af fronten ett ställningskrig, som varade ända till början af nov., då Potiorek återupptog anfallsrörelsen. Serberna blefvo slagna vid Sabac (vid Save) 2 nov. I midten af månaden hade de trängts tillbaka till Kolubarafloden. Valjevo och Obrenovac besattes af österrikarna. Emellertid hade serbiska härens vänstra flygelgrupp i förening med montenegrinska stridskrafter inbrutit i Bosnien och framryckt ända till Romanjaplatån (vid Sarajevo), som nåtts i midten af okt. På grund af händelserna i nordvästra Serbien måste dock offensiven afbrytas och härafdelningen återgå bakom Drina. Österrikarna följde efter och togo Užice, sålunda tryggande hufvudarméns högra flank. 20 nov. gick Potiorek till anfall med denna armé mot serbernas starka ställning bakom Kolubaras nedre lopp och Lyg. Efter flera dagars förbittrade strider måste serberna 25 nov. anträda återtåget mot Kragujevac, framför hvilken stad hären intog en försvarsställning med stöd af det starka Rudnikpartiet. 2 dec. besatte österrikarna Belgrad. -- Serbiska motoffensiven (3--16 dec.). Sedan den på serbiska härens vänstra flygel stående 1:a armén förstärkts med vid bulgariska gränsen varande trupper, gick densamma 3 dec. fram till motanfall mot österrikiska 6:e armén. Denna senare, som just ryckte fram från Suvaborpartiet mot Kragujevac, blef fullständigt slagen och trängd tillbaka mot Valjevo. På högra flygelns nederlag följde (5 och 6 dec.) vänstra flygelns och midtens. Hela österrikiska hären gick tillbaka öfver Donau och Save. 15 dec. återtogo serberna Belgrad, och få dagar därefter var hela landet fritt från fiender. Österrikarna hade tillfogats stora förluster under återtåget, särskildt genom att serberna lyckats förstöra krigsbron öfver Donau. -- I Montenegro hade ingenting af större vikt passerat. Turkiets krig var en följd af hemliga fördrag med Tyskland och Österrike-Ungern (se sp. 146). Den strategiska uppmarschen. Om turkiska arméns styrka och sammansättning se Turkiet, sp. 398--400. Arméns mobilisering var fullbordad i slutet af okt., och omedelbart därefter tog den strategiska uppmarschen sin början. Härvid afsågs att samla hufvudkrafterna vid Dardanellerna till skydd för Konstantinopel. I enlighet härmed koncentrerades af de 5 arméer, i hvilka hären indelades, 3, nämligen 1:a, 2:a och 5:e arméerna, vid Dardanellerna med hufvudkrafterna på den europeiska sidan. Arméerna räknade tillsammans 18 fördelningar med en sammanlagd styrka af 300,000 man. 3:e armén -- omkr. 8 fördelningar med tills. 120,000 man -- samlades i Armenien nära kaukasiska gränsen och 4:e armén -- omkr. 5 fördelningar med tills. 75,000 man -- i Syrien och Palestina. I Mesopotamien kvarlämnades 1 svag fördelning, medan öfriga där förlagda trupper (3 fördelningar) sändes till kaukasiska fronten och Syrien. Af den i Arabien förlagda fördelningen drogs hufvuddelen upp mot Sinaihalfön. Utom nu nämnda reguljära trupper organiserades en del irreguljära trupper (af kurder och araber) vid gränsen mot Kaukasien samt i Syrien och Mesopotamien. -- Kriget i Armenien och Kaukasien. För Kaukasiens försvar förfogade ståthållaren, general Voronzov-Dasjkov till en början öfver 1 armékår och 1 reservfördelning utom talrika kosacktrupper. I dec. tillkom ytterligare 1 armékår (från Turkestan). Operationerna började de första dagarna i nov. med, att ryssarna inföllo i Armenien och framryckte mot Erzerum. De möttes dock den 10 vid Köpriköj af turkiska hufvudstyrkan under Hassan Izzet pascha. Ryssarna blefvo slagna och gingo tillbaka öfver gränsen, förföljda af turkarna, hvilka senare framryckte dels i riktning mot Kars, dels mot Batum vid Svarta hafvet. Operationerna afstannade dock snart på grund af kölden och transportsvårigheter. Först 20 dec. återupptog Izzet pascha framryckningen, men led vid årsskiftet ett allvarligt nederlag vid Sarikamisch (s. v. om Kars). Turkarna gingo nu på hela fronten tillbaka mot gränsen, och det planerade anfallet mot Batum måste uppges. -- På gränsen mot Persien utkämpades äfven mot slutet af året utan någon egentlig påföljd flera strider dels s. om sjön Van i Armenien, dels v. om Urmia i nordvästra Persien, hvars neutralitet icke respekterades af någon af de krigförande. -- Anfallet mot Egypten. I syfte att framtränga till och afbryta förbindelsen på den för Englands krigföring betydelsefulla Sueskanalen inföll i början af nov. en turkisk härafdelning om 65,000 man under general Djemal pascha på Sinaihalfön. Till följd af transportsvårigheter -- endast 2 dåliga vägar förde genom Sinaiöknen -- och vattenbrist nådde endast ett mindre, förutsändt detachement fram till kanalens närhet före årets slut, dock utan att kunna uträtta något emot de mycket betydande engelska försvarskrafterna -- utom den reguljära egyptiska armén, indiska och australiska kontingenter samt en engelsk territorialfördelning m. fl. trupper -- under general Maxwell. -- Kriget i Mesopotamien. För att, sedan krigstillstånd med Turkiet efter 1 nov. faktiskt inträdt, fatta fast fot vid Persiska vikens norra ända landsattes 7--15 nov. en indisk fördelning under general Barrett vid Schatt el-arabs mynning och ryckte fram mot den viktiga handelsstaden Basra, försvarad af en turkisk fördelning. Denna senare blef slagen vid Sahil, och engelsmännen besatte Basra den 22. Därefter fortsatte de dels utmed Tigris på väg mot Bagdad, hvarvid de intogo Kurna, dels åt n. ö. utmed Karun in i Persien, där de satte sig i besittning af de rika oljefälten omkring Maidan-i-Naftun. Om kriget i kolonierna se sp. 250--253. 1915. Västfronten. Läget vid årets början. Krigets tyngdpunkt, som under 1914 varit förlagd till västfronten, flyttades i början af 1915 öfver till östfronten. Centralmakternas högsta krigsledning beslöt nämligen -- på framställning af österrikiska härens generalstabschef -- i jan. 1915 att samla alla tillgängliga krafter för att i grund slå ryssarna och att förhålla sig defensivt på västfronten. Kriget på sistnämnda front hade nu öfvergått till ett rent ställningskrig. De båda motståndarnas med starka fältbefästningar förstärkta fronter voro i stort sedt följande. På tyska sidan (från högra flygeln till den vänstra): 4:e armén (hertigen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0111.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free