Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1916. Sydfronten - Världskriget. Krigshändelserna 1916. Turkiets krig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världskriget (Krigshändelserna 1916. Turkiets krig
216
berna tillbaka i östlig riktning mot nämnda berg-
parti. Vid detta hejdades dock den bulgariska
anfallsrörelsen den 28. Under tiden ryckte 2:a bul-
gariska arméns vänstra flygel in i östra delen ai
grekiska Macedonien, där redan i maj befästnin-
garna vid Rupel (invid Struma) - med grekiska
regeringens samtycke - besatts af centralmak-
terna, ockuperade denna och besatte Kavala (vid
Egeiska hafvet). Där varande grekiska trupper,
omkr. 10,000 man, blefvo internerade (i Tysk-
land). Omkr. 10 sept. gick engelska armén till
anfall såväl vid Struma som vid Doiran. På yt-
tersta högra flygeln trängde den bulgarerna till-
baka i en rad af strider och lyckades i slutet af
okt. nå järnvägen mellan Seres och Demir Hissar,
hvaremot det afsedda besittningstagandet af nämnda
städer misslyckades. Framryckningen vid Doiran
fullföljdes icke. Däremot inleddes 13 sept. en
kraftig offensiv med serbiska armén och delar af
den franska på vänstra flygeln å ömse sidor om
Östrovosjön. Bulgarerna blefvo slagna och måste
gå tillbaka n. om Florina, som den 18 besattes af
fransmännen. Hufvuddelen af vid Värdar stående
tyska trupper transporterades nu till högra flygeln
(Monastirområdet), och Winckler öfvertog befälet
där. Striden blef nu stående till i början af okt.,
då det lyckades serberna att betvinga bulgarernas
starka ställning på berget Kaymakchalan (n. om
Ostrovosjön). Bulgarerna gingo 3 okt. tillbaka
öfver Tjernafloden och besatte de till Monastirs
skydd förut anordnade ställningarna på höjd-
platån Selechka i "Tjernabågen" och s. om sta-
den i höjd med Kenali. Nu vidtog en följd af
synnerligen hårda strider, hvarunder den tysk-
bulgariska armén, som efter 10 okt. stod under
befäl af general 0. v. Below (förflyttad dit från
Rigafronten) flera gånger gick öfver till motanfall.
Slutligen (14 nov.) stormade fransmännen ställ-
ningen vid Kenali, medan serberna trängde till-
baka försvararna i Tjernabågen. Jekovs hela armé
gick tillbaka till nya ställningar n. om Monastir,
hvilken stad besattes af de allierade 17 nov.
Sarrails försök i slutet af månaden att framtränga
ytterligare norrut mot "Qskub afvisades. Striderna
på denna front antogo nu ställningskrigets karak-
tär. - På orientarméns högra flygel vid Struma
fortsatte den engelska armén under första hälften
af nov. framryckningen och vann några mindre
fördelar gentemot 2:a bulgariska armén.
Turkiets krig. Armenien. l jan. åter-
upptog storfurst Nikolaus offensiven och inbröt 10
-12 jan. på bred front i Armenien med den gamla,
men i politiskt afseende ganska betydelsefulla
fästningen Erzerum som mål för operationerna.
Sedan turkarna blifvit slagna vid Köpriköj (16-18
jan.), fortsattes framryckningen mot Erzerum,
som intogs 15 febr., hvarvid 13,000 fångar
föllo i segrarens händer. Ryssarnas nästa mål
blef nu att afskära förbindelsen mellan tur-
kiska hufvudarmén (under Kiamil pascha) i mel-
lersta delen af landet samt stridskrafterna i Per-
sien. Detta skedde genom besättandet af Bitlis
och Musch v. om Vansjön i början af mars. Yt-
terligare en afsevärd framgång vann storfursten
i och med Trabezons intagande, genom kom-
binerade land- och sjöoperationer, 18 april. -
Genom ankomna förstärkningar bragtes de tur-
kiska stridskrafterna i juni upp till en styrka af
150,000-200,000 man och blefvo sålunda nume-
rärt jämnställda med de ryska. Turkarna gingo
nu i sin ordning fram och trängde ryssarnas
främsta linje v. om Erzerum något tillbaka, men,
då ryssarna i början af juli började sin förnyade
offensiv mot Armeniens hufvudort Erzingan (150
km. v. om Erzerum), måste turkarna vika, och
staden intogs 25 juli. Med undantag af en
turkisk offensiv i början af aug., som ledde till
Muschs och Bitlis återtagande, inträffade under
återstående delen af året ingenting af vikt på denna
krigsskådeplats. - Krigshändelserna i Persien. I
början af 1916 voro de ryska stridskrafterna i
Persien delade i tre kolonner, af hvilka de båda
nordligaste ryckte fram från trakten s. om Um-
briasjön mot Mosul i Mesopotamien och den syd-
ligaste - hufvudkolonnen, under general Bara-
tov -, från Hamadan mot Bagdad. De båda
förstnämnda kolonnerna mötte emellertid så starkt
motstånd i fjälltrakterna på gränsen till Mesopo-
tamien, att framryckningen i midten af maj af-
stannade. Den sydligaste kolonnen, som mot sig
hade turkarnas hufvudstyrka (omkr. 20,000 man),
pressade denna tillbaka mot gränsstaden Khanikin,
men där tillfogades densamma under de sista da-
garna af maj ett fullständigt nederlag. Endast
en del af det ryska kavalleriet (kosacker) lyckades
komma öfver gränsbergen och stöta till general
Gorringes engelska armé framför Kut-el-Amara.
Baratov måste gå tillbaka mot Kirmanschahan,
där han 30 juni-8 aug. åter blef slagen, hvar-
på återtåget fortsattes till Hamadan, men äfven
denna stad måste uppges i midten af aug. Rys-
sarna gingo tillbaka mot Bidjar 130 km. n. v. om
Hamadan, där i början af okt. turkarnas vidare
framträngande hejdades. - Kriget i Mesopotamien.
För att undsätta den i Kut-el-Amara af 6:e turkiska
armén (Nur ed-din) inneslutne general Townshend
organiserades vid årsskiftet en af hufvudsakligen
indiska trupper bestående armé (slutligen omkr.
20,000 man stark) under general Aylmer, som 4
jan. uppbröt från El Garbi vid Tigris (omkr. 120
km. nedanför Kut). 21 jan. gick Aylmer till
anfall mot turkarnas starka ställning vid Umm-el-
Hanna, halfvägs till Kut, men anfallet af slogs med
stora förluster. Efter mer än en månads (af regn-
tiden förorsakadt) uppehåll började Aylmer 7 mars
en kringgående rörelse mot turkiska ställningen
vid Es-Sinn s. ö. om Kut, hvilken anfölls den 8,
men äfven detta anfall afslogs. Äter följde en
månads uppehåll, hvarunder Aylmer aflöstes af
general Gorringe, som medförde l (engelsk) för-
delning till arméns förstärkning. I början af april
förnyades anfallet mot Umm-el-Hanna-ställningen,
hvilken togs liksom ock ytterligare en försvars-
linje, men alla försök att betvinga den turkiska
hufvudställningen vid Sanna-i-Yat närmare Kut
misslyckades, och 29 april kapitulerade Kut-el-
Amara af lifsmedelsbrist efter 143 dagars beläg-
ring, hvarvid de öfverlefvande (omkr. 8,000 man)
af besättningen blefvo fångna. - Högsta befä-
let öfver de brittiska trupperna i Mesopotamien
hade i jan. öfvertagits af general Lake, och
denne vidtog efter Kuts fall omedelbart an-
stalter för att kunna med större utsikt till fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
