- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
219-220

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1917. Västfronten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

219 Världskriget (Krigshändelserna 1917. Västfronten. Slaget i Flandern) 220 reserverna) genom detsamma bundits, hvilket kom den franska hufvudoffensiven på fronten Aisne -Champagne till godo. Befälet öfver 6:e tyska armén hade, under det slaget pågick, öfvertagits af general 0. v. Below (från Salonikifronten) efter v. Falkenhausen, som utnämnts till generalguver- nör i Belgien. - Dubbelslaget vid Aisne och i Champagne (6 april-27 maj). För utförande af det planlagda hufvudanfallet n. v. om Reims af- sågs under Nivelles öfverbefäl Michelers armé- grupp, således 5:e armén med anfallsfront mellan Brimont (8 km. n. om Reims) och Hurtebise, 6:e armén med anfallsfront mellan Hurtebise och Laffaux (10 km. n. ö. om Soissons) samt 10:e ar- mén såsom reserv bakom den förra. Armégruppens styrka uppgick till omkr. 40 fördelningar. Den motliggande tyska fronten hölls besatt af 7:e tyska armén (v. Boehn), tillhörande tyske kronprinsens armégrupp, med omkr. 20 fördelningar. Sedan det franska artilleriet under flera dagar förberedt infanterianfallet, sattes detta i gång 16 april, men blef till en början af slaget på hela fronten. För- nyade anfall med Michelers hela armégrupp (den 18-20) ledde slutligen till lokala framgångar på vänstra flygeln, där Mangin pressade tillbaka tyska fronten från Aisne till linjen Braye-Jouy- Laffaux intill Chemin des Dames på krönet af höjd- sträckningen n. om floden. Däremot medförde 5:e arméns anfall närmast n. v. om Reims, där tyska fronten efter den 16 besattes af delar af l:a ar- mén (F. v. Below), nybildad af 7:e och 3:e ar- méernas inre flygelgrupper, icke något nämnvärdt resultat. Då det afsedda genombrottet följaktligen icke kunnat utföras, under det att anfallen varit förenade med högst betydliga förluster, afbröts offensiven tills vidare på denna frontdel 21 maj. - För att underlätta armégruppen Michelers uppgift beordrades chefen för midtarmégruppen (bestående af 4:e och 2:a arméerna) general Pétain, hvars befälsområde sträckte sig från Reims till och med Verdun, att med den närmast Reims varande 4:e armén (Anthoine) anfalla den af l:a tyska armén besatta ställningen Nauroy-Moron- villers-Auberive (15-25 km. ö. om Reims). An- fallet egde rum 17-22 april och medförde för tyskarna förlusten af de viktiga höjderna s. om de båda förstnämnda orterna samt Auberivepar- tiet. - Till vänster om 6:e franska armén hade under tiden, i öfverensstämmelse med opera- tionsplanen, Franchet d'Espérey med 3:e armén (Humbert) gått till anfall mot S:t-Quentin (den 14), men anfallet hade blifvit afslaget af 2:a tyska armén (v. d. Marwitz) och förnyades icke. - l maj gick 4:e franska armén åter till anfall ö. om Reims och vann några lokala fördelar. Mi- chelers armégrupp återupptog den 4 offensiven, hvars ändamål nu angafs vara att sätta sig i besittning af höjdpartiet mellan Aisne och Ai- lette (Chemin des Dames-ställningen) och sålunda vinna en god utgångsställning för ett fortsatt framryckande i nordlig riktning. Anfallet krön- tes med framgång endast vid 10:e armén, som lyckades bemäktiga sig höjdsträckningens öst- ligaste del mellan Hurtebise och Craonne. Under den närmast följande tiden vidtogo på denna frontdel upprepade tyska motanfall utan egent- ligt resultat. 20 maj gingo fransmännen åter till anfall på hela fronten, men de tyska arméerna hade nu mottagit afsevärda förstärkningar af såväl infanteri som artilleri, och anfallen tillbakaslogos med stora förluster. Efter 27 maj afstannade offensiven så godt som alldeles. - Förändringar inom franska högsta krigsledningen. Det ringa resultatet af den stort anlagda offensiven, hvilket ej stod i rimligt förhållande till de ofantliga för- lusterna, uppgående, endast hvad franska armén beträffar, till öfver 100,000 man, föranledde ett alltmera omkring sig gripande missnöje (som vid flera truppförband tog sig uttryck i öppet my- teri) med Nivelles ledning af operationerna. Detta medförde slutligen (15 maj) att, sedan Briand som konseljpresident efterträdts af Ribot samt Pain- levó blifvit krigsminister, Nivelle entledigades som chef för norra och nordöstra arméerna. I stället förordnades general Pétain till chef för dessa med general Foch som generalstabschef. Slaget i Flandern (7 juni-3 dec.). Samarbetet mellan engelska och iranska arméernas högsta be- fälhafvare, som resulterat i den gemensamma vår- offensiven, upphörde till en viss grad, sedan denna i slutet af maj afstannat. Fältmarskalk Haig ansåg sig då i egenskap af själfständig befäl- hafvare oförhindrad att utföra sin redan i nov. 1916 utarbetade operationsplan, nämligen att gå till anfall mot de tyska ställningarna i Flandern med ändamål "att rensa belgiska kusten och omfatta hela tyska försvarsfrontens norra flank", hvarigenom han hoppades rulla upp den mot- stående armén. Omsorgsfulla förberedelser för anfallet hade vidtagits långt i förväg. Bl. a. hade främsta försvarslinjen af 4:e tyska arméns ställning i den framspringande Wytschaetebågen (s. om Yperen) på höjdsträckningen, hvarpå byarna S:t Eloi, Wytschaete och Messines äro belägna och hvarifrån framförliggande terräng med de engelska ställningarna behärskades, under- minerats, utan att tyskarna härom erhållit vet- skap. Sedan minorna 7 juni sprängts, följde ett öfverraskande anfall af 12 fördelningar, tillhö- rande 2:a engelska armén (Plumer). Anfallet lyc- kades, och engelsmännen satte sig i besittning af hela höjdpartiet, sålunda förvärfvande sig en god utgångsställning för en fortsatt offensiv. Medan förberedelserna, hvaribland ingick förflyttning af 4:e engelska armén från Somme- till Yserfronten närmast hafvet, för denna vidtogos, öfvergick ge- neral Sixt von Armin - efter hertigen af Wiirt- temberg chef för 4:e armén - med arméns yt- tersta högra flygel 10 juli till motanfall mot engelsmännens starka brohufvud vid Lombart- zyde n. om Nieuport, som togs, hvarefter tyskarna satte sig i besittning af högra Yserstranden när- mast Kanalen. För utförande af hufvudanfallet, som skulle ansättas på ömse sidor af Yperen mellan Lysfloden och Steenstrate (8 km. n. om Yperen) afsåg Haig omkr. 20 fördelningar af engelska 2:a och 5:e arméerna, hvilken senare förflyttats från Somme till Yperenfronten. Dessutom ställdes l:a franska armén (nu under Anthoines befäl), som förflyttades från Soissonsfronten, till Haigs för- fogande. Anfallsfronten uppdelades så, att 5:e armén (Gough) skulle utföra hufvudanfallet från Yperenbågen i nordöstlig hufvudriktning med 2:a

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free