- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
235-236

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskriget. Krigshändelserna 1918. Västfronten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

235 Världskriget (Krigshändelserna 1918. Västfronten. Slaget vid Soissons och Reims) 236 (Gough, 14 fördelningar) från Gouzeaucourt till Òise. Armégruppens styrka ökades dock efter hand från 29 till 42 inf.-fördelningar, hvartill kommo 3 kav.-fördelningar. Det stora slaget började 21 mars med en våldsam artillerield med gasgranater och gasanfall med gaskastare mot hela engelska fronten, hvarpå infanterianfallet efter några tim- mar följde. Engelsmännen måste efter hand, som anfallet fortskred, utrymma sina tre bakom hvar- andra anlagda, starka försvarslinjer. Den 24 hade tyskarna nått linjen Bapaume-Combles-Péronne -Nesle-Guiscard (9 km. n. ö. om Noyon), och den 26 voro engelsmännen tillbakaträngda till den linje, som de allierade innehade vid början af sla- get vid Somme 1916. Denna dag aflöstes den hårdt medtagna 5:e engelska armén af 4:e armén (Raw- linson), som öfvertog försvaret närmast s. om Som- me. På sydligaste delen af fronten ingrep nu äfven vänstra flygeln af franska 3:e armén (Humbert, tillhörande den strategiska reserven under Fayolle), som gick till motanfall mot v. Hutiers armé, utan att dock kunna hindra denna att bemäktiga sig det viktiga Montdidier. Hotet mot sistnämnda armés vänstra flank gjorde sig dock nu alltmera gällande, i samma mån som fransmännen förde fram förstärkningar, nämligen l:a armén (Debeney) af den strategiska reserven. Visserligen lyckades v. Hutier pressa fram sin front under de närmaste dagarna ända till Monsel-Moreuil (17 km. s. ö. om Amiens), som togs 31 mars, men härmed var gränsen nådd för hans f ramryckning. Norr om Somme afstannade tyskarnas anfall redan 28 mars i linjen Sailly-le-Sec-Albert-Beaucourt. Ett denna dag af v. Belows armé utfördt anfall mot Ärras-Serre på anfallsfrontens yttersta högra flygel blef afslaget af Byng, hvars armé nu er- hållit förstärkningar. 4 april gjorde v. Hutier ett anfall med 15 fördelningar mot engelsk-franska fronten mellan Somme och Avre samt pressade denna tillbaka till en linje strax ö. om Villers Bre- tonneux-Castel 14 km. från Amiens. Förnyade anfall den 5 och 6 hade ingen framgång. Båda mot- ståndarna förstärkte nu sina resp. fronter, och ett långvarigt ställningskrig vidtog. Slaget hade medfört tyska frontens framflyttning till linjen Tilloy (2,5 km. ö. om Ärras) - Bucquoi (2 km. v. om Albert) - Castel-Montdidier-Lassigny- Noyon-Chauny (17 km. ö. om Noyon)-La Fère, ända till 65 km., samt tagandet af 90,000 fångar och 1,300 artilleripjäser m. m. Det strategiska målet hade dock ej vunnits, och Amiens liksom Ärras befunno sig fortfarande i ententens besitt- ning. - Efter långvariga förhandlingar mellan franska och engelska regeringarna jörordnades ge- neral Foch å april till öjverbefälhafvare på väst- fronten, hvars trupper sålunda ändtligen kommo under enhetligt befäl, med general Weygand som generalstabschef. - I syfte att trygga 18:e arméns vänstra flank gick 7:e tyska armén (v. Boehn, 20 fördelningar) 7 april till anfall mellan La Fère och Oise-Aisne-kanalen, kastade tillbaka 3:e franska arméns högra flygel, tog Coucy le Chåteau och framträngde till nedre Ailette (9 april), där f ram- ryckningen afstannade. Denna frontens framflytt- ning satte tyskarna i stånd att från några i S:t Gobainskogen (7 km. s. om La Fère) upp- ställda kanoner af särskild .konstruktion bombardera det 120 km. aflägsna Paris. Den afsedda verkan häraf uppnåddes dock ej. - Slaget vid Lysfloden. (Armentières-Kemmel; 9-29 april.) Knappast var slaget i Picardie afslutadt, förrän tyska krigs- ledningen igångsatte en ny kraftig offensiv, denna gång i Lysområdet med hufvudriktning mot S:t- Omer (ö. om Boulogne) för att om möjligt afskära den brittiska Flandernfronten och hota hamnarna vid Kanalen. Anfallet skulle utföras af 4:e armén (Sixt v. Armin) n. om Lys och 6:e armén (v. Quast) s. om denna flod med resp. 21 och 36 fördelningar, båda arméerna tillhörande kronprin- sens af Bajern armégrupp. På de allierades sida hölls motliggande front af 2:a engelska armén (Plumer) från hafvet till Lys och l:a armén (Horne) från Lys till La Bassée med resp. 10 och 12 fördelningar, inräknadt de båda portugisiska fördelningarna, som ingingo i l:a armén, n. om La Bassée. 9 april gick v. Quast efter en kraftig artilleriförberedelse till anfall mellan La Bassée och Armentières, genombröt engelsmännens linjer och satte sig i besittning af de mycket omstridda byarna Givenchy, Festubert och Richebourg (v. och n. v. om La Bassáe). Följande dag igångsatte Sixt v. Armin offensiven, tog Hollebeke och Messi- nes s. ö. om Yperen samt (den 11) Armentières. Anfallet gick därefter långsamt framåt på hela fronten. 25 april tillkämpade sig 4:e tyska armén en betydande framgång genom eröfringen af den viktiga, hela trakten behärskande Kemmelhöj- den (9 km. s. s. v. om Yperen). Tyska fron- ten hade då framskjutits till linjen Festubert -Merville-Meteren-Kemmel-strax ö. om Yperen -Langemarck ända till 20 km. från den förra frontlinjen. De allierade hade emellertid erhållit förstärkningar af såväl engelska som franska trup- per (från Fochs strategiska reserv), hvilket satte dem i stånd icke allenast att hejda tyskarnas fort- satta anfall, utan äfven att öfvergå till motanfall mot Kemmelpartiet, af hvilket den framspringande delen vid Locre efter ytterst förbittrade strider återtogs (den 29). Härmed afslutades slaget vid Lys, hvars största vinst för tyskarna var att genom detsamma ansenliga fientliga krafter bundits. Däremot hade det egentliga ändamålet med den tyska offensiven ej uppnåtts. Från början af maj vidtog ett ställningskrig på Flandernfronten, hvil- ket varade ända till in i sept. - Slaget vid Soissons och Reims (27 maj-13 juni). Då de allierades front icke, såsom af sikten varit, kunnat genombrytas vare sig vid Somme eller vid Lys, beslöt sig tyska härledningen för ett anfall i stor stil vid Aisne, eller, närmare bestämdt, mot fran- ska fronten Compiègne-Soissons-Reims. Lycka- des denna operation, blef ve tyska fronten än en gång framskjuten till Marne, således betydligt närmare Paris, den viktiga järnvägen Paris-Chá- lons afskuren och möjlighet beredd att rulla upp den franska fronten i Champagne. Operationen skulle utföras med kronprinsens af Tyskland armé- grupp. Af denna skulle 18:e armén (v. Hutier) med 29 fördelningar anfalla i riktning mot Compiègne, 7:e armén (v. Boehn) med 45 fördelningar gå till anfall mot linjen Soissons-Fismes och l:a armén (F. v. Below) med 17 fördelningar angripa franska Reimsfronten. General Foch, i hvars operations-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free