- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
275-276

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Världskrigets politiska och ekonomiska följder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Världskriget Litauens gräns mot Polen är alltjämt omstridd, och det är från Nationernas förbunds råd utsatt för påtryckning i syfte att åstadkomma ett slags faktisk realunion mellan Litauen och den polska staten. Den fjärde "randstaten", Ukraina (se d. o.), har återeröfrats af bolsjevikerna och utgör nu en af regeringen i Moskva faktiskt beroende, "själfständig" rådsrepublik. I det till större delen af ukrainer bebodda Öst-Galizien härskar däremot Polen, utan att dock landets framtida öde blifvit definitivt bestämdt. Stormakternas högsta råd tillerkände mars 1920 åt Rumänien den Kyss- land före kriget tillhöriga, öfvervägande af rumä- ner bebodda prov. Bessarabien; rådsryskt erkän- nande härå har dock ännu ej vunnits, men landet är fullständigt införlifvadt med Rumänien. Där- emot har det bolsjevikiska Ryssland lyckats till sovjetrepubliker i intim förbindelse med den ryska sovjetrepubliken förvandla de på före kriget ryskt område upprättade, någon tid oberoende kau- kasiska republikerna Georgien och Aserbeidjan (liksom den dels på fordom ryskt, dels på for- dom turkiskt område upprättade armeniska re- publiken) . Världskrigets politiska följder inskränkte sig ej till territoriella förändringar. Det utplånade all- deles en bland de europeiska stormakterna, den habsburgska dubbelmonarkien, och gjorde för oviss tid framåt fullständigt slut på två andra dittills- varande stormakters, Tysklands och Rysslands, positiva inflytande på makternas rådslag. De tyska segrarna på östfronten i förening med den af Världskriget framkallade ryska revolutionen ledde till uppkomsten af ett system af nya oberoende stater utmed det afsevärdt förminskade ryska rikets västra gräns. Tyska flottans utlämnande, den ryskas decimering och inre upplösning samt Turkiets nederlag medförde fullständig omhvälf- ning i maktförhållandena på Östersjön och i Svarta hafvet. Storbritannien fick obestridt sjöherravälde i europeiska farvatten. I främre Orienten intogs turkarnes forna inflytelserika ställning bland de muhammedanska folken i viss mån af araberna, samtidigt med att engelsmän och fransmän med risk af framtida inbördes konflikter där nådde fram till gemensam hegemoni. I yttersta östern fick Japan under krigsåren rådrum att öka sitt infly- tande på de europeiska makternas och Kinas bekostnad, men uppkallade samtidigt emot sig Förenta staternas rivalitet om ledningen i förmyn- derskapet öfver det af inre oroligheter försvagade Kina. Västmakternas hårda politik mot det be- segrade Turkiet framkallade inom den muhamme- danska världen en dof jäsning, som bl. a. under- gräft det brittiska inflytandet i Persien och för- värrat orostillståndet i Indien. De allierade mak- terna läto under kriget den nationella själfbestäm- manderättens genomförande intaga en synnerligen framskjuten plats bland krigsmålen. Väsentligt stegrades .därigenom på Irland och i Egypten och Indien krafven på förvärfvande af nationellt obero- ende, och grundsatsens godtyckligt ojämna tillämp- ning i fredstraktaternas territoriella bestämmelser skapade i många nya eller vidgade stater svår- lösta nationalitetsproblem samt vidmakthöll eller ökade animcsiteten mellan åtskilliga grannstater, som förstorats eller förminskats i strid mot en rätt- vis tillämpning af den officiellt undantagslöst hyllade nationalitetsgrundsatsen. Upplösningen i Ryssland och den kort efter fredssluten inträdda afkylningen i det "hjärtliga samförståndet" med England förmådde den franska utrikespolitiken att i ett vidtförgrenadt system af allianser och enten- ter med andrå-rangens stater i Europa (Belgien, Polen, "Lilla ententen" o. s. v.) söka en ersätt- ning för de trygghetsgarantier, som före kriget trippeiententen utvecklats att ge. Motgångar i Världskriget påskyndade monarkiens fall i Kyss- land, och centralmakternas stora nederlag fram- kallade störtandet af de monarkiska regeringarna i Tyskland och Österrike. Den politiska omhvälfnin- gen i Ryssland följdes där af en än mer genom- gripande social, för hvars utbredning västerut efter "proletärdiktaturens" proklamering i hem- landet de ryske kommunisterna gjort intensiva ansträngningar med skicklig exploatering af den dofva missnöjesstämning krigsårens fasor och um- bäranden samt den efter fredssluten följande ekono- miska depressionen framkallat i många länder, främst naturligtvis i de i kriget besegrade staterna. Allmännare anklang inom breda folklager vunno, under återverkan af de hemska intrycken från kri- get, de pacifistiska idéerna, och sträfvandena att försvåra framtida krigsutbrott samt främja mellan- folkliga tvisters lösning genom förlikning eller skiljedom vunno allmännare officiellt erkännande än någonsin förr och samlades liksom i en bränn- punkt i Nationernas förbund, hvars urspr. plane- rade universella karaktär emellertid förrycktes genom Tysklands utestängande, Rysslands prin- cipiella stridsställning mot västerlandets "kapita- listiska" stater och Förenta staternas vägran att biträda det på dess initiativ åvägabragta förbundet. Förbundets med vidsträckta befogenheter utrustade råd har vid flera tillfällen snarare uppträdt som organ för de segrande stormakternas intressepoli- tik än som bärare af de vid förbundets stiftande proklamerade rättsidéerna, men inom förbundet spåras en växande rörelse för att söka råda bot för detta missförhållande. Krigets och fredsvillkorens ekonomiska följder blefvo fruktansvärda. Hela den internationella världsekonomien bragtes ur sina fogar genom krigets långvarighet, produktionens mångåriga inriktande i de krigförande länderna på öfvervägande destruk- tiva syften, millionförlusterna af människolif, för- ödelsen på de vidsträckta krigsskådeplatserna, den oerhörda tillväxten af (särskildt de krigförande) ländernas statsskulder (enl. National city banks kalkyl från 191,8 milliarder kr. 1914 till 1,109 milliarder kr. 1920), blockadpolitiken mot central- makterna, fortsatt i stor utsträckning mot Tysk- land äfven under stilleståndstiden, och resulte- rande i svår undernäring och folkhälsans under- gräfvande för generationer framåt, vidare Ryss- lands långa isolering från världshandeln med åtföljande af kommunistexperimentet förvärrade upplösning af dess ekonomiska lif samt de ned- tyngande ekonomiska skadeståndsförpliktelser, som pålades det tyska folket. Vid uppdragandet af de nya gränserna bortsåg man dessutom ofta af politiska eller nationella skäl från den ekono- miska samhörigheten mellan de nyfördelade land- områdena, hvilket särskildt för Österrike blef af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free