- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
431-432

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Västra Sveriges grufvirkesindustriförbund - Västra Sveriges landtmannatidning - Västra Sveriges storstensindustriidkarförbund - Västra Sveriges trädgårdsmannasällskap - Västra Sönnarslöf - Västra Tiveden - Västra Tjutten (Väst-Tjutten) - Västra Tollstad - Västra Tommarp - Västra Torsås - Västra Tunhem - Västra Vakern - Västra Vemmenhög - Västra Vemmerlöf - Västra Verbosjön - Västra Vingåker - Västra Vram - Västra Värends domsaga - Västra Öresjön - Västra Örten - Västre - Västromerska riket - Västrum - Wäström (Wæström), Johan Gustaf - Västsemitiska - Västslaver - Väst-Spetsbergen - Väst-Sudan - Väst-Tjutten - Väst-Turkestan - Väte (socken) - Väte (kemi)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Västra Sveriges grufvirkesindustriförbund. Se Svenska arbetsgifvarföreningen. Västra Sveriges landtmannatidning. Se Göteborgsposten, sp. 912. Västra Sveriges storstensindustriidkarförbund. Se Svenska arbetsgivarföreningen. Västra Sveriges trädgårdsmannasällskap. Se Trädgårdsföreningar, sp. 135. Västra Sönnarslöf, socken i Kristianstads län, Södra Åsbo härad. 2,533 har. 1,413 inv. (1920). Annex till Kvidinge, Lunds stift, Södra Åsbo kontrakt. Västra Tiveden. Se Tiveden 3. Västra Tjutten (Väst-Tjutten), sjö på gränsen mellan Regna och Risinge socknar i Östergötland. Sjön, som har en längdutsträckning i n. v.--s. ö. med 6 km. och en största bredd af mindre än 1 km., afrinner till sjön Glan i Motala ströms vattenområde. Arealen uppgår till 2,5 kvkm. J. V. E. Västra Tollstad, socken i Östergötlands län, Lysings härad. 3,383 har. 960 inv. (1920). Annex (sedan 1 maj 1919) till Rök, Linköpings stift, Lysings kontrakt. Västra Tommarp, socken i Malmöhus län, Skytts härad. 595 har. 237 inv. (1920). V. bildar med Skegrie ett pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt. Västra Torsås, socken i Kronobergs län, Allbo härad. 20,832 har. 3,085 inv. (1920). V. bildar med Härlunda ett pastorat i Växjö stift, Allbo kontrakt. Västra Tunhem, socken i Älfsborgs län, Väne härad. 8,064 har. 3,464 inv. (1920). V. bildar med Norra Björke, Väne-Åsaka och Gärdhem ett pastorat i Skara stift, Väne kontrakt. Västra Vakern, sjö på gränsen mellan Äppelbo och Järna socknar i Väster-Dalarna, omkr. 3 km. från Vakerns station på Mora--Vänerns järnväg. Sjön, hvars areal är 2 kvkm., afrinner genom Svartälfven till Vänern. Höjden ö. h. är 329 m. J. V. E. Västra Vemmenhög, socken i Malmöhus län, Vemmenhögs härad. 585 har. 420 inv. (1920). Annex till Östra Vemmenhög, Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt. Västra Vemmerlöf, socken i Malmöhus län, Skytts härad. 702 har. 327 inv. (1920). Annex till Hammarlöf, Lunds stift, Skytts kontrakt. Västra Verbosjön, sjö i västra delen af Sorsele socken i Västerbottens län. Sjön, som har en längd af 6 km. och en största bredd af 2 km., afrinner öfver Östra Verbosjön genom en biflod till Malån till Skellefte älf. Arealen är 6 kvkm. och höjden ö. h. 392 m. J. V. E. Västra Vingåker, socken i Södermanlands län, Oppunda härad. 34,697 har. 8,310 inv. (1920). Häraf komma 66 har, 1,049 inv., på det inom socknen belägna municipalsamhället Vingåker. V. utgör ett pastorat i Strängnäs stift, Oppunda västra kontrakt. Om namn och befolkning m. m. se Vingåkersbygden. Västra Vram, socken i Kristianstads län, Gärds härad. 5,585 har. 2,776 inv. (1920). V. bildar med Östra Vram ett pastorat i Lunds stift, Gärds kontrakt. Västra Värends domsaga, i Kronobergs län, omfattar Allbo härad. 1,596 kvkm. 28,689 inv. (1920). Västra Öresjön, sjö i Marks härad i Västergötland. Den står genom ett sund i öppen förbindelse med Östra Öresjön och afrinner öfver denna genom en 3 km. lång afloppså till Viskan. Sjön, hvars areal är 5 kvkm., har en längdutsträckning i s. v.--n. ö. med 5 km. och en största bredd af 2 km. Höjden ö. h. är 58 m. J. V. E. Västra Örten, sjö på gränsen mellan Kils och Nyeds härad i Värmland. Sjön, hvars längdutsträckning i n. v.--s. ö. är 8 km. och största bredd omkr. 2 km., har en areal af 9 kvkm. och en höjd ö. h. af 71 m. Den mottar i södra ändan ett tillflöde från den strax västerut belägna sjön Östra Örten samt afrinner midt på västra sidan öfver sjön Lusten till Klarälfven nära Deje station. J. V. E. Västre, nord. myt. Se Dvärg, sp. 1132. Västromerska riket kallar man, i motsats till Östromerska, senare Bysantinska, riket, den del af det gamla romerska väldet, som, då nämnda välde efter kejsar Theodosius' död år 395 för alltid delades, kom att omfatta de västra provinserna. Västromerska kejsardömet, utsatt för germanernas inbrott och eröfringar, led hastigt stora förluster och upphörde 476 att finnas till. Se vidare Romerska riket, sp. 749--750. Västrum, i dagligt tal förekommande namnform i st. f. Västerrum (se d. o.). Wäström (Wæström), Johan Gustaf(?), målare (födelse- och dödsår okända), var förmodligen broder till kyrkoherden i Lunds stift Bengt W. (f. 1764, d. 1818) och son till en borgare i Landskrona. Signerade porträtt af hans hand förekommo i privatsamlingar redan i början af 1780-talet. På Gripsholm finns ett porträtt af fältmarskalken F. J. B. von Platen (sign. 1804), litet knästycke och som målning föga betydande. S. å. utförde W. ett porträtt af dennes son, B. B. von Platen. På det forna Marsvinsholm dekorerade han en mängd rum och målade äfven Knut den heliges bild för Knutsgillets sal i Ystad. En tid vistades W. i Tyskland, där han målade bl. a. skalden L. Th. Kosegartens porträtt (grav. af Lips). Upk.* Västsemitiska. Se Semitiska språk, sp. 59. Västslaver. Se Slaver, sp. 1420, och Slaviska språk, sp. 1425. Väst-Spetsbergen. Se Spetsbergen, sp. 678-679. Väst-Sudan. Se Sudan, sp. 652. Väst-Tjutten, sjö. Se Västra Tjutten. Väst-Turkestan. Se Turkestan. Väte, socken i Gottlands län, Södra häradet. 3,402 har. 616 inv. (1920). Annex till Hejde, Visby stift, Medelkontraktet. Väte, Hydrogenium, kem., ett grundämne, hvars förening med syre utgör vatten. Vätgasen, d. v. s. vätet i fritt tillstånd, torde först på 1500- talet ha blifvit framställd af Paracelsus, men förväxlades under den följande tiden ofta med andra gaser, tills 1766 Cavendish visade, att det är en själf ständig gas, och 1781, att det vid förbränning ger upphof till vatten. Lavoisier, som sönderdelade vatten med glödande järn och därvid erhöll vätgas, förklarade 1783, att vattnet, dittills ansedt som ett element, var en sammansatt kropp. Vätet förekommer, såsom spektralanalysen visar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free