- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
499-500

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

X är den tjuguförsta bokstafven i det ur- sprungliga latinska alfabetet och den tjugu- tredje - eller, i fall v och w räknas hvart för sig, den tjugufjärde - i det vanliga europeisk- latinska alfabetet. Af det ursemitiska alfabetets fyra tecken för s-ljud (se S) nyttjades sämekh i den s. k. östliga 1. joniska gruppen af de grekiska alfabeten för att beteckna k (h) + s (£), under det att i den västliga gruppen äldst ks uttrycktes med KO, %o, sedan med det i den östliga förekom- mande tecknet för / (kh), hvaremot sammastä- des / uttrycktes med den östliga gruppens tecken för ps (ip). Det äldsta tecknet för sämekh var ± (på Mesa-inskriften), som medelst flera mellan- former (den vanligaste -j-) utvecklats till de van- liga grekiska typerna E, £ (namn ksi). Äfven vissa ur den västra gruppen utgående grekiska alfabet i de grekiska kolonierna i södra Italien och på Sicilien ha på sámekh's plats ett tecken CD, som tydligen är att härleda därur, men som användes endast som taltecken (= 15). Som öfver- flödiga kommo dessa tecken ej till nämnvärd användning i de ur det grekiska alfabetet här- ledda Wulfilas gotiska och båda fornbulgariska alfabeten. I cyrilliska alfabetet träffas visserligen en ur den grekiska minuskeln £ utvecklad form, som mest förekommer som taltecken för 60, annars ytterst sällan (med ljudvärde ks). I det gotiska alfabetet förekommer X blott som taltecken för 600 och (med ljudvärdet k) i några lånord, t. ex. Christus. - Latinska alfabetet har utgått från den grekiska västra (doriska) gruppen, där den äldsta på inskrifter förekommande formen för x är +' som utvecklats till den inom nämnda alfabet vanligaste formen X och i den östra grup- pen, med ljudvärde kh, ledt till de vanliga for- merna X och /. Den i latinska alfabetet inlånade formen för a; är X (den vanligaste i de grekiska inskrifterna), hvarur den latinska tryckstilens (X och x) äfvensom frakturstilens såväl majuskel- som minuskelformer (3£ och £) genom olika mellanstadier utvecklat sig. I det ur det grekiska och i mindre mån det latinska alfabetet härstammande german- ska runalfabetet kom z-tecknet till användning för frikativt g (se G). - Det moderna ^-tecknet används ej sällan i vetenskapliga transkriptions- alfabet och då oftast för perspirerad velar frikativa (ch i ty. dach). - Tecknet X, x är 1. a) i all- mänhet i de språk, som upptagit detsamma, tecken för ljudförbindelsen ks; i eng. har det också ljudvärdet gz (g 4- tonande s) i inljud före tryck- stark vokal, t. ex. anxiety, examine, example o. d.; så äfven i fr.: uddljudande i namn som Xaver, Xerxès, inljudande i ex- före vokal, t. ex. exact, exhibiter o. d. 6) tecken för ks (k + sch- ljud), i eng. inljudande före trycksvagt u: luxury (= xi i t. ex. anxious, connexion o. d.); 2. a) tecken för s-ljud, uddljudande i sv., t. ex. Xerxès, inljudande i fr., t. ex. soixante, dix-sept, i några namn, t. ex. Auxerre, Bruxelles, Xerxès o. d., samt tonande deuxième, dixième, dix-huit, dix-neuf, aux^armes; i eng. uddljudande i grek. namn, Xenophon, Xerxès o. s. v. b) äldre tecken för c¾-ljud i sp., t. ex. Don Quixote o. d. (I spanska ortografien är sedan 1815 bok- stafven x ersatt med j.) 3. I fr. är # i slutljud för det mesta stumt, särskildt som pluralmärke, där det representerar fnfr. s efter ursprungligt l (nu u), t. ex. chevaux plur. till cheval. Sedan har x utan historisk grund tillsatts som "stum" konsonant i vissa fall, t. ex. plur. bijoux, cailloux, hiboux, joujoux o. d. - Rörande den fonetiska beskaffen- heten och den historiska utvecklingen af de med det gemensamma tecknet i x betecknade två ljuden k och s se dessa bokstäiver. K. F. J. (Ad. N-n.) Som romerskt taltecken är X = 10 (och adderas i denna betyd, med andra siffror, t. ex. XI = 11, XIV = 14, XIX = 19, XX = 20, XXX = 30, eller ock anger subtraktion framför L och C: XL = 40, XC = 90) samt X = 10,000, hvar- jämte X nyttjades som tecken för denarius (= 10 as) och, i äldre medicinska skrifter, för l uns. - På äldre franska mynt betecknar X myntnings- orterna Amiens eller Aix. - I kanoniska rätten betecknar X den första delen af dekretalerna. - X och X P, d. v. s. de grekiska majusklerna X (Ch) och P (R), äro vanliga förkortningar för Ghristus, Kristus (se vidare Kristusmono-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free