- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
555-556

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yngelvård, Neomeli - Yngen - Yngeredsforsen - Yngeredsfors kraftaktiebolag - Ynglingasagan - Ynglingatal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Yngelvård, Neomeli, zool. Föräldrarnas förhållande till och omvårdnad om sin afkomma gestalta sig mycket olika hos olika djurgrupper. Hos flertalet bland de lägsta djuren kan man ej spåra någon yngelvård, utan de befruktade äggen öfverlämnas åt sitt öde. Detta är förhållandet med det öfvervägande antalet kavitetsdjur och tagghudingar. En högt utbildad och mycket skiftande yngelvård anträffa vi däremot hos insekterna, se bland andra art. Häststynget, Steklar, sp. 1196, Gallsteklar, Rofsteklar, Termiter, Myror, Ateuchus sacer och Tordyflar. Kräftdjuren bära ofta äggen med sig antingen i för ändamålet bildade säckar, fästa på kroppens utsida, eller ock under skalet. Hos många musslor skyddas ynglet på det sättet, att de befruktade äggen under någon tid förvaras inuti moderdjurets gälar, hvilka å sin sida äro belägna i mantelhålan. Inom fiskarnas klass påträffas olika grader i yngelvårdens utbildning. Eget nog är det hos dem oftast hannen, som åtar sig detta bestyr. Hos somliga fiskar inskränker sig denna vård till att skydda ägg och yngel för fiender och farligheter af skilda slag. Andra bygga bon af olika slag, så t. ex. spiggarna (se Spiggsläktet) och den amerikanska ganoidfisken Amia. Andra fiskar -- t. ex. kantnålarna, se Fiskar, sp. 416 -- bära äggen med sig under utvecklingen. Många fiskar föda lefvande ungar såsom flera hajfiskar; hos den redan af Aristoteles kända hajen Mustelus lævis bli gulblåsan och motsvarande stycke af äggledarens slemhinna ombildade till ett slags moderkaka (placenta), i det att blodkärlsrika utskott från den förra upptagas i fördjupningar i den senare. Mycket växlande och komplicerade former af yngelvård förekomma hos groddjuren (se Amfibier, sp. 836). Så godt som alla fåglar rufva sina ägg, och dessutom bygger flertalet ett rede för ägg och ungar. Konstfärdigheten i bobyggnaden växlar ofantligt hos de skilda fågelformerna; anmärkningsvärda företeelser ha iakttagits hos sådana som väfvarfåglarna, storfothönsen och hornfåglarna (se dessa ord). Om förhållandet mellan moder och afkomma hos däggdjuren se d. o., sp. 1198--99. -- Litt.: Jägerskiöld, "Några valda drag ur djurens vård om sina ungar" (1902). L-e. Yngen. 1. Sjö i Öknebo härad, Stockholms län, 38 m. ö. h., bildar en krökt figur kring en stor halfö och är delad i två delar, Norra och Södra Y., skilda genom ett smalt sund. Sjöns längd rundt halfön är 12 km., bredd i allmänhet mindre än 1 km. och areal 25 kvkm. Y. afrinner mot v. till sjön Klemmingen och därifrån genom Trosaån till Östersjön. Den innehåller flera stora öar. Stränderna äro skogiga och tämligen glest bebyggda. -- 2. Sjö i Färnebo härad, Värmland, omkr. 5 km. ö. om Filipstad, 199 m. ö. h. Med en längd i n.--s. af 11 km. och en största bredd af 5,5 km. har sjön en yta, uppgående till 29 kvkm. På en halfö, som norrifrån utskjuter i sjön, ligger Persbergs gruffält, och äfven på andra håll, utmed sjöns västra strand, finnas grufvor, Afloppet går mot s. öfver de stora sjöarna Ullvättern och Alkvättern genom Timsälfven, som i sjön Möckeln förenar sig med Svartälfven. 1 o. 2. J. V. E. Yngeredsforsen. Se nästfölj. art. och Ätran. Yngeredsfors kraftaktiebolag har till ändamål att för industriell verksamhet tillgodogöra sig det af bolaget egda Yngeredsfors vattenfall i Årstads och Faurås härad, Hallands län, jämte andra vattenfall, som bolaget kan förvärfva. Bolagsordning antogs 1899 och har sedermera förnyats 1905, då nya intressenter i början af året inträdde i bolaget, 1913 och 1917; styrelsens säte är staden Mölndal. Aktiekapitalet, som vid starten utgjorde 240,000 kr., har sedermera flera gånger ökats och utgjorde i juli 1921 4,000,000 kr. Tillgångar och skulder balansera på omkr. 12 millioner; bland skulderna ingår ett 1 febr. 1917 upplagdt 5 1/2 proc. obligationslån om 3,000,000 kr. Bolaget, hvars hufvudsakligaste verksamhet är inriktad på kraftdistribution inom mellersta och norra Halland, eger vattenkraftverk vid Yngeredsfors och Ätrafors samt ångcentral i Varberg. Genom kontrakt af 1916 med Vattenfallsstyrelsen köper bolaget dessutom kraft från Trollhättan, som till största delen omformas från 25 till 50 perioder i bolagets omformarstation i Mölndal på 5,000 kilowatt. Yngeredsfors kraftverk är beläget i Ätran omkr. 30 km. från dess mynning och utnyttjar en fallhöjd af 18 m. Den nuvarande maskininstallationen möjliggör utnyttjandet af 8,000 kilowatt. Kraftverket påbörjades i juni 1905 och igångkördes i juli 1907 samt utvidgades 1915--16. Ätrafors kraftverk är beläget i samma vattendrag omkr. 5 km. nedanför Yngeredsfors. Kraftverket, som anlagts åren 1917--18, tillgodogör f. n. 15 m. af den totalt vid rationell utbyggnad tillgängliga fallhöjden, som beräknas till omkr. 24 m. Maskininstallationen möjliggör utnyttjandet af 2,000 kilowatt. Ångcentralen i Varberg är utbyggd för 5,200 kilowatt och afser att under tider med ringa vattentillgång upptaga en del af belastningen samt i öfrigt att tjäna som reserv. Bolagets energiproduktion uppgår årligen till omkr. 30,000,000 kilowatt-timmar; den totala längden af kraftledningar för högspänd ström är omkr. 700 km. Bolagets största kraftafsättning eger rum till industrierna närmast söder om Göteborg samt till Varbergs stad. C. K. Ynglingasagan. Se Ynglingatal. Ynglingatal, ett på fornnorska författadt kväde, som, enligt en förmodligen riktig uppgift af Snorre Sturlasson, hvilken i sitt historiska verk "Heimskringla" meddelar dikten, skall ha författats af norske hofskalden Tjodolf (fno. Þióðolfr) från Hvin (se Tjodolf) till ära för fylkeskonungen Ragnvald, en äldre kusin till Harald Hårfager. Alltifrån den förste utgifvaren, Snorre, och ända inemot våra dagar har "Ynglingatal", säkerligen med rätta, gällt som den förnämsta källan för Sveriges och Norges allra äldsta, förkristna, historia. Snorres framställning af denna period, hans "Ynglingasaga" (liksom dennas enda litterära föregångare, den korta, latinskt affattade "Historia Norvegiæ" af obekant författare), är nästan uteslutande baserad på och väsentligen en blott utläggning på prosa af den gamla dikten, som Snorre förmodligen endast genom muntlig tradition kände. Denna Snorres framställning har sedermera af så godt som alla följande författare tagits för god, om ock man ej kunnat vara blind för, att endast en mindre del av hvad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free