585 Younghusband-Yperen 586 Hering påvisade fakta, hvarför den måste anses ohållbar. För förklaring af färgförnimmelserna antar Hering, att i näthinnan finns en synsubstans eller en blandning af flera synsubstanser, som vid inverkan af ljus kunna undergå förändringar i två motsatta riktningar. Enklast förklaras färg- förnimmelserna, om man antar tre olika synsub- stanser, af hvilka en skulle vara känslig för svart- hvitt, en annan för blått-gult och den tredje för rödt-grönt. De båda motsatta förändringar, som kunna försiggå i hvar och en af dessa substanser, betecknas som dissimilation och assimilation. Ett dissimilatoriskt förlopp i den svart-hvit-känsliga sub- stansen motsvarar förnimmelsen af h vitt, ett assi- milatoriskt förlopp åter en förnimmelse af svart, och motsvarande dissimilatoriska och assimilato- riska förlopp kunna försiggå i de båda andra sub- stanserna. Genom förändringar af olika grad i de ljuskänsliga substanserna kunna förnimmelser af olika biandfärger, olika mättning och färgton förklaras. T. E. A. Younghusband [ja¾ha^band], sir Francis Edward, engelsk militär och upptäcktsresande, f. 31 maj 1863 i Murree, Indien, uppfostrades i Eng- land och blef 1882 gar- desofficer, anställdes 1890 i indiska regerin- gens politiska departe- ment, var 1893-94 po- litisk agent i Chitral, 1902-03 resident i In- dore, 1904~¾rittisk kom- missarie i Tibet samt 1906-09 resident i Kashmir. Sedan 1919 är han president i Koyal geographical society. Y. företog 1886 en re- sa genom Mandschuriet och 1887 en färd från Peking förbi Kalgan och Kukuchoto tvärs genom Gobiöknen till Altai, därifrån genom Dsungariets ökenstäpper till Hami, vidare förbi Turfan, Kara- char och Kaschgar till Jarkand samt därifrån mot s. öfver det gamla Mustagpasset vid Dapsang till Kash- mir. 1889-91 företog han flera forskningsresor i Pamirs högland samt riktade kunskapen därom i hög grad. En sammanhängande skildring af sina tio- åriga resor i det inre Asien, hvilka förskaffade ho- nom Londons geografiska sällskaps guldmedalj, utgaf han 1896 under titeln The heart oj a continent. A narrative of travels in Manchuria, across the Gobi desert, ihrough the Himalayas, the Pamirs and Chitral 188å-9å. Han var 1895 "Times"' kor- respondent vid Chitral-expeditionen, som han skildrat i Relief of Chitral (1896), besökte 1896 -97 Transvaal och Rhodesia och skref därom South Africa of to-day (1898). Y. var 1904 po- litisk ledare af den brittiska militärexpeditionen till Tibet, som framträngde till Lhasa och tvang tibetanerna till ett för England förmånligt för- drag mot rysk inblandning där. Han har ut- gett ett arbete om Kashmir (1909), India and Tibet (1910) och Within: thoughts during con- valescence (1912). (V. S-g.) Young Ireland [ja¾ áYolondj. Se Irland, sp. 865, och Sinn Fein, sp. 651. Young men's Christian association [ja¾ me½s kri'stj8n esáùsiéVJn], eng. Se Kristliga för- eningen af unga män. Youngstown [ja'ŋstaun], stad i nordamerikanska staten Ohio, vid Mahoning river, omkr. 100 km. s. ö. om Cleveland. 110,232 inv. (1919). Staden har stora järn- och stålverk samt tillverkning af maskiner, järnvägsvagnar m. m. Bland offentliga byggnader märkes ett bibliotek (färdigbyggdt 1910), uppkalladt efter den bekante pedagogen Reuben Mc Millan. A. N-d. You're a humbug, sir! [jō'ər ə ha'mbag sə], eng., "ni är en humbug, herre", ett vanligt citat från Ch. Dickens' "The Pickwick club", d. 2 kap. 1. Pickwick fällde där yttrandet till Mr Winkle, som föregett sig vara skicklig i åtskilliga sportgrenar, men som, då han sättes på prof, gör ett ömkligt fiasko. Yperen [i'- l. e'jpərn], fr. Ypres [ipr], stad i belgiska prov. Väst-Flandern, vid den kanalise- rade Yperlée, en biflod fr. h. till Yser, 50 km. s. v. om Bruges. Stadens rymliga gator och stora torg tyckas stå föga i proportion till befolkningens antal (icke mer än 17,497 pers. år 1920). Förklaringen ligger emellertid däri, att staden bibehållit sitt gamla omfång, medan invånarantalet betydligt aftagit sedan medeltiden; vid slutet af 1300-talet rymde Y. åtminstone 100,000 pers. Det var då (jämte Gent och Bruges) en af medelpunkterna för den blomstrande flandriska textilindustrien (linne- och ylleväfverier). Från denna tid härstammade den ståtliga, i rik gotisk stil byggda klädes- väfvarnas hall (se afbildning å pl. XIII till art. Byggnadskonst), en af medeltidens ryktbaraste arkitektoniska skapelser (fullb. 1380), med en 140 m. lång fasad och ett 70 m. högt torn (belfried). Staden har under tidernas lopp mer än en gång svårt härjats af krig. 1383 hade Y. att utstå en belägring af de med det rivaliserande Gent förbundne engelsmännen. Y. visade sig visserligen bestå profvet; belägringen måste upphäfvas, men dess välstånd hade fått en svår stöt, och det repade sig egentligen aldrig från slaget. Arbetarna hade sett sig tvungna att utvandra och fortsatte sina yrken på de nya platser, dit de kommit. Under 1500-talet var Y. en medelpunkt för motståndet mot Spanien och hade en ny svår belägring att utstå af Alexander Farnese 1584. Det säges, att efter denna stadens befolkning uppgick till endast 5,000 pers. Under loppet af 1600-talet var Y. som viktig strategisk punkt ett eftersträfvadt mål för operationerna; det intogs 1648 af Condé, 1649 af spanjorerna, 1658 af Turenne och 1678 af Ludvig XIV, som behöll staden ända till freden i Utrecht (1713). Fästningsverken slopades 1781, återställdes 1815, men raserades sedermera än en gång. Under Världskriget, då Y. provisoriskt befästes, blef trakten omkring denna stad skådeplats för heta strider mellan tyskarna och de allierade, företrädesvis engelsmän, men själfva Y. förblef dock i dessa senares besittning, oaktadt tyskarna såväl i n. som s. lyckades framtränga något förbi denna stad. Från 20 april 1915 bombarderades Y. flera veckor i följd af tyskarna, hvarvid större delen af staden (med klädeshallen) förstördes. Särskildt från febr. 1916 egde sedan häftiga strider med omväxlande framgång rum n., ö. och s. om staden, för