- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
611-612

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Yrkesrådgifning - Yrkesräkning - Yrkessjukdomar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

611 Yrkesräkning-Yrkessjukdomar beträffande fordringarna på kroppsstyrka. Hvad beträffar yrkesväxling bland vuxna, t. ex. på grund af någon försvagande sjukdom, tillråder Teleky stor försiktighet. Yrkesombyte gör en ut- lärd arbetare till en olärd sådan, försämrar hans sociala ställning och inkomst; att vara tvungen att lefva med en liten inkomst verkar ofta men- ligare på hälsan än yrkesskadligheter, som hålla sig inom måttliga gränser. Endast då det gäller för lungsiktiga mycket farliga yrken, t. ex. damm- yrken, tillråder han yrkesombyte, annars, t. ex. om yrket endast kräfver mycket stillasittande, kan han icke besluta sig därför. Däremot tillråder han i st. f. yrkesväxling ombyte af vistelseort; han råder den lungsjuke boktryckaren, typografen, ur- makaren att söka sig plats i någon mindre stad, där de ha möjlighet att tillbringa åtminstone sin lediga tid i det fria. Litt.: "Berufswahl und be- rufsberathung. Eine einfiihrung in der praxis" af M. Ulrich, C. Piorkowski, 0. Nenke, G. Wolfi och E. Bernhard (2:a uppl. 1920). G. Wrgn. Yrkesräkning utgör en räkning af samtliga ut- öfvare af olika yrken inom ett land. Den skiljer sig från vanlig folkräkning (se d. o.) därigenom, att vikten lägges uteslutande eller hufvudsakligen på yrkesfördelningen och att man söker erhålla upplysning ej blott om den i de särskilda yrkena sysselsatta personalen, utan ock om antalet arbets- företag m. m. I Sverige har någon särskild yrkes- räkning icke företagits, men väl i en del andra länder, t. ex. i Tyskland och Belgien. Yrkessjukdomar, sjukliga förändringar inom kroppen, hvilka stå i ett påtagligt samband med personens sysselsättning. Orsakerna till dessa för- ändringar kunna i regel hänföras till någon af följande grupper: 1) öfveransträngning af kroppen i dess helhet eller af vissa delar af densamma; 2) inverkan af skadliga ämnen, såsom giftiga ångor, frätande vätskor, olika slags damm, smittförande ämnen; 3) abnorma förhållanden beträffande tem- peratur, fuktighet, belysning; 4) sociala förhållan- den, af hvilka föda, fördelning af tiden för sömn och vaka, familjelif äro beroende; 5) olycksfall. Sjukdomar i benbyggnad och ledgångar uppkomma genom långvarigt bibehållande eller ofta uppre- padt intagande af samma kroppsställning, genom enformighet i rörelser och för tung belastning. Hit höra ryggradskrökningar, ensio¾g krökning, den ena skuldran högre än den andra, hos svarf- vare, filare o. a., kutrygg hos plankbärare, miss- formad bröstkorg, gåsbröst hos skomakare till följd af lästens tryckning mot bröstbenet, bagarben hos bagare, metallarbetare, boktryckare o. a. (inver- kan af långvarigt stående), plattfot, hos vissa me- tallarbetare, boktryckare, svarfvare, arbetare med pressning af kläder, värdshusbetjäning, handels- bet j änte (följder af långvarigt stående), subluxatio- ner i olika ledgångar (t. ex. hos snickare och sko- makare), inflammation af slemsäckarna på knäskå- larna hos skurgummor, på handleden hos sömmer- skor o. a. Arbetare i fosfortändsticksindustrien äro utsatta för käkbensbrand (fosfornekros; se Fos- forförgiftning). Förändringar i huden, från de bekanta valkarna i händerna till mer eller mindre utbredda sårnader, äro vanliga hos arbe- tare i olika yrken. Särskildt angripes huden vid arbete i färgerier, i tjärindustrien, vid fabrikation af kromsyrade salter, paraffin, lim, vid galvanise- ring, vid polering af möbler. Nervsystemet an- gripes ofta hos eldare och järnvägstågens betjä- ning, inom yrken med nattarbete, såsom bagare, boktryckare o. a., äfven hos elektricitets- och telefonarbetare, vidare hos kypare och spritförsäl- jare samt inom yrken, som syssla med bly, kvick- silfver, arsenik, bensin, anilin och kolsvafla. Spän- nande och ansträngande själsarbete orsakar neu- rasteni, vanlig hos telefonister, maskinsättare m. fl. (se Neurasteni och N e u r o s). Äfven sådana sjukdomsformer som skrifvarsjuka och telegrafist- kramp (se d. o.) ha sin grund i öfveransträngning. Hos filhuggare kunna fingrarnas och högra handens sträckmuskler försvagas till följd af, att den tunga hammaren föres med stor hastighet. Äfven vänstra handens och tummens småmuskler angripas till följd af arbetet att hålla mejseln. Till följd af öfver- ansträngning kan kramp i händer ibland uppstå hos skomakare, sömmerskor, mjölkerskor; af samma anledning kramp i benen vid trampning af sy- maskiner. Taktäckare lära kunna få ett slags förlamning i benen på grund af sammanhukad ställning under arbetet. Skador å ögonen äro van- liga hos stenhuggare och slipare. Nystagmus (se d. o.) utvecklar sig icke sällan hos grufarbetare. Hörseln lider hos smeder, särskildt hos ångpanne- och hammarsmeder. Andningsorganen angripas af damm, i synnerhet om dammpartiklarna äro skärp- kantade och tränga långt ned i luftvägarna. Far- ligast anses det damm vara, som utvecklas vid torrslipning af olika metalldelar, vidare följer i ordning dammet af glas, sten, horn, hampa, jute, hår, bomull, ull, mjöl, trä, lump, siden och kol (anthracosis pulmonum), kollunga, hvars upp- komstsätt är likartadt med järnlungans (siderosis pulmonum). Siderosis pulmonum är af- lagring i lungorna af vid vissa yrken i atmosfä- riska luften förefintligt järnstoft, som vid andnin- gen införes i lungorna. De fina järn- (resp. sten-, kol- etc.)partiklarna ge, om de aflagras i större mängd, upphof till inflammatoriska processer i lungorna, hvilka processer leda till undergång af lungväfnad och dennas ersättning med bindväf. Det retningstillstånd, som dammet förorsakar, banar ofta väg för lungtuberkulos, yrkessjukdomen par préférence i de flesta yrken, i hvilka arbete ut- föres inom stängda dörrar (se äfven Damm). För hjärtfel, hjärtöfveransträngning, hjärtneuros, hjärtdilatation och sjukliga förändringar i blod- kärlen, arterioskleros (se d. o.), anses personer med tungt arbete vara utsatta. Många olycksfall bland sådana arbetare bero på. att hjärtat plöts- ligt sviker till följd af öfveransträngning. Her- kuliskt byggda smeder kunna ofta få en tidig död af samma anledning. Skomakare lära kunna få hjärtlidande på grund af den försvårade blod- cirkulation, som inträder till följd af den framåt- lutade ställningen under arbetet. Bagarnas blek- het torde bero icke blott på anemi, utan äfven på någon vasomotorisk rubbning. Arbetare, som intaga en stående ställning, t. ex. snickare, sättare å tryckerier, metallarbetare, kostympressare, värds- hus- och handelsbetjäning, lida ofta af åderbråck och sår på underbenen. Reumatiska åkommor äro vanliga hos kuskar, bagare, garfvare, eldare, pors-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0338.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free