- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
781-782

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Zilliacus, 3. Gustaf Emil - Zillmera - Zimarova, S. - Zimbabwe (Simbabye, Simbabue) - Zimmer, Heinrich - Zobten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

781 Zillmera-Zimmer 782 ende kännare af antiken och de romanska litteratu- rerna, är Z. äfven en fin stilist. Hans poesi är genomandad af en klassisk fläkt; plastisk, smak- full och buren af djup, personligt tillegnad kultur, tolkar den såväl grekiska landskap och bilder som det egna känslolifvet. 2. A. II. 3. E-n B. Zillméra (efter tyske försäkringsmatematikern August Zillmer, f. 1831, d. 1892), redo- visa en del af kapitalfonden med anskaffningskost- naden (i ett lifförsäkringsbolag). Zimarova [simarå^a], S., pseudonym. Se Z a i- ontjkovskaja, N. Zimbabwe (Simbabye, Simbabue), ruinkomplex i östra delen af Syd-Rhodesia, det gamla Mashonaland, Afrika, 275 km. s. om Salisbury. Namnet Z. är af inhemskt ursprung och torde betyda "stenhus". Det har tillagts många platser, som varit säte för någon ansedd höfding, och de ruiner, som nu i inskränkt mening bära namnet, ha därför ofta kallats "Stora Z." De utgöras af tre delar: "borgen" i n., det "elliptiska templet" i s. samt strödda ruinrester i dalgången däremellan. "Borgen" är uppförd på toppen af en kulle, som höjer sig 75 till 90 m. öfver den omgifvande terrängen. Den bildar nu en labyrintisk massa af murrester och har utgjort ett utomordentligt starkt fästningsverk, af naturen på alla sidor väl skyddadt utom i v., där en 9 m. hög och 4 m. tjock, med runda torn besatt mur blifvit uppbyggd. I såväl de östligaste som de västligaste delarna af "borgen" ha rester af altaren funnits, hvarför man här talar om ett östligt och ett västligt tempel. Här ha också funnits inalles 10 underliga fågelfigurer, utskurna i saponit och på framsidan så vittrade, att man kan draga den säkra slutsatsen, att de samtliga varit uppställda mot ö. -- Största intresset knyter sig emellertid till rundbyggnaden i s., det s. k. "elliptiska templet" (se Fornlämningar, afrikanska, fig. 11). Denna har en omkrets af ung. 250 m., en största längd af 88 m. och en största bredd af 66 m. Murens höjd växlar mellan 4,5 och 10,5 m. Den högsta, mest massiva och bäst byggda delen befinner sig i s. ö., medan nordvästra delarna äro vida mer vårdslöst uppförda. Tre ingångar finnas, af hvilka den förnämsta är riktad rakt mot n. I det inre har byggnaden blifvit under tidernas lopp illa åtgången. Märkligast af allt där inne är ett omkr. 10 m. högt, massivt, koniskt torn med afbruten topp; det befinner sig i s., tätt intill ringmuren, och har bredvid sig ett annat, mindre, likaledes koniskt torn. -- De byggnadsrester, som finnas i dalgången mellan "borgen" och det "elliptiska templet", äro obetydliga och ha antagligen tillhört köpmän, som tillhandlade sig det guld, som hitförts från angränsande grufvor. Ty detta distrikt har varit säte för en intensiv guldutvinning, af hvilken spår finnas i de gamla grufhål, som äro strödda öfver landet. Man har beräknat, att därifrån hämtats guld till ett värde af omkr. 1,400 mill. kr. Under hvilken tid guldutvinningen florerat, är omöjligt att exakt bestämma; dock synes det -- enligt historiska vittnesbörd och grufexperters utsago -- vara afgjordt, att endast helt obetydliga kvantiteter hämtats under den portugisiska tiden (efter 1500) och ej heller mycket mera under medeltiden. Återstår då endast att förlägga guldutvinningsperioden till ännu äldre tider, närmare bestämdt till någon tid före 900 e. Kr. Detta är ett af de viktigaste argumenten för dem, som vilja ge ruinerna vid Z. asiatiskt ursprung. Tämligen säkert är, att stora Z. varit ett fäste, afsedt att skydda guldhandeln, och för de förste europeiske upptäckarna, dominikanmunkar o. a., blef det "drottningens af Saba faktorier", och distriktet blef hållet för att vara bibelns Ofir. Denna teori har förfäktats ännu så sent som 1872 af tysken K. Mauch, som 1871 besökt ruinerna. En verkligt vetenskaplig undersökning erhöllo dessa emellertid först 1891 genom Th. Bent och R. M. Swan. Den förre, en samvetsgrann, arkeologiskt skolad forskare, ville ge Z.-kulturen ett semitiskt, närmare bestämdt sydarabiskt, ursprung, och denna åsikt var länge obestridd, tills Randall-MacIver 1906 kom med det uppseendeväckande påståendet, att hans gräfningar och mätningar 1905 gett det resultatet, att inga fynd eller byggnadsrester gå längre tillbaka än till 1300- eller 1400-talet. Hans undersökningar ha dock varit så ytliga, att man ej vågar sätta tro till dem. Frågan kom emellertid härigenom åter på dagordningen, och skälen för eller mot ett semitiskt inflytande ha grundligare diskuterats. Det sista och mest vägande inlägget har gjorts af sydafrikanske forskaren R. N. Hall, som anser, att "templet" i Z. uppförts "under ledning af för-koranska araber, synbarligen sabéer, hvilka som arbetare användt en negroid befolkning, som redan rönt stark påverkan af araber". Det främsta argumentet mot den "semitiska" teorien är saknaden af inskrifter, och så länge inga dylika funnits, måste hela Z.-problemet betraktas som olöst. -- Litt.: Th. Bent, "Ruined cities of Mashonaland" (1892), Randall-MacIver, "Mediaeval Rhodesia" (1906), R. N. Hall, "Great Zimbabwe" (1905) och "Pre-historic Rhodesia" (1909), båda arbetena rikt illustrerade, Passarge, "Ophir und die Zimbabye-kultur" (i "Globus", 1907), och Edwards, "The mystery of Zimbabwe" (i "Imperial asiatic quarterly review", 1911). A. N-d. Zimmer [tsi'm-], Heinrich, tysk språkveten- skapsman, universitetslärare, f. 11 dec. 1851 iKastel- laun (reg.-omr. Koblenz), d. 27 juli 1910 i Hahnen- klee (Harz), blef 1876 filos. doktor på afh. Ost- germaniscTi und westyermanisch och 1878 privat- docent i sanskrit och indoeuropeisk språkveten- skap i Berlin samt utnämndes till professor 1881 i nämnda ämnen i Greifswald och 1901 i keltisk filologi i Berlin. På det germanistiska områ- det utgaf Z., utom det ofvannämnda arbetet, Die nominalsuffixe a und (l in den germanischen sprachen (1876), på det indiska Altindisches leben (1879) m. m. Viktigast, ja banbrytande voro hans forskningar på det keltologiska området. Han framdrog bl. a. i en rad af arbeten ur den forn- och medeliriska litteraturen en hel mängd otvety- diga bevis för irernas beröring med nordborna ända från 500-600-talen e. Kr. De viktigaste afh. äro offentliggjorda i tidskrifter: Keltische studien (l-15, i "Zeitschrift fur vergleichende sprach- forschung", bd 24-33), Keltische beiträge (i "Zeitschrift fiir dcutsches altertum", bd 32-37), Vber die jruheslen beziehungen der iren mit den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free