851 Zoomagnetism-Zoppot logical society. Denna har att uppvisa ej blott tal- rika representanter ur alla ryggradsdjurgrupper, utan jämväl lefvande insekter, spindlar m. m. 1871 uppgick djurstammen till öfver 2,000 indi- vider och har sedan dess oaflåtligt ökats. 1866 utgjorde trädgårdens inkomster 524,000 kronor, och de besökandes antal beräknades 1878 uppgå årligen till omkr. 1/2 million personer. En bland kontinentens större zoologiska trädgårdar är den af sällskapet Natura artis magistra år 1838 i Amster- dam anlagda. På grund af arealens inskränkt- het öfverträffas dock anordningarna där af flera af de på senare tider uppkomna trädgårdarna. Sålunda har den 1844 i Berlin anlagda Zoologischer garten under de senaste årtiondena (sedan omkr. 1869) utvecklat sig till en institution af första rangen, ej minst genom de synnerligen ändamålsenliga och rymliga bostäder, som kunnat anvisas åt djuren. Den i början af 1860-talet i Hamburg anlagda zool. trädgården är äfvenledes lika utmärkt såväl genom lämpliga anordningar som genom djursam- lingens rikhaltighet, öfriga mera betydande zool. trädgårdar finnas i Antwerpen (anlagd 1843), Eotterdam (1857), Frankfurt a. M. (1857), Breslau (1865), Dresden (1860), Köpenhamn (1859) och Schönbrunn, hvilken senare grundlades redan 1752 som ett slags kejserlig djurpark. Äfven i andra världsdelar ha under de sista årtiondena delvis ganska betydande zoologiska trädgårdar upprättats, t. ex. i New York, Philadelphia, Rio de Janeiro, Buenos Aires, Melbourne, Calcutta etc. Om den 1907 öppnade djurparken i Stellingen se Hagenbeck. - Redan 1863 öfverlämnade brukspatronen J. W. Grill åt Vetenskapsakademien i Stockholm till för- räntande en summa af 10,000 rdr såsom grundfond till "en för allmänheten tillgänglig zoologisk träd- gård vid vår hufvudstad". Sedan flera försök att få en sådan trädgård i Stockholm till stånd miss- lyckats, har genom Nordiska museets styresman, A. Hazelius, denna tanke realiserats därigenom, att på Skansen å k. Djurgården anlagts en sådan, som är afsedd att omfatta den nordiska faunan; dess- utom har där vårdats ett mindre antal exoti- ska djur, vanligen erhållna såsom gåfva. Flera af djurbostäderna utmärkas genom synnerlig pryd- lighet och rymlighet samt ha visat sig vara väl lämpade för sina invånare. De första djuren anskaffades på hösten 1890. - En i någon mån annan uppgift ha de s. k. "acklimatisations- trädgårdarna" (se A c k l i m a t i s a t i o n). Den mest bekanta af dessa är Jardin d'acclimatation i Bois de Boulogne vid Paris, som anlades 1858 af ett aktiebolag. En stor mängd djurformer, såsom hund- och hästraser, strutsar, hönsfåglar etc., är därstädes utställd, och många aflingsförsök ha ledt till både teoretiskt och praktiskt viktiga resul- tat. - En egenartad och i vetenskapligt afseende mycket gifvande institution är den universitetet i Halle an der Saale tillhörande Haustiergarten, som grundlades 1865 af Julius Kiihn (se d. o.) och i hvilken representanter för så vidt möjligt alla husdjursformer samt deras vilda släktingar vårdas. Detta material används dels för demonstrationer vid undervisningen, dels till experiment för utrö- nande af husdjurens härstamning och rasernas upp- komst; man studerar ock ärftlighetsfrågor, utfod- ringens betydelse för djurens utseende och afkast- ning, ungdjurens af olika härstamning tillväxt- förhållanden o. d. Korsningsförsök ha anställts i stort antal, ur hvilka försök många betydelsefulla resultat framgått. L-e o. A. P. Zoomagneti sm (af grek. zöon, djur). Se A n i- mal magnetism, sp. 1035. Zoomarinsyra, kem. Se Trän, sp. 570. Zoomo'rf (af grek. zöon, djur, och morfé, form, daning), gestaltad likt ett djur; djurliknande na- turföremål. Zöon politiko n, grek., "samhällsdjur", kallar Aristoteles (Etik I, 6) människan. ZoopaleontologI (af grek. zöon, djur). Se P a- leontologi 1. Zooparasiter (af grek. zöon, djur), djur, hvilka lefva som snyltgäster i eller på andra djur. Zoopatologi (af grek. zöon, djur, pafthos, li- dande, och lo'gös, lära), läran om djurens sjuk- domar. Zoorphyta, zool. Se Zoofyter. Zoophytolitiska sällskapet (af grek. zöon, djur, fytofn, växt, och lifthos, sten). Se Linnéska institutet. Zoopla^kton, bot., zool. Se Plankton, sp. 1011. ZoospeYmer (af grek. zöon, djur, och spefrma, säd), detsamma som spermatozoer (se d. o. samt Animalkulism och Befruktning, sp. 1192). Zoosporer (af grek. zöon, djur, och spora', säd), Svärmsporer. Se Cilier, sp. 317, Spor och Svärmceller. Zooterapi (af grek. zöon, djur, och therapéifa, skötsel), djurläkekonst. Zootomi (af grek. zöon, djur, och tomé, snitt), djuranatomi (se d. o. och Zoologi). - Adj. zootomisk [-tam-]. Zopf [tsåpf], ty. (eg. hårpiska, se d. o.), Z o p f- stil, Perukstil, konsth. Ordets använd- ning som konstterm har framgått ur begreppet "gammalmodigt, cirkladt, förkonstladt väsen" i allmänhet. Zopf har man i Tyskland kallat rokokon och den därpå följande öfvergången till nyklassisk smak, Ludvig den sextondes stil (se d. o.) eller, som den i Sverige kallas, gustaviansk stil, som man ansåg stel och pedantiskt nykter. Benäm- ningen zopf, som för vår tid förefaller allt annat än träffande, har längesedan kommit ur bruk. Zophordia convolute^la, zool. Se Krusbärs- ni o 11 et. Zo'phorus. SeZooforos. Zoppo [tså7ppå], it., mus., "haltande". Jfr Alla z o p p a. Zoppo [tså'ppå], Marco, italiensk målare, f. 1433 i Bologna, d. 1498, var lärjunge af Squar- cione i Padua och kom därifrån till Yenezia. Han studerade dock äfven Cosimo Turas och Donatellos verk. Han visar mycken energi i karaktär och formgifning. Hans förnämsta verk är en tronande madonna, med Kristusbarnet och fyra helgon, allt i en något tung och svulstig stil (1471, i Berlins museum). F. ö. deltog Z. i utförandet af freskerna i kyrkan Eremitani i Padua. C. R. N.* Zoppot [tså'ppåt], stad (sedan 1902) inom fri- staten Danzigs område, belägen vid Danziger bucht, 12 km. n. v. om staden Danzig. 18,397 inv.