- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski /
1037-1038

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ångermanland - Ångermanlands konstrakt - Ångermanlands mellersta domsaga - Ångermanlands nordvästra kontrakt - Ångermanlands nordöstra kontrakt - Ångermanlands sydvästra kontrakt - Ångermanlands södra domsagas tingslag - Ångermanlands södra kontrakt - Ångermanlands västra domsaga - Ångermanlands västra kontrakt - Ångermanlands östra kontrakt - Ångermanälfven

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ångermanälfven, där ättehögar från den yngre järnåldern gå ända upp till Resele socken, inemot 100 km. från hafsbandet. Nära 20 km. längre upp efter älfven, i Lidens socken, träffas en större samling af hällristningar. Landskapets namn (gammalsv. Angermannaland) härledes af gammalsv. anger, isl. angr, fjord, hafsvik (samma ord träffas i Enånger, Njutånger, Hardanger o. s. v.) och tillades urspr. endast Ångermanälfvens nedersta del; den gamla benämningen ångermän på inbyggarna förekommer ännu i norrländska dialekter. Landskapets vapen är i blått fält 3 horisontala silfverlaxar, den öfversta och den understa vända åt höger, den mellersta åt vänster (i heraldisk mening). K. S. (E. A-t.) Litt.: A. A. Hülphers, "Samlingar til en beskrifning öfwer Norrland" (6 stycken, 1771-97), D. Åslund, "Beskrifning öfver Wästernorrlands län" (1878), samt M. Rieck-Müller och O. Högberg, "Medelpad och Ångermanland" I, II (1920). Ångermanlands kontrakt, i Härnösands stift, äro sex, sedan 1921 benämnda Domprosteriet (förut Å:s södra k.), Ådalens (förut Å:s östra k.), Ramsele (förut Å:s västra k.), Sollefteå (förut Å:s sydvästra k.), Nätra (förut Å:s nordvästra k.) och Örnsköldsviks (förut Å:s nordöstra k.). - Domprosteriet omfattar de 4 pastoraten Härnösand, Säbrå, Stigsjö och Viksjö, Häggdånger. 834 kvkm. 20,080 inv. (1920). - Ådalens kontrakt omfattar de 9 pastoraten Nordingrå, Ullånger, Vibyggerå, Nora och Skog, Bjärtrå, Gudmundrå, Högsjö och Hemsö, Torsåker och Dal, Ytterlännäs. 1,962 kvkm. 44,018 inv. - Ramsele kontrakt omfattar de 7 pastoraten Ådals-Liden, Junsele, Ramsele, Edsele, Bodum, Fjällsjö, Tåsjö. 5,861 kvkm. 20,602 inv. - Sollefteå kontrakt omfattar de 7 pastoraten Sollefteå och Multrå, Ed, Långsele och Graninge, Boteå och Styrnäs, Öfverlännäs och Sånga, Resele, Helgum äfvensom Norrlands trängkårs församling i Sollefteå. 2,619 kvkm. 24,145 inv. - Nätra kontrakt omfattar de 6 pastoraten Nätra, Sidensjö, Skorped, Anundsjö, Mo, Björna. 5,046 kvkm. 23,258 inv. - Örnsköldsviks kontrakt omfattar de 5 pastoraten Själevad, Örnsköldsvik, Arnäs, Gideå och Trehörningsjö, Grundsunda. 1,721 kvkm. 26,394 inv. Ångermanlands mellersta domsaga, i Västernorrlands län, omfattar Boteå tingslag och Sollefteå t:g. 2,091 kvkm. 27,782 inv. (1920). Ångermanlands nordvästra kontrakt, förr namn på nuv. Nätra kontrakt. Se Ångermanlands kontrakt. Ångermanlands nordöstra kontrakt, förr namn på nuv. Örnsköldsviks kontrakt. Se Ångermanlands kontrakt. Ångermanlands sydvästra kontrakt, förr namn på nuv. Sollefteå kontrakt. Se Ångermanlands kontrakt. Ångermanlands södra domsagas tingslag, i Västernorrlands län, utgör Å:s södra domsaga och omfattar socknarna Säbrå, Stigsjö, Viksjö, Häggdånger, Gudmundrå, Högsjö, Hemsö, Nora, Bjärtrå, Skog. 1,710 kvkm. 37,184 inv. (1920). Ångermanlands södra kontrakt, förr namn på nuv. Domprosteriet i Härnösands stift. Se Ångermanlands kontrakt. Ångermanlands västra domsaga, i Västernorrlands län, omfattar Fjällsjö tingslag samt Ramsele och Resele tingslag. 6,837 kvkm. 26,348 inv. (1920). Ångermanlands västra kontrakt, förr namn på nuv. Ramsele kontrakt. Se Ångermanlands kontrakt. Ångermanlands östra kontrakt, förr namn på nuv. Ådalens kontrakt. Se Ångermanlands kontrakt. Ångermanälfven, norra Sveriges vattenrikaste älf, aflopp för sjöar och vattendrag i en mängd af de dalgångar, som uppta Ångermanland samt norra Jämtland och södra Lappland. Den bildas af tre stora, på fjällen upprinnande källfloder, af hvilka den nordligaste på grund af vattenområdets storlek måste betecknas som den egentliga Å., den mellersta kallas Fjällsjöälfven och den sydligaste Faxälfven. Hufvudfloden, egentliga Å., uppkommer i sin ordning af två källarmar, Storån och Vojmån. Den sydligare af dessa, Storån, rinner upp inom norskt område, i Renfjeldenes fjällsjöar, belägna omkr. 1,000 m. ö. h. Under namn af Ransarån framrinner den mot ö. öfver riksgränsen och genomflyter den milslånga sjön Stora Ransan (583 m. ö. h.), hvarefter den efter ytterligare 10 km. lopp faller ut i den stora och djupa Kultsjön (540 m. ö. h.) i närheten af Fatmomakke lappkapell i Vilhelmina socken. Efter utloppet ur denna sjö når ån några tiotal km. längre mot ö. den likaledes stora och djupa Malgomajsjön (se d. o.; 341 m. ö. h.), som genom en kortare forssträcka står i förbindelse med Volgsjön (se d. o.; 333 m. ö. h.). I denna utfaller strax intill Vilhelmina kyrkplats den nordligare källarmen, Vojmån (se d. o.). Långt upp i dessa källälfvars dalgångar träffas bebyggda orter. Från Volgsjön flyter Å. med namn efter de trakter den passerar, genom skogslandet, först i sydöstlig, därefter i sydlig riktning förbi Åsele kyrkplats (300 m. ö. h.), därefter åt s. v. och ånyo åt s. under ständiga forsar och fall genom Junsele och Lidens socknar, och i den sistnämnda förenar den sig efter 330 km. lopp med den andra källfloden, den från de ogästvänliga fjällen i sydliga Lappland och nordligaste Jämtland kommande, 250 km. långa Fjällsjöälfven (se d. o.), hvarefter den samlade vattenmassan fortsätter 33 km. genom Resele och Eds socknar, tills den vid Österås i Sollefteå socken nedanför Edsforsen förenar sig med den tredje och sydligaste källfloden, den 340 km. långa Faxälfven (se Faxeälfven, hvilken namnform är mindre riktig) från Jämtland. Snart passerar Å. sin sista fors vid Sollefteå (se d. o. med fig.), hvarefter floden ända till utloppet är segelbar, dock under öfre loppet, till Nyland, endast för mindre djupgående fartyg, ehuru djupet flerstädes är 7 m. och bredden 300-500 m. Nedanför Nyland, där älfven utvidgar sig i många fjärdar samt oftast har en bredd af 3-5 km. med betydligt djup, antar den karaktären af en hafsvik och är segelbar för de största fartyg. Där pågår också mycket stark sjöfart. Det från det öfre landet nedflottade timret försågas och utskeppas vid omkr. 40 lastageplatser, hvilka med sina staplar af trävaror och bullrande ångsågar visserligen bidraga att göra landskapsbilden liflig, men tillika störande inverka på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 5 22:53:33 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcm/0559.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free