Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon / 119-120 (1922) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Örberga - Örbom, Karl Gustaf Axel - Örby, socken - Örby, förstadssamhälle - Örbyhus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sommarbostad (hvartill han själf gjort ritningen),
Örgården, med särskild ateljébyggnad. Maj–juni
1919 tillbragte prins Axel af Danmark och hans
gemål Margareta smekmånaden på Örgården.


Örbom, Karl Gustaf Axel, jurist, ledamot
af Högsta domstolen, f. 29 juli 1836 i Stockholm,
d. där 30 maj 1889, blef efter universitetsstudier
i Uppsala samt tjänstgöring i och under
Svea hofrätt vice häradshöfding 1862,
sedermera fiskal 1868, assessor 1870 och
hofrättsråd 1881, allt i nämnda hofrätt. Redan
1871 hade han emellertid förordnats till led.
i Lagbyrån inom Justitiedepartementet och
1874 insatts i den då anordnade Nya
lagberedningen (se Lagberedningen, sp.
821-822), i hvars arbete under de följande tio
åren han på ett framstående sätt tog del och
hvari han 1883-84 tjänstgjorde som t. f. ordf.
Själf författade han den beredningens utlåtande
om rättegångsväsendets ombildning bifogade
Öfversigt af frågan om ny rättegångsordning (1881).
1884 utnämndes han till justitieråd. S. å.
förordnades han till led. i den s. k. Förstärkta
lagberedningen. 1888 ingick han i Bildts ministär (se
Bildt 1) som chef för Justitiedepartementet samt
invaldes af Stockholms stadsfullmäktige i Första
kammaren. Dödsfallet afbröt hastigt hans politiska
bana, under hvilken han hann förvärfva både
erkännande och aktning, ehuru han dock på vissa håll
väckte åtskillig ovilja genom sin medverkan till den
s. k. munkorgslagen (en lag 7 juni 1889, genom
hvilken i Straffl. 10: 14 infördes Straffbestämmelse
mot hvarjehanda försök att förleda till ohörsamhet mot
lag eller laga myndighet; enligt regeringens, af
riksdagen ej godkända förslag äfven mot uppviglande
till "åtgärd, som innebär hot emot samhällsordningen
eller fara för dess bestånd").

C. G. Bj.

Örby, socken i Älfsborgs län, Marks härad.
13,055 har. 5,002 inv. (1921). Ö. bildar med
Kinna ett pastorat i Göteborgs stift, Marks och
Bollebygds kontrakt.

Örby, förstadssamhälle inom 34:e (Årsta-) roten
af Stockholms stad, Brännkyrka församling, omkr.
6 km. s. v. om Stockholms centrum, sträcker sig
från sjön Magelungens (20,6 m. ö. h.) norra ända
åt n. v. nästan upp till Västra stambanan i n.,
med Nynäsbanan på västra sidan, och skäres från
n. ö. till s. v. af landsvägen Skanstull–Huddinge.
Det exploateras f. n. (1922) till villatomter (omkr.
3,000 n:r, hvaraf omkr. 400 äro bebyggda) af två
bolag (A.-b. Örby, bildadt 1907 med 500,000 kr.
aktiekapital, och A.-b. Örby förstad, bildadt 1908
med 720,000 kr. aktiekapital). Norra hälften var
före Brännkyrkas inkorporering med Stockholm
municipalsamhälle med 2,780 inv. (1912), för
hvilket stadens myndigheter uppgjort förslag till
stadsplan. Staden har i Ö. uppfört ett folkskolehus
samt eger där ett par andra tomter för offentliga
byggnader. N. ö. om Älfsjö järnvägsstation ligger
där Brännkyrka kyrka. – Ö. var urspr. ett på
1600-talet bildadt säteri i sydvästra delen af
Brännkyrka socken, hvars manbyggnad, omkr. 1/2 km. ö. om
kyrkan, ännu finns kvar. Före styckningen till
villatomter omfattade det 3 mtl med 604 har areal.

E. A–t.

Fig. 1. Örbyhus slott i nutiden.

Fig. 2. Örbyhus omkr. midten af 1600-talet, efter Sueciæ-verket.

Örbyhus, gods i Vendels socken, Uppsala län,
omfattar med underlydande (utgårdarna Kjätslinge,
Bergsby, Norrby och Umberga, 9 arrendehemman,
18 torp och 52 arbetslägenheter) med
omkr. 3,950 har areal, hvaraf 1,136 har åker och
af dessa 642 har under eget bruk, samt 1,05 mill.
kr. tax.-värde (1922). Hufvudgården, Ö. slott
(fig. 1), ligger v. om den lilla Vendelsjön (26 m. ö. h.)
med hufvudfasad åt ö. mot denna och är en stor
gulputsad 3-våningskomplex med midtparti och två
flyglar. Från midtpartiets baksida utskjuter det
ursprungliga tornlika huset, med kupolformadt
fyrkantigt tak med svängd profil och krönt af
åttkantig lanternin med fönster och tornur. Kring
tornet löper en delvis ännu bevarad utvändigt
fyrkantig, invändigt rundad försvarsmur ("gråmuren")
med segmentformade kanongluggar, och såväl där
som under flyglarna och gården finns ett system
af mörka gångar och rum, i ett af hvilka den
gamla ännu använda slottsbrunnen ("Truls") ligger.
I slottets inre märkes utmed midtbyggnadens
hela längd en i Vasastil inredd hall samt bakom
denna "Vasarummen", i tornets jordvåning, bland
dem den s. k. "Erik XIV:s sängkammare",
"Banérrummet" m. fl., med målningar af A. van
Dyck, Gainsborough m. fl. mästare. – Ö., urspr.
Örby, egdes troligen 1354 av Magnus Gislesson (en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>