sommarbostad (hvartill han själf gjort ritningen), Örgården, med särskild ateljébyggnad. Maj--juni 1919 tillbragte prins Axel af Danmark och hans gemål Margareta smekmånaden på Örgården.

Örbom, Karl Gustaf Axel, jurist, ledamot af Högsta domstolen, f. 29 juli 1836 i Stockholm, d. där 30 maj 1889, blef efter universitetsstudier i Uppsala samt tjänstgöring i och under Svea hofrätt vice häradshöfding 1862, sedermera fiskal 1868, assessor 1870 och hofrättsråd 1881, allt i nämnda hofrätt. Redan 1871 hade han emellertid förordnats till led. i Lagbyrån inom Justitiedepartementet och 1874 insatts i den då anordnade Nya lagberedningen (se Lagberedningen, sp. 821-822), i hvars arbete under de följande tio åren han på ett framstående sätt tog del och hvari han 1883-84 tjänstgjorde som t. f. ordf. Själf författade han den beredningens utlåtande om rättegångsväsendets ombildning bifogade Öfversigt af frågan om ny rättegångsordning (1881). 1884 utnämndes han till justitieråd. S. å. förordnades han till led. i den s. k. Förstärkta lagberedningen. 1888 ingick han i Bildts ministär (se Bildt 1) som chef för Justitiedepartementet samt invaldes af Stockholms stadsfullmäktige i Första kammaren. Dödsfallet afbröt hastigt hans politiska bana, under hvilken han hann förvärfva både erkännande och aktning, ehuru han dock på vissa håll väckte åtskillig ovilja genom sin medverkan till den s. k. munkorgslagen (en lag 7 juni 1889, genom hvilken i Straffl. 10: 14 infördes Straffbestämmelse mot hvarjehanda försök att förleda till ohörsamhet mot lag eller laga myndighet; enligt regeringens, af riksdagen ej godkända förslag äfven mot uppviglande till "åtgärd, som innebär hot emot samhällsordningen eller fara för dess bestånd"). C. G. Bj. Örby, socken i Älfsborgs län, Marks härad. 13,055 har. 5,002 inv. (1921). Ö. bildar med Kinna ett pastorat i Göteborgs stift, Marks och Bollebygds kontrakt. Örby, förstadssamhälle inom 34:e (Årsta-) roten af Stockholms stad, Brännkyrka församling, omkr. 6 km. s. v. om Stockholms centrum, sträcker sig från sjön Magelungens (20,6 m. ö. h.) norra ända åt n. v. nästan upp till Västra stambanan i n., med Nynäsbanan på västra sidan, och skäres från n. ö. till s. v. af landsvägen Skanstull--Huddinge. Det exploateras f. n. (1922) till villatomter (omkr. 3,000 n:r, hvaraf omkr. 400 äro bebyggda) af två bolag (A.-b. Örby, bildadt 1907 med 500,000 kr. aktiekapital, och A.-b. Örby förstad, bildadt 1908 med 720,000 kr. aktiekapital). Norra hälften var före Brännkyrkas inkorporering med Stockholm municipalsamhälle med 2,780 inv. (1912), för hvilket stadens myndigheter uppgjort förslag till stadsplan. Staden har i Ö. uppfört ett folkskolehus samt eger där ett par andra tomter för offentliga byggnader. N. ö. om Älfsjö järnvägsstation ligger där Brännkyrka kyrka. -- Ö. var urspr. ett på 1600-talet bildadt säteri i sydvästra delen af Brännkyrka socken, hvars manbyggnad, omkr. 1/2 km. ö. om kyrkan, ännu finns kvar. Före styckningen till villatomter omfattade det 3 mtl med 604 har areal. E. A--t.

Fig. 1. Örbyhus slott i nutiden.

Fig. 2. Örbyhus omkr. midten af 1600-talet, efter Sueciæ-verket.

Örbyhus, gods i Vendels socken, Uppsala län, omfattar med underlydande (utgårdarna Kjätslinge, Bergsby, Norrby och Umberga, 9 arrendehemman, 18 torp och 52 arbetslägenheter) med omkr. 3,950 har areal, hvaraf 1,136 har åker och af dessa 642 har under eget bruk, samt 1,05 mill. kr. tax.-värde (1922). Hufvudgården, Ö. slott (fig. 1), ligger v. om den lilla Vendelsjön (26 m. ö. h.) med hufvudfasad åt ö. mot denna och är en stor gulputsad 3-våningskomplex med midtparti och två flyglar. Från midtpartiets baksida utskjuter det ursprungliga tornlika huset, med kupolformadt fyrkantigt tak med svängd profil och krönt af åttkantig lanternin med fönster och tornur. Kring tornet löper en delvis ännu bevarad utvändigt fyrkantig, invändigt rundad försvarsmur ("gråmuren") med segmentformade kanongluggar, och såväl där som under flyglarna och gården finns ett system af mörka gångar och rum, i ett af hvilka den gamla ännu använda slottsbrunnen ("Truls") ligger. I slottets inre märkes utmed midtbyggnadens hela längd en i Vasastil inredd hall samt bakom denna "Vasarummen", i tornets jordvåning, bland dem den s. k. "Erik XIV:s sängkammare", "Banérrummet" m. fl., med målningar af A. van Dyck, Gainsborough m. fl. mästare. -- Ö., urspr. Örby, egdes troligen 1354 av Magnus Gislesson (en