då i allmänhet kombineras med industriidkar- och affärsmannasammanslutningarnas årsmöten. Åtskilliga viktiga rådsmöten ha hållits där. Bl. a. samlades där 1529 åtskilliga af rikets prästmän för att under Laurentius Andreæs ledning vidta åtgärder för att fullständigt genomföra reformationen. 1540 hölls där rättegång med Olaus Petri och Laurentius Andreæ i det bekanta förräderimålet. Vid samma tillfälle förklarades Sverige vara ett arfrike. Sin sista belägring utstodo staden och slottet 1568, då hertig Karl intog desamma under upprorskriget mot Erik XIV. Det sägs också ha varit hertig Karl, som där anlade ett gevärsfaktori, antagligen i närheten af nuv. läroverket.

Fig. 13. Örebro i slutet af 1600-talet, efter Sueciæ verket.

Under rikets storhetstid gick staden (se fig. 13) tillbaka, och folkmängden var 1718 blott 873 pers. Senare hälften af 1700-talet medförde en ny blomstringstid, och byggnadsverksamheten var då rätt liflig. Riksdagar höllos i Ö. 1810, hvarvid Bernadotte valdes till tronföljare, och 1812, då ny Tryckfrihetsförordning antogs och beväringsinrättningen beslöts. Samtidigt fördes fredsunderhandlingar mellan Sverige och England samt mellan England och Ryssland, och frederna undertecknades på samma dag, 18 juli 1812, i huset Storgatan 7. Under 1800-talet gick staden raskt framåt, hufvudsakligast tack vare handelns förkofran. 1843 härjades staden af eld, som då ödelade 24 gårdar och gjorde 400 af dess invånare husvilla. 1854 rasade en ännu svårare eldsvåda, hvarvid värden för 2 mill. kr. i dåtidens penningvärde förstördes. Sveriges första järnväg, Köping--Hults järnväg, började byggas med utgångspunkt från Ö. i dec. 1852. 1850 hölls femte allmänna landtbruksmötet i Ö. och 1911 det 21:a landtbruksmötet i förening med allmän svensk konst- och industriutställning. Litt.: J. F. Bagge, "Beskrifning om upstaden Örebro" (1785), B. Forssell, "Örebro och dess utveckling" I (1912), och K. O. Lindblom, "Kungsstugan i Örebro" (i "Meddelanden från föreningen Örebro läns museum"). H. Å. Örebro dagblad, tidning för Örebro stad och län, daglig eftermiddagstidning, började utges l dec. 1900 som organ för de moderat-konservative. Redaktör var från början till l april 1911 Erik Natanael Söderberg (se denne), som efter- träddes af tidningens redaktionssekreterare A1- bert östling (f. 1867), som jämväl är verk- ställande direktör i a.-b. Örebro dagblad, h vilket eger äfven civilboktryckeri och sysselsätter ett 30- tal arbetare. Upplagan är omkr. 7,000 ex., pre- numerationspriset för årgång 14 kr. R-n B. Örebro elektriska aktiebolag, stiftadt 21 febr. 1898, konstitueradt 29 juni s. å., med ett aktie- kapital af 1,2 mill. kr., har till uppgift att öfver- föra elektrisk kraft till Örebro samt andra sam- hällen, industrier och landtgårdar i Närke för att tillgodose dessas behof af kraft. Bolaget eger de i Svartälfven belägna kraftverken Skråmforsen (uppf. 1899-1900, 39 km. of vanför sjön Skagen, Tryckt den "/s 22 med fallhöjd af omkr. 12 m. och installerad effekt 2,100 kw.), Brattforsen (uppf. 1903, utvid- gadt 1906, 3 km. ofvanför Skråmforsen, med fall- höjd af omkr. 16 m. och installerad effekt af 3,200 kw.) samt den ännu outbyggda Skomakarfor- s e n (mellan förenämnda verk, med fallhöjd af 5,2 m.). Totala anslutningen till bolagets kraftnät utgjorde vid 1921 års slut 8,000 kw. och egna högspänningslinjernas längd omkr. 120 km. Den årliga energiproduktionen uppgår till omkr. 30 mill. kw.-timmar. Aktiemajoriteten i bolaget innehas sedan 1918 af kraftaktiebolaget Gullspång-Munkfors (se Gullspångsälfven, sp. 618-619), med hvilket samköming eger rum. Tillgångar och skulder balansera (31 dec. 1921) på omkr. 4,s mill. kr. C. K. Örebro-Finspång-Norrköpings järnvägar var före 1916 namnet på nuv. Norra Östergöt- lands järnväg (se d. o. Suppl.). Örebrogranit, en i trakterna af Örebro m. fl. ställen förekommande, medel- till grofkornig, van- ligen röd granit, i hvilken fältspatskornen delvis äro utbildade i större kristaller, "fältspatsögon". Jfr G r a n i t. E. E. Örebro härad, i Örebro län, ingår i Glanshammars och Örebro härads tingslag, Östernärkes domsaga och Örebro fögderi samt omfattar socknarna Kil, Gräfve, Tysslinge, Vintrosa, Täby, Mosjö, Almby, Ånsta, Långbro, Eker, Hofsta, Axberg. 62,649 har. 18,717 inv. (1921). Örebro kloster, beläget på Tingstugubacken, n. om ån, där grundmurarna för några årtionden