NORDISK FAMILJEBOK KONVERSATIONSLEXIKON OCH REALENCYKLOPEDI - Med * utmärkt artikel utgör en omarbetning af eller innehåller tillägg till motsvarande artikel i hufvudarbetet. Hänvisningar gälla rubriker i hufvudarbetet, utom då de åtföljas af tillägget Suppl., i hvilket fall de afse uppslagsord i Supplementet. Aa [å], härad och socken. Se Å. Aa [a], Kurländska Aa, flod i Kurland, utfaller i Rigaviken omkr. 30 km. v. om Dünas utlopp. Under Världskriget utkämpades vid A:s nedre lopp dels på hösten 1915 en rad ställningsstrider mellan tyska Njemenarmén och ryska 5:e armén, dels 5--9 jan. och 23 jan.--3 febr. 1917 ett fältslag, af tyskarna kalladt "vinterslaget vid Aa", mellan 8:e tyska armén (v. Scholtz) och 12:e ryska armén (Dmitriev). Se Världskriget, sp. 223. H.J--dt. Aabel [åbel], Hauk Erlendsön, norsk skådespelare, f. 21 april 1869 i Söndfjord, student 1889 och filos. kandidat 1890, debuterade 1897 i Kristiania, slog fullständigt igenom 1899 med sin originella, uttryckssnabba komik. A., som varit anställd vid Nationaltheatret 1900 --04 och 1911 ff., vid Centraltheatret 1904--07 och vid Fahlströms teater 1907--11, är en af Norges förnämsta komiska skådespelare, som både bemästrat moderna uppgifter i t. ex. V. Krags "Baldevins bryllup" och Geijerstams bondepjäser och den klassiska komediens figurer, t. ex. Den stundeslöse. Se E. Alm-Vik, "H. A." (1918). R--n B. *Aabenraa, stad i Sönderjylland, kom genom folkomröstning 10 febr. 1920 i enlighet med Versaillesfredens bestämmelser till Danmark. 7,961 inv. (1921). A. är genom järnväg till Rödekro förenadt med östslesvigska järnvägen och genom en annan bana med Lögumkloster i v. 1544--1713 hörde A. till den gottorpska delen af Slesvig, till följd hvaraf tyskheten fick öfvervikt; alltifrån 1830- talet ha de tyska och de danska elementen legat i liflig inbördesstrid. Den stora danska byggnaden Folkehjem, uppf. 1911, har varit samlingsstället för Sönderjyllands folkliga föreningar. Nu anses 4/5 af befolkningen vara dansktalande, men blott 2/3 dansksinnad. Den delas i en dansk och en tysk församling med hvar sin präst, men gemensam, proportionellt vald kyrkostyrelse; skolan har sidoordnade danska och tyska klasser, i storlek som 3 till 2, med full valfrihet för föräldrarna. A. är säte för amtman och landsrätt. E. Ebg. Aabenraa amt [åbenrå] omfattar sydöstra delen af Sönderjylland. 784 kvkm. 35,067 inv. (1921). Det gränsar i n. till Haderslev amt, i v. till Tönder amt, i s. till Tyskland, i ö. till Lilla Belt och den del af Sundeved, som hör till Sönderborg amt. Utom staden A. ligger i A. köpingen Graasten; gränsort mot s. är Bov. Amtet omfattar 4 prosterier. E. Ebg. Aabjöra [å-], flod. Se Åbjöra. Aach [ach], flod i Baden, upprinner på södra sluttningen af Schwabiska Jura, nära den lilla staden Aach, och faller ut i Unter-see af Bodensjön. A. är ett underjordiskt aflopp från Donau. E. A--t. *Aachen. -- 2. Staden hade 145,748 inv. 1919. Hälsokällorna besökas årligen af omkr. 40,000 badgäster. Domkyrkan (se fig. å sp. 3) består af delar från helt olika konstskeden. Den äldsta, en åttahörnig kupolbyggnad i bysantinsk stil, uppfördes under Karl den store 796--804; taket är från 1600-talet. Östkoret byggdes 1353--1413 i gotisk stil och har ofantligt höga fönster med moderna glasmålningar. I v. reser sig öfver förhallen ett klocktorn (förnyadt på 1880-talet), flankeradt af två runda karolingiska trapptorn. Flera gotiska kapell omge oktogonen och koret. Aadal [åd-], härad och pastorat. Se Ådal. Aadalselven [åd-]. Se Ådalselven. Aaensire [åen-]. Se Siredalen. *Aagesön, Svend. -- Namnet bör rättare skrifvas Svend Aggesön (lat. Sveno Aggonis). M. Gertz utgaf 1915 hans verk efter en mycket förvanskad af skrift, som Kl. Lychander omkr. 1670 tog af en nu försvunnen medeltida handskrift, hvars text trots förvanskningen anses vara bättre än den af Stephanius 1642 utgifna. E. Ebg. *Aakirkeby är sedan 1900 medelst järnväg förbundet med Rönne. E. Ebg.