författare, f. 22 sep t. 1871 i Næsseby, Finmarken, vardt 1871 jur. kandidat, advokat i Kristiania, har författat bl. a. Mere klarhed i samfundsspörgsmaal (1908), Interessen som normativ idee (1913, filos. gradualafh.), hvarvid hans studieföremål varit rättsidéernas utveckling ur filosofisk och sociologisk synpunkt, och de af Världskriget framkallade tendensskrifterna Faren for Skandinavien (1915), Nordens skjæbne (2 uppl. 1917) och Undervandskrigen og verdensdespotiet (1918), alla riktade mot ententen. A. offentliggjorde äfven dramerna Gesandten 1917 (sv. öfv. 1920) och Guden i mænnesket (1922). Aalsmeer [älsmer], kommun med 6,220 inv. (1920) i nederländska prov. Nord-Holland. Jfr Trädgårdsodling, sp. 146. Aaltonen [altånen], Väinö Valdemar, finländsk skulptör, f. 8 mars 1894 i Karinais, studerade vid Konstföreningens i Åbo ritskola 1910-15 och är en af Finlands främsta yngre konstnärer. I starkt förenklad form har han utfört bl. a. Gosse (granit, Konstföreningens galleri, Helsingfors), Flickhufvud, Kvinnohufvud (marmor), porträttbyster af skriftställaren Helaakoski (brons, Åbo konstmuseum), J. Lehtonen och A. Haartman (brons), frihetsmonument i Nyslott. T. Stz. Aalvundeid [ål-], härad. Se Ulvundeidet. Aamli [åm-], härad och socken. Se Åmli. Aamot [åm-], härad och pastorat. Se Åmot. Aandalsnes [ån-], fiskeläge. Se Åndalsnes. Aapo [åp-], flod. Se Åpo. *Aar, flod i Schweiz, har en längd af 485 km. Aarbustadtind [år- -tinn], fjälltopp. Se Andorgö. Aarböger for nordisk oldkyndighed og historie [år-]. Se Nordiske oldskriftselskabet. Aardal [år-]. 1. Härad och socken. -- 2. Härad och pastorat. Se Årdal. Aardalselven [år-]. Se Årdalselven. *Aarflot, M. A. R., dog 4 mars 1904. *Aarhus, 74,256 inv. (1921), har det 1910 upprättade barnbördshuset för Nörrejylland och Ole Römers observatorium. Till ett universitet i A. ha insamlats 5 mill. kr. Om statsbiblioteket och Statens avissamling i A. se Bibliotek. Suppl. E. Ebg. *Aarhus amt har en areal af 803 kvkm. med 130,569 inv. (1921). Aarne [a'r-_|, Antti Amatus, finsk folklorist, f. 5 dec. 1867 i Björneborg, filos. doktor 1907, rektor vid finska reallyceet i Sordavala 1904-08, docent i finsk och jämförande folkdiktsforskning vid Helsingfors' universitet 1911, har skrifvit Vergleichende märchenforschungen (1907), Verzeichniss der märchentypen (1910), Die zauberglauben, eine vergleichende märchenuntersuchung (s. å.) samt på gåtforskningens område Vergleichende rätselforschungen (I-III, 1918-19). A. invaldes 1916 i Suomalainen tiedeakatemia. T. C. Aarrestad [å'rre-], Sven, norsk politiker, f. 6 okt. 1850 på Jæderen, var 1875-91 folkskollärare och 1892-1906 jordbrukare i Sande i Jarlsberg samt 1892-94, 1906-09 och 1916-18 led. af stortinget. 1906-08 var han statsråd och chef för jordbruksdepartementet samt därefter 1908-16 amtman i Nedenes amt. Han var 1894-1906 och 1908-10 stortingsvald led. af styrelsen för Norges statsbank. Mest bekant är A. såsom förbudspartiets ledande man i Norge. Han redigerade 1883-1905 nykterhetstidningen "Menneskevennen" och är ordf. sedan 1887 i "Det norske totalavholdsselskap" samt sedan 1895 i centralstyrelsen för Norges nykterhetsföreningar. A. tillhörde under många år styrelsen för "Norges venstreforening" och har nedlagt ett träget arbete i en mängd kommittéer rörande rusdrycks- och nykterhetsfrågor, särskildt i alkohollovkommissionen 1910-15. Dessutom är han en bland stiftarna af "Norsk landmansforbund". V. S-g. *Aars. 1. J. J. A. afled 22 sept. 1908 i Kristiania. Jfr "Festskrift udgit i anledning av A. og Voss' skoles femtiaarsjubilæum" (1913). -- 2. S. Chr. M. A. föddes i Sylling (ej i Lier). -- 3. K. B.-R. A., d. 1917, författade ytterligare Gut und böse (1907), Die idee (1911), Ret og moral (1912) och Filosoferne i pensionatet (1916). *Aarsleff, K. V. O. P., dog 3 jan. 1918. Aaröelv 1. Aaröyelv [år-], Åröyelv. Se Åröelv. Aas [ås], härad och pastorat. Se Ås. Aasane [ås-], härad och socken. Se Åsane. Aasen [ås-], härad och socken. Se Åsen. Aaser [ås-], Petter Hansen, norsk läkare, f. 4 aug. 1848 i Askim, blef 1878 med. kandidat, 1882 stadsläkare i Kristiania och 1891 öfverläkare vid och chef för Kristiania kommunala epidemisjukhus på Ullevaal, för hvars, på hans initiativ 1894 upprättade, seruminstitut han öfvertog ledningen. Där framställdes allt det difteriserum, som användes i Norge. 1916 öfvertogs serumberedningen af statens seruminstitut. A. blef dess förste föreståndare, hvilken befattning han fortfarande innehar. A. har studerat hos Weigert, Ehrlich och vid Pasteurinstitutet samt skrifvit afh. om epidemiska sjukdomar och deras behandling. 1918 kreerades han till hedersdoktor vid Lunds universitet. Aaseral [ås-], härad och pastorat. Se Åseral. Aasgaardsrei [asgårds-]. Se Oskorei. Aaskard [ås-], härad och socken. Se Åskard. Aasnes [ås-], härad och pastorat. Se Åsnes. Aasvär [ås-], norsk ögrupp. Se Åsvär. Aasæderet [ås-]. Se Hemmansklyfning, sp. 396. *Aavasaksa har en höjd af 222 m. ö. h. Aavatsmark [av-], Ivar, norsk militär, f. 1864 på Hölandet, Namdalen, blef officer 1889, aflade generalstabsexamen 1903 och avancerade efter hand till öfverste och chef för Nordre Trondhjems infanteriregemente 1915 och till generalmajor 1919. 1906-19 var han stortingsman (vänster) för Snaasen och 12 juni 1919-21 juni 1920, och sedan 22 juni 1921 har han varit försvarsminister. *Ababdel, oriktig form i st. f. aba'bde. Abaco, Stora och Lilla A., öar. Se Bahama-öarna. A'baco [-kå], Evaristo Felice dall', italiensk tonsättare, f. 1675 i Verona, d. 1742 i München som hofkonsertmästare, är jämte Corelli den ypperste representanten för 1700-talets mognade och ädla italienska kammarmusik. Ett urval af hans sonater och kyrkokonserter för stråkinstrument utgafs (jämte biografi) 1900 af Ad. Sandberger. E. F-t. Abadan, ö, som bildas af Schatt el-Arab, i v., och Karun samt dess särskilda utlopp i Persiska