131 Allenstein-Allmogekultur 132 get, sp. 204, 218, 233-234 och 249-250). A. blef 31 juli 1919 fältmarskalk, upphöjdes till viscount och utnämndes i okt. s. å. till high com- missioner (öfverkommissarie) för Egypten. Såsom sådan inlade han stor förtjänst genom att bringa till stånd en utjämning af de egyptiska nationella krafven och Englands intressen, som tog sig form i Englands beslut att upphäfva protektoratet öfver Egypten (febr. 1922) med vissa England förbehållna rättigheter i utrikespolitiskt afseende. A. har ut- gett A brief record of the advance of the egyptian, expeditionary force under the command of general sir E. H. H. Ållenby (1919). C. O. N. Allenstein [-stajn], stad i Ostpreussen, besattes under Världskriget 26 aug. 1914 af ryska Narevarmén (Samsonov), som dock, på grund af tyskarnas -- vänstra flygeln af 8:e armén (v. Hindenburg) -- f ramryckning mot den förras förbindelselinje, redan 28 s. m. måste utrymma staden. H. J-dt. *Allentown ligger 57 km. n, v. om Philadelphia vid flera järnvägslinjer och hade 73,502 inv. 1920. A. har stora fabriker för siden och cement, järnverk samt gjuterier. E. A-t. Aller, Karl, dansk tidningsutgifvare, f. 25 nov. 1845 i Köpenhamn, uppfann som ung en metod att kemiskt öfverföra bilder från papper till den litografiska stenen för att mångfaldigas och belöntes därför med örstedmedaljen. 1901 öfver- tog han ett större tryckeri och anlade 1912 i Yalby en pappersfabrik. A. är redaktör och utgif- vare af "Illustreret familie-journal", som han upp- satte 1877 och som utgår i både dansk, norsk och svensk ("Allers familj-journal" 1893) upplaga om sammanlagdt omkr. 250,000 ex. R-n B. Allergi (af grek. a'llos, annan, och ene'rgeia, verksamhet). Vid immunisering kan kroppens mottaglighet för ett antigen minskas, kroppen blir immun. Kroppens mottaglighet för antigenet kan äfven ökas (anafylaxi). I bägge fallen är organismens reaktionssätt mot ifrågavarande antigen förändradt. Detta har v. Pirquet betecknat som allergi. G. Wrgn. * Allers, C h. W., dog 19 okt. 1915 i Karls- ruhe. Allerum och Flenninge. Den till Kulla-Gunnars- torp hörande alternerande (2 ggr af 3) patronats- rätten upphörde fr. o. m. 1922. Allesnuole, bönehus. Se G i 11 i s n u o l e. Allgemeine elektricitäts gesellschaft (förk. AEG), Berlin, ett af Tysklands främsta elektriska industriföretag, leder sitt ursprung från ett af Emil Rathenau (se denne) grundadt studiebolag för pröfning af Edisons system för glödlampsbelysning, hvartill patenten 1881 förvärfvades af bolaget. Det öfvergick 1885 till aktiebolag, Deutsche Edison gesellschaft für angewandte elektricität, med ett aktiekapital af 5 mill. mark och erhöll 1887 sitt nuv. namn; aktiekapitalet ökades samtidigt till 12 mill. mark för att sedan hastigt växa till 850 mill. mark (1920). I dec. 1921 beslöts ytterligare en ökning till 1,100 mill. mark. Bolaget sysselsätter (1922) omkr. 52,000 arbetare vid sina många företag, omfattande maskinfabrik, transformatorfabrik, apparatfabrik, turbinfabrik, kabelverk och lokomotiv verkstad. Ett svenskt dotterbolag, Elektriska aktiebolaget AEG, grundades 1899 med 5 mill. kr. kapital. Detta bolag representerar äfven det med AEG samarbetande Gesellschaft für drathlose telegraphie och har sedan 1910 egen tillverkning i Stockholm af apparater för trådlös telegrafi, system "Telefunken", samt filialer i Göteborg, Malmö, Norrköping och Sundsvall. Fmn. *Allgunnen. Sjön, som är belägen i Kråksmåla, Högsby och Långemåla socknar, Kalmar län, 85 m. ö. h., har en areal af omkr. 13 kvkm. Den är 9 km. lång och genom näs och öar delad i två partier förbundna af Lekaresundet samt genomflytes af Alsterån (se d. o.) Omgifningarna äro i allmänhet låga och rika på mossmarker. O. Sjn. Allhelgonakyrkan, en 28 april 1918 invigd kyrka på Södermalm i Stockholm. Allioni [-åni], Carlo, italiensk botanist, f. 23 sept. 1725 i Turin, d. där 28 juli 1804 som pro- fessor i botanik, utgaf floristiska arbeten, af hvilka det förnämsta är Flora Pedemontana (3 dir, 1785) och dess Auctuarium (1789). C. Lmn. 'Allison, W. B., dog 1908. Allmogedräkt. Se Folkdräkt. Allmogekultur, kulturen (se d. o.) inom de bredare folklagren, särskildt landtbefolkningen, hos de s. k. kulturfolken (se d. o.; jfr Naturfolk), för så vidt den kännetecknande särställer ett visst lands eller en viss orts egentliga befolkning från dels de s. k. högre samhällsklasserna, dels andra länders eller orters invånare. Likasom all kultur uppenbarar sig äfven allmogekulturen genom sin verksamhet och däraf alstrade kulturegendom, hvilken är dels af andlig, dels af materiell natur. Till den förra höra folkvitterhet och folkdikt, folkligt samhällsskick, folktro och folksed, till den senare allmogens näringar, bosättning och bohag, hemslöjd, dräkt o. s. v. I olikhet med stadskulturen eller de högre ståndens kultur med sin kosmopolitiska och nyhetsjagande karaktär, söker allmogekulturen, om ock omedvetet, att ge uttryck åt det resp. folkets eller den resp. befolkningens själskynne och präglas följaktligen af på en gång själfständighet och konservatism. På grund af sin traditionstrohet bibehåller den ofta vid sidan af hvarandra kvarlefvor af vidt skilda kulturskeden alltifrån de s. k. naturstadiernas enkla kulturföreteelser fram till kulturalster och konststilar, som allmogen lånat från de högre samhällsklasserna och stadsbefolkningen under förflutna tider, men mer eller mindre efter sin smak bearbetat och sålunda påtryckt sin egen prägel. Ofta förenas därvid vidt skilda stilriktningar i förtrolig samverkan. Till allmogekulturens egendom äro att hänföra 1) från primitiva kulturskeden ärfda äfvensom af allmogen i senare tid själfständigt uppfunna och traditionsvis utarbetade kulturföreteelser; 2) från stadskulturen och den högre klasskulturen lånade, men af allmogen efter dess kraf och smak bearbetade kulturförvärf, samt 3) i sista och yttersta rummet, af industrikulturen speciellt för allmogen tillverkade och framställda kulturalster, som af allmogen allmänt godtagits och införlifvats i dess lefnadsförhållanden. För kulturhistorien (se d. o.) och särskildt för folklifsforskningen (se d. o. Suppl.) är kunskapen om allmogekulturen af särskildt stor betydelse, bl. a. på grund af dess förmåga att från förgångna, stundom mycket långt tillbaka i tiden liggande odlingsskeden bevara