271 Arensky-Arfsrätt 272 den af ryssarna vid A. anordnade flygstationen af tyska flygare 2 aug. 1916 samt gång på gång i juli 1917. 15 okt. s. å. intogs sedermera A. af tyskarna. Jfr Världskriget, sp. 227. Sedan hela ösel efter ryska revolutionen besatts af bolsjeviker, återtogs A. från dem 22 febr. 1919 (jfr ösel). L. W:sonM. * Arensky, A. S:vitj, dog 25 febr. 1906 i Teri- joki, Finland. Arènys de Mar [8re'njs de-], stad i spanska prov. Barcelona, 40 km. n. ö. om Barcelona, vid Medel- hafvet och järnvägen Barcelona-Tarragona. 4,812 inv. (1911). A. har en sjökrigsskola samt åtskillig industri. I dess närhet ligga badorterna Banos de Titus och Caldetas d'Estrach. E. A-t. * Areometer. Se J. Domke och E. Reimerdes, "Handbuch der aräometrie" (1912). Se Baumé- areometer. Suppl. Areopagiten. Se Dionysios Areopa- gita. *Ares. Åres Ludovisi har liksom öfriga i Ludo- visisamlingen ingående konstverk flyttats till Museo nazionale i Rom. 'Areschoug. 1. Om J. E. A:s syster Sofia A. se Åkermark, S. - 2. F. V. K. A. dog 21 dec. 1908 i Lund. Hans sista stora arbete var Undersök- ningar öfver de tro- piska växternas blad (1905). C. Lmn. Are'tas (nabat. Há- ritha), namn på flera nabateiska konungar (se Nabatéer). Tetrar- ken Hörodes Antipas, som på Jesu tid här- skade öfver Galiléen och Peréen, hade A. IV:s dotter till gemål, hvilken emellertid för- sköts för den från Johannes döparens historia bekanta Herodias. Den därigenom uppkomna fiend- skapen mellan A. och Herodes föranledde ett krig, som utföll olyckligt för den senare. Under Paulus' tid behärskade A. IV, förmodligen under Roms öfverhöghet, Damaskus, där en af hans ståthållare förde befälet (2 Kor. 11: 32) E. S-e. Arevattnet. Se Arf f j al l et. Suppl. Arev Merv. Se M e r v, sp. 198. 'Arezzo. 1. Provinsen hade 292,070 inv. 1911. - 2. Hufvudstaden hade 48,170 inv. s. å. Fyn- den på senaste tid (1921) vid gräfningar, igång- satta af Museo archeologico i Florens, hvars etruskiska af delning redan är mycket rik, äro i flera afseenden märkliga. Murar af förhellensk konstruktion ha blottats och en hel del konstverk, mestadels i fragment, blifvit funna, ett Herkules- hufvud(?), ett Silenushufvud, en niobid, ett vac- kert gosshufvud med frygisk mössa m. fl. konst- verk från 300- och 200-talen f. Kr., hvilka danats af mästare, tillhörande Skopas' (se denne) konst- riktning. J- C. d'Arezzo Guittone. Se Guittone d'Arezzo. Arfenhet, liol. Se Ärftlighet. F. V. K. Areschoug. Arffjället, berg i sydvästra delen af Tärna soc- ken, Västerbottens län, når 1,275 m. ö. h., be- gränsas in. af Are- och Abelvattnen (655 m.) och i s. af Vapstälfven. O. Sjn. *Arffurstens palats. Sedan prins Eugen och prins Karl flyttat från palatset, den förre 1904 till Valdemarsudde, den senare 1906 till sitt palats (f. d. Byströms villa) på Djurgården, har f. d. Arffurstens palats nyttiggjorts för åtskilliga bland statens ämbetsverk. Utrikesdepartementet har där sina lokaler sedan 1906, Regeringsrätten och Lag- rådet sedan sin tillkomst 1909; Sjöförsvarsde- partementet var där inrymdt 1909-21, Marin- stabens utrikesafdelning 1913-21, Generalstabens krigshistoriska af delning jämte en del af krigs- arkivet 1908-19. E. F-t. *Arflös. Den befogenhet att göra afkomling arf lös, som vår äldre Giftermålsbalk, 6:e kap., tillerkände vissa arflåtare i händelse af afkomlin- gens otillbörliga gifte, har genom 1915 års äkten- skapslagstiftning borttagits. C. G. B j. Arfplasma (Groddplasma), Uol. Se Grodd- plasma och Ärftlighet, sp. 1255-57. *Arfskifte. I sammanhang med den nya Gifter- målsbalk, som utfärdats 11 juni 1920 och tilläm- pas i fråga om bl. a. alla sedan l jan. 1921 in- gångna äktenskap, har införts den ändring i våra rättsregler om arf skifte, att från detta af skilts hela den bodelning, som efter gift persons död skall ega rum mellan hans efterlefvande make å ena sidan och hans arf vingar å den andra. Denna bodelning, för hvilken särskilda regler stadgats (se Bodelning. Suppl.), skall föregå arfskiftet, i hvilket således blott arf vingarna taga del. Dock bör märkas, att den efterlefvande maken i vissa fall också har arfsrätt (se A r f s o r d n i n g. Suppl.) och följaktligen kan komma att vara med om både bodelningen och arf skiftet. Fortfarande skola de äldre reglerna om arfskifte tillämpas i fråga om kvarlåtenskapen efter person, hvars äkten- skap lydt under den äldre Giftermålsbalken. C.G.Bj. *Arfsordning. I den svenska arfsordningen ha tillkommit som arfsberättigade dels (fr. o. m. 1918) adoptivbarn, jämställda med bröstarfvingar (dock med det förbehåll, att dessas laglott ej får in- skränkas), dels ock (fr. o. m. 1921) efterlefvande make, berättigad 1) till h a l f v a kvarlåtenska- pen, om bröstarf vinge eller adoptivbarn ej finnes, men fader eller moder eller syskon eller syskons afkomling öfverlefver arflåtaren, 2) till hela kvar- låtenskapen, om ingen af nu nämnda arf vingar lef- ver efter. Aflidet adoptivbarns bröstarfvinge in- träder i dess rätt. I särskilda undantagsfall kan adoptant eller hans bröstarfvinge få ärfva aflidet adoptivbarn. Efterlefvande make, som på grund af hemskillnad (se d. o: Suppl.) lefde åtskils från den aflidne eller låg i process med honom om äkten- skapets upplösning, åtnjuter ingen arfsrätt. C.G.Bj. * Arfsrätt. Enligt gällande svensk rätt (sedan 1906) medför den på utomäktenskaplig börd grundade släktskapen full arfsrätt, då fråga är om moders eller mödernefrändes kvarlåtenskap. Efter fader har åter ett utomäktenskapligt barn arfsrätt, allenast i fall det är t r o l o f n i n g s- b a r n (se d. o.); efter fädernefränder aldrig. (Annorledes har förhållandet ordnats i Norge, där