283 Arkeologmöten-Arlesheim 284 riska, historiska och etnografiska, samt en assessor för juridiska frågor, som tillika är sekreterare och kamrerare. I vissa ärenden är kommissionen för- stärkt med två af statsrådet för tre år utsedda led. Vid enhvar af förhistoriska och etnografiska af d. äro anställda l intendent och 2 amanuenser, vid historiska af d. 2 intendenter (den ene för mynt- kabinettet) samt l arkitekt. T. C. Arkeologmöten, Nordiska, sammankomster, som hållits af svenska, danska och norska forskare 1916 (i Köpenhamn), 1919 (i Kristiania) och 1922 (i Stockholm, där af ven finländare och islänningar deltogo), för föredrag, diskussioner och personligt tankeutbyte rörande hufvudsakligen nordisk forn- kunskap. I sammanhang med mötena ha anordnats utflykter för studier i fältet. Arkeozoisk 1. Archæozöisk (af grek. archai'os, urgammal, och zoè, lif), geol., en term, som på senare tider kommit till användning för de arkeiska bildningarna och det tidsrum, under hvilket de af lagrats, för att beteckna, att redan då organiskt lif i sin första början existerat på vår jords yta. Förr använde man här benämningen a z o i s k, som innebär frånvaron af organiskt lif, men för denna terms riktighet kunna ju inga säkra bevis framskaffas. Nyare undersökningar ha emel- lertid dels bevisat förekomsten af organismer delvis af hög organisation, alger, radiolarier, spongier och kräftdjur, i prekambriska bildningar (se d. o. Suppl.), dels kastat ytterligare ljus öfver den kambriska faunans rikedom och högt utvecklade former, så att man alldeles naturligt måste förut- sätta, att i ännu äldre tider ännu lägre stående organismer existerat, af ven om de ej lämnat efter sig några fasta lämningar eller aftryck som bevis för sin förekomst. Termen arkeozoisk används sär- skildt med förkärlek i den amerikanska vetenska- pen. I en amerikansk tongifvande modern läro- bok i historisk geologi (Schuchert, New York, 1915) anges den arkeozoiska eran (hvad vi kalla äldre urberg) som tidsåldern för "encelligt lif, protozoer och protofyter, okända som fossil". K. A. G. Arkiklamydéer, bot., namn på Archichlamydeæ (se Choripetalæ och Växter). *Arkimandrit. Om härledningen se M a n d r i t. Arkitektkongresser. Se Internationella kongresser. Arkitekturmmnesföreningen. Se Svensk ar- kitektur. *Arkiv. Landsarkiven äro numera 4, förutom arkivdepån på Gottland. 12 okt. 1906 utfärdades en förordning ang. inspektion af vissa offentliga arkiv, hvilken ställer under riksarkivariens inspek- tion de centrala ämbetsverkens, länsstyrelsernas, domkapitlens och länslandtmäterikontorens arkiv samt sådana städers och kyrkors arkiv, hvilka äro frikallade från att öfverlämnas till landsarkiven. Ett flertal andra lokala arkiv i landsarkivdistrikten pläga sedan 1910 inspekteras af landsarkivarierna. 1909 tillkom en förordning ang. gallring af vissa offentliga arkiv, som ställer denna gallring under riksarkivariens kontroll. Med år 1921 har Riksarki- vet genom förändrad organisation (tjänstemännens antal ökadt med 2 arkivråd) erhållit ökade organ för sin verksamhet som centralmyndighet för sven- ska arkivväsendet, och med 1922 öfvertog det vården af Kammararkivet. Af of riga centrala arkiv i hufvudstaden ha de äldre delarna af Svea hof- rätts, Statskontorets, Kammarrättens, Kommerskolle- giets, Eiksgäldskontorets, Medicinalstyrelsens och Flottans stations i Stockholm arkiv öfverlämnats till eller deponerats i Riksarkivet, så ock åtskilliga enskilda arkiv. (S. C.) Arkiv för botanik, A. för kemi, mi- neralogi och geologi, A. för mate- matik, astronomi och fysik och A. för zoologi äro titlar på 4 af Vet. akad. fr. o. m. 1904 utgifna serier af vetenskapliga af- handlingar. Till och med 1921 hade af l:a serien utgetts 17 bd, af 2:a 8 bd, af 3:e 16 bd och af 4:e 14 bd. 'Arkivarie. Fr. o. m. 1910 bära de förut- varande arkivarierna i Riksarkivet titeln förste arkivarie (i 15:e lönegraden) och de förut- varande ord. amanuenserna titeln andre arki- varie (i 13 :e lönegraden). Äfven inom Utrikes- departementet bära motsvarande tjänstemän titeln förste och andre arkivarie. Också arkivarierna vid Kammarkòllegii arkivkontor bära titeln förste arki- varier. Arkivarierna vid landsarkiven (i 15 :e löne- graden) bära numera titeln landsarkivarie. Arkivråd är fr. o. m. 1921 titeln på 2 tjänste- män (i 20 :e lönegraden) vid Riksarkivet Arkokleistogäm, bot. Se Kleistogami. A'rktiker. Se Hyperboróer. Arktiska hafvet. Se Norra ishafvet. Arktisk tid, geol. Se Blytt-Sernander- ska klimatperioderna. Suppl. och Sen- glacial tid. Suppl. Arktos, Arkturos. Se Kallist o. *ArkÖ. öns areal är omkr. 4 kvkm. På nord- östra sidan af Stora Utterklubben, ett l km. ö. om A. i hafsbandet beläget skär, ligger Arkö yttre fyr på 58° 29' 15" n. br. och 17° O' 20" ö. Igd fr. Gr., en fast fyr med ostvart spegel och inåt lins af 6:e ordnin- gen. Fyrbyggnaden är ett hvitt, rundt hus, upp- fördt 1894. Fyren hålles tänd, då ankarsättnin- gen eller hamnen icke är stängd af is. Arkö inre fyr, på Viskär, strax ö. om A., ligger på 58° 29' 20" n. br. och 16° 59' 45" ö. Igd fr. Gr. och är en blixtfyr med spegel och en ljusstyrka af 2,500 hl j. Fyrbyggnaden, ett hvitt torn, upp- fördes 1894 och restaurerades 1896. Vid lots- platsen A., som tillhör östra lotsdistriktet, verk- ställdes 588 lotsningar 1915, och lotsafgifterna utgjorde 10,137 kr. 1919. E. A-t. Arlanc [arla7], stad i franska dep. Puy-de- Dòme, vid Dores biflod fr. v. Dolore och foten al Mont du Livradois samt Lyon järnvägen, har mine- ralkällor, spetstillverkning och 3,247 inv. (1901). *Arlechino är oriktig form i st. f. arlec- chi no. *Arles införlifvades med franska kronan af Ludvig XI. AYlesheim [-hajm], by i schweiziska kantonen Basel, 340 m. ö. h., vid floden Birs och järnvägen Jura-Simplon. 1,956 inv. (1910). A., som är mycket besökt af turister om sommaren, har en vacker katolsk kyrka från 1680 och var från s. å. till 1792 säte för domkapitlet i biskopsstiftet BaseL I den för sina goda vingårdar bekanta fruktbara trakten kring A. ligger slottet Birseck, fordom