Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arkeologmöten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
283
Arkeologmöten-Arlesheim
284
riska, historiska och etnografiska, samt en assessor
för juridiska frågor, som tillika är sekreterare och
kamrerare. I vissa ärenden är kommissionen för-
stärkt med två af statsrådet för tre år utsedda led.
Vid enhvar af förhistoriska och etnografiska af d.
äro anställda l intendent och 2 amanuenser, vid
historiska af d. 2 intendenter (den ene för mynt-
kabinettet) samt l arkitekt. T. C.
Arkeologmöten, Nordiska, sammankomster,
som hållits af svenska, danska och norska forskare
1916 (i Köpenhamn), 1919 (i Kristiania) och 1922
(i Stockholm, där af ven finländare och islänningar
deltogo), för föredrag, diskussioner och personligt
tankeutbyte rörande hufvudsakligen nordisk forn-
kunskap. I sammanhang med mötena ha anordnats
utflykter för studier i fältet.
Arkeozoisk 1. Archæozöisk (af grek.
archai’os, urgammal, och zoè, lif), geol., en term,
som på senare tider kommit till användning för
de arkeiska bildningarna och det tidsrum, under
hvilket de af lagrats, för att beteckna, att redan
då organiskt lif i sin första början existerat på
vår jords yta. Förr använde man här benämningen
a z o i s k, som innebär frånvaron af organiskt lif,
men för denna terms riktighet kunna ju inga säkra
bevis framskaffas. Nyare undersökningar ha emel-
lertid dels bevisat förekomsten af organismer delvis
af hög organisation, alger, radiolarier, spongier och
kräftdjur, i prekambriska bildningar (se d. o.
Suppl.), dels kastat ytterligare ljus öfver den
kambriska faunans rikedom och högt utvecklade
former, så att man alldeles naturligt måste förut-
sätta, att i ännu äldre tider ännu lägre stående
organismer existerat, af ven om de ej lämnat efter
sig några fasta lämningar eller aftryck som bevis
för sin förekomst. Termen arkeozoisk används sär-
skildt med förkärlek i den amerikanska vetenska-
pen. I en amerikansk tongifvande modern läro-
bok i historisk geologi (Schuchert, New York, 1915)
anges den arkeozoiska eran (hvad vi kalla äldre
urberg) som tidsåldern för "encelligt lif, protozoer
och protofyter, okända som fossil". K. A. G.
Arkiklamydéer, bot., namn på Archichlamydeæ
(se Choripetalæ och Växter).
*Arkimandrit. Om härledningen se M a n d r i t.
Arkitektkongresser. Se Internationella
kongresser.
Arkitekturmmnesföreningen. Se Svensk ar-
kitektur.
*Arkiv. Landsarkiven äro numera 4, förutom
arkivdepån på Gottland. 12 okt. 1906 utfärdades
en förordning ang. inspektion af vissa offentliga
arkiv, hvilken ställer under riksarkivariens inspek-
tion de centrala ämbetsverkens, länsstyrelsernas,
domkapitlens och länslandtmäterikontorens arkiv
samt sådana städers och kyrkors arkiv, hvilka äro
frikallade från att öfverlämnas till landsarkiven.
Ett flertal andra lokala arkiv i landsarkivdistrikten
pläga sedan 1910 inspekteras af landsarkivarierna.
1909 tillkom en förordning ang. gallring af vissa
offentliga arkiv, som ställer denna gallring under
riksarkivariens kontroll. Med år 1921 har Riksarki-
vet genom förändrad organisation (tjänstemännens
antal ökadt med 2 arkivråd) erhållit ökade organ
för sin verksamhet som centralmyndighet för sven-
ska arkivväsendet, och med 1922 öfvertog det
vården af Kammararkivet. Af of riga centrala arkiv
i hufvudstaden ha de äldre delarna af Svea hof-
rätts, Statskontorets, Kammarrättens, Kommerskolle-
giets, Eiksgäldskontorets, Medicinalstyrelsens och
Flottans stations i Stockholm arkiv öfverlämnats till
eller deponerats i Riksarkivet, så ock åtskilliga
enskilda arkiv. (S. C.)
Arkiv för botanik, A. för kemi, mi-
neralogi och geologi, A. för mate-
matik, astronomi och fysik och A.
för zoologi äro titlar på 4 af Vet. akad.
fr. o. m. 1904 utgifna serier af vetenskapliga af-
handlingar. Till och med 1921 hade af l:a serien
utgetts 17 bd, af 2:a 8 bd, af 3:e 16 bd och af
4:e 14 bd.
’Arkivarie. Fr. o. m. 1910 bära de förut-
varande arkivarierna i Riksarkivet titeln förste
arkivarie (i 15:e lönegraden) och de förut-
varande ord. amanuenserna titeln andre arki-
varie (i 13 :e lönegraden). Äfven inom Utrikes-
departementet bära motsvarande tjänstemän titeln
förste och andre arkivarie. Också arkivarierna vid
Kammarkòllegii arkivkontor bära titeln förste arki-
varier. Arkivarierna vid landsarkiven (i 15 :e löne-
graden) bära numera titeln landsarkivarie.
Arkivråd är fr. o. m. 1921 titeln på 2 tjänste-
män (i 20 :e lönegraden) vid Riksarkivet
Arkokleistogäm, bot. Se Kleistogami.
A’rktiker. Se Hyperboróer.
Arktiska hafvet. Se Norra ishafvet.
Arktisk tid, geol. Se Blytt-Sernander-
ska klimatperioderna. Suppl. och Sen-
glacial tid. Suppl.
Arktos, Arkturos. Se Kallist o.
*ArkÖ. öns areal är omkr. 4 kvkm. På nord-
östra sidan af Stora Utterklubben, ett l km.
ö. om A. i hafsbandet beläget skär, ligger
Arkö yttre fyr på 58° 29’ 15" n. br.
och 17° O’ 20" ö. Igd fr. Gr., en fast fyr
med ostvart spegel och inåt lins af 6:e ordnin-
gen. Fyrbyggnaden är ett hvitt, rundt hus, upp-
fördt 1894. Fyren hålles tänd, då ankarsättnin-
gen eller hamnen icke är stängd af is. Arkö
inre fyr, på Viskär, strax ö. om A., ligger på
58° 29’ 20" n. br. och 16° 59’ 45" ö. Igd fr. Gr.
och är en blixtfyr med spegel och en ljusstyrka af
2,500 hl j. Fyrbyggnaden, ett hvitt torn, upp-
fördes 1894 och restaurerades 1896. Vid lots-
platsen A., som tillhör östra lotsdistriktet, verk-
ställdes 588 lotsningar 1915, och lotsafgifterna
utgjorde 10,137 kr. 1919. E. A-t.
Arlanc [arla7], stad i franska dep. Puy-de-
Dòme, vid Dores biflod fr. v. Dolore och foten al
Mont du Livradois samt Lyon järnvägen, har mine-
ralkällor, spetstillverkning och 3,247 inv. (1901).
*Arlechino är oriktig form i st. f. arlec-
chi no.
*Arles införlifvades med franska kronan af
Ludvig XI.
AYlesheim [-hajm], by i schweiziska kantonen
Basel, 340 m. ö. h., vid floden Birs och järnvägen
Jura-Simplon. 1,956 inv. (1910). A., som är
mycket besökt af turister om sommaren, har en
vacker katolsk kyrka från 1680 och var från s. å.
till 1792 säte för domkapitlet i biskopsstiftet BaseL
I den för sina goda vingårdar bekanta fruktbara
trakten kring A. ligger slottet Birseck, fordom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
