- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 34. Ö - Öyslebö; supplement: Aa - Cambon /
371-372

(1922) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aulacoceras ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

371

Aulacoceras-Aulén

372

tioner, ha ytterligare några fall gjorts till före-
mål för behandling genom senare privaträttslig
lagstiftning (1905 om köp och byte af lös egen-
dom, 1914 om kommission). Enligt köplagens 34 §
är exempelvis en säljare, då köparen ej afhämtar
eller mottar det sålda godset eller eljest genom
dröjsmål föranleder, att det ej blir till honom ut-
gifvet, under vissa förutsättningar berättigad (enligt
35 § understundom skyldig) att låta godset säljas
å offentlig auktion, för köparens räkning, men utan
att dennes samtycke erfordras till försäljningen. -
Vidare äro att märka vissa bestämmelser i den
lagstiftning, som numera gäller till förhindrande
af bolags och föreningars samt utlänningars för-
värf af fast egendom m. m. (se Norrlands-
frågan, sp. 1495, och Utlänning, sp. 119).
Denna lagstiftning tillåter undantagsvis de ifråga-
varande "förbjudna rättssubjekten" att förvärfva
fast egendom, nämligen medelst inrop å exekutiv
auktion, under föreskrift att sålunda förvärfvad
egendom skall ånyo af yttras inom viss tid. Un-
derlåtes emellertid detta från f örvärf vårens sida,
skall egendomen i regel säljas tvångsvis genom
myndighets försorg, i huivudsak enligt de för
exekutiv auktion gällande reglerna (lagar 4 maj
1906, 6 §, och 30 maj 1916, 7§). - Beträffande
pantauktion å lös egendom, som tillhör kon-
kursgäldenär (se Panträtt, sp. 1471), är nu-
mera att hänvisa till 1921 års konkurslag 73 §.
Om konkurs auktion på föranstaltande af
konkursförvaltaren stadgas i samma lag 70 §.
Hvad angår konkursboets fasta egendom fordras
icke vidare inteckningshafvares samtycke till dess
försäljning utan exekutiv auktion. Annan försälj-
ning lämnar nämligen numera inteckningshafvares
rätt orubbad.

Ang. exekutiva auktioner märkas till en
början vissa förändringar rörande auktionsförrät-
tarna. Utmätningsman (se d. o.) å landet
är numera landsfiskal; denne eger icke själf sätta
annan man i sitt ställe såsom auktionsförrättare.
Auktion å utmätt fast egendom äfvensom större
fartyg skall på landet förrättas antingen å lands-
kansliet inför länsstyrelsen eller på annan plats
(såsom tingsstället i orten) genom särskildt förord-
nad förrättningsman, som ofta är landsfogden i
länet.

Beträffande fastighetsexekutionen till-
kommo viktiga nyheter enligt lag 11 okt. 1912
om ändring i vissa delar af Utsökningslagen (jfr
Panträtt, sp. 1472). Såsom i hufvudarbetet,
sp. 422, framhållits, var den äldre rätten otill-
fredsställande särskildt därutinnan, att försäljning
af utmätt fastighet skedde, äfven om köpeskillin-
gen ej lämnade tillgång till gäldande af någon
del af den fordran, hvarför fastigheten blifvit ut-
mätt eller dömd i mät. Häri har nu gjorts änd-
ring. Exekutiv auktion å fast egendom leder i
regel icke till försäljning, där ej en köpeskilling
bjudes, som minst svarar emot det för hvarje auk-
tion bestämda s. k. lägsta budet, d. v. s. öfver-
stiger summari af de intecknade eller eljest vid
egendomen häftande fordringsbelopp, som enligt
förmånsrättsordningen (se Förmånsrätt) ha
bättre rätt än den fordran, för hvars gäldande
försäljningen eger rum, tillika med kostnaderna
lör det exekutiva förfarandet (Utsökningslagen

113 § i ny lydelse). Och om i enlighet härmed
försäljning sker, äro inteckningshafvare med sådan
bättre rätt i allmänhet icke skyldiga att mottaga,
liksom ej heller berättigade att lordra, betalning
för icke förfallna kapitalbelopp (117 §). Dock
skola oftast intecknade belopp, för hvilka den för-
sålda fastigheten svarar gemensamt med andra
egendomar, betalas kontant, liksom äfven belopp,
hvilka tillkomma utmätningsgäldenären själf, resp.
fastighetsegarens konkursbo, på grund af inteck-
ning, som icke alls eller icke till fullo utgör sä-
kerhet för annan persons fordran (se Panträtt,
sp. 1472). På grund af det anförda blir ofta det
belopp, som en inropare af fast egendom å exe-
kutiv auktion har att kontant gälda, afsevärdt
mindre än enligt den tidigare gällande ordningen
(jfr 125 §). Då det uppenbarligen är nödvändigt,
att lägsta budet fastställes före utropet, har det
ej längre varit möjligt att till köpeskillingslikvi-
den (se d. o.) låta anstå med utredning af de
fordringar och andra rättigheter, som kunna ha
anspråk på betalning ur den försålda fastigheten
eller eljest böra iakttagas vid det exekutiva för-
farandet, utan en sådan utredning har måst åläg-
gas auktionsförrättaren, som har att verkställa
densamma antingen vid auktionstillfället före ut-
ropet eller vid ett särskildt borgenärssammanträde
någon dag före auktionen. Utredningen resulterar
i uppgörandet af en borgenärsförteckning (107 §).
Felaktigheter i denna skola emellertid, om de icke
äro af görande för själf va försäljningsvillkoren, icke
kunna föranleda, att auktionen förklaras ogiltig
(jfr § 131; om tid för klagan öfver auktionen
se §§ 202 och 213). Kommer försäljning ej till
stånd på grund däraf, att vid auktionen bud
ej göres eller jämlikt föreskrifterna om lägsta bud
m. m. ej må antagas, kan utmätningssökanden be-
gära ny auktion, men om äfven denna blir resul-
tatlös, skall man ej fortsätta med nya försäljnings-
försök. I dylikt fall kan egendomen bli föremål
för tvångsförvaltning (se d. o.). Jfr
Alexanderson, "1912 års lagstiftning cm exekution
i fast egendom" (2:a uppl. 1921). B. B-l.

Aulacoceras, paleont. Se Trias-syste-
met, sp. 704.

Aulaco’didæ, zool. Se Gnag ar e.

Aulacus, zool. Se Eva ni i dæ.

Aulax, zool. Se Gallsteklar, sp. 643
o. 645.

Aulén, Gustaf Emanuel Hildebrand,
teolog, f. 15 maj 1879 i Ljungby, Kalmar län,
blef student 1896, filos. kandidat 1899, teol. licen-
tiat 1906 och docent 1907 i teol. encyklopedi, 1910
i dogmatik och moralteologi, allt i Uppsala. A.
prästvigdes 1907 och utnämndes 1913 till professor
i systematisk teologi vid Lunds universitet. 1915
promoverades han i Uppsala till teol. doktor. A.
har utöfvat liflig författarverksamhet dels rörande
dogmernas och teologiens historia, dels på det
rent systematiska området. Bland hans många
utgifna skrifter märkas H. Reuterdahls teologiska
åskådning med särskild hänsyn till hans ställning
till Schleiermacher (1907, docentafh.), Den kristna
tankens tolkning av Jesu person (1910), Till be-
lysning av den lutherska kyrkoidén (1912), Uppen-
barelse och historia i den nutida teologien (1912),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:08:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcn/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free