468 Bar kvist-Barnamord 464 dermanlands län, belägen vid sjön Bjelken, omfattar 2J/8 mtl; areal 840 har, hvaraf 221 har åker, tax.-v. 189,000 kr. B. omnämnes redan vid midten af 1100-talet, har tillhört bl. a. biskop Hans Brask, Vasaätten samt släkten Rosenstråle. En tid lydde den under Klastorps fideikommiss. Sedan 1883 eges gården af A. Sundberg. O. Sjn. Bar kvist, bot. Ett träd eller en buske säges blomma på bar kvist, när dess blommor slå ut före bladen. På detta sätt förhålla sig al, alm, ask, asp, björk (hanhängena), hassel, slån, Satør-arter (frånsedt de små bladen på kortgrenarna, på hvilka hängena sitta) och tibast. Hos lönnen är blom- ningen på bar kvist ej så utpräglad som hos de föregående träden och buskarna. Blamd prydnads- buskar blommande på bar kvist märkas särskildt Forsythia (se d. o.). Träd och buskar, som blomma efter löfsprickningen, t. ex. bok, ek, hägg, lind o. s. v., sägas blomma på klädd kvist. G.L-m. Barkäkra sanatorium, Kronprinsessan Viktorias kustsanatorium. Se Sana- torium. Bärlaam. 1. Sankt B. Kappadociskt helgon, en olärd landtman, som blei martyr. Då han nekade att offra åt gudarna, fördes han 304 till ett tempel, där han led en kvalfull död där- igenom, att händer och armar förbrändes i rökelse. -. 2. Indisk eremit. Se Bärlaam och Josa- fat. - 3. Grekisk munk, f. i slutet af 1200-talet i Syd-Italien, d. 1348 som romersk katolik och biskop i Geraci. Se Hesykasm. 1. J-C. Barlastfrakt, hand. Se Fautfrakt. *Barlingbo, socken. Framdeles skola Endre och Hejdeby förenas med pastoratet. Barm, anat., kallas hos kvinnan det parti af bröstet, hvars form bestämmes af de två bröst- körtlarna med dem tillhörande fettväfnad och den mellan dessa befintliga fördjupningen. *Barmen hade 156,326 inv. 1919. Mellan B. och Elberfeld leder en 13,300 m. låing en-skenig järnväg. Se Hängbana med ill. Barmhärtigheten framställes ej sällan i den katolska kyrkliga konsten under bilden af Jungfru Maria (i Italien Maria della misericordia), som breder ut sin mantel of ver barn och vanföra. Af ven den barmhärtige samariten symboliserar denna dygd. Likaså framställes den genom de sex barm- härtighetsverken (Matt. kap. 25, v. 34-45), hvar- till kyrkan lade ett sjunde: dödas begrafning. Af ven personifieras den som en kvinna, hvilken räcker bröstet åt ett dibarn eller lämnar gåfvor åt barnen. J-c- *Barn. 1. Anat. Se Människan, sp. 248-253. - 2. Jur. Genom de s. k. barnlagarna (se d. o. Suppl.), särskildt lagen om äktenskaplig börd och lagen om barn utom äktenskap, har i st. f. den gamla åtskillnaden mellan äkta och oäktabarni vår civilrätt införts indelning af barnen i barn med äktenskaplig börd 1. barn i äkten- skap samt barn utom äktenskap. Till förra gruppen höra 1) barn, födda under sin moders äktenskap eller så snart efter dettas upplösning, att aflelsen kan ha egt rum dessförinnan (dock med visst undantag); 2) barn, hvilkas föräldrar ingått äktenskap med hvarandra, efter det att barnet födts; samt 3) barn, aflade före 1918 och åtnjutande äkta börd enligt äldre lag, ehuru föräldrarna ej blifvit med hvarandra förenade i fullkomnadt äktenskap (se vidare Äkta barn och Äktenskaplig börd). Bland barnen utom äktenskap intaga t r o- 1 o f n i n g s b a r n e n (se d. o.) en särställning. Ang. vårdnaden om barnen och underhållsskyldighe- ten emot dem se Vårdnad om barn och Underhållsskyldighet. Huruledes barn skyddas mot fysisk vanvård och tillsyn of vas, att deras uppfostran ej försummas, är berördt i art. Fosterbarnsvård samt Barnavårdsnämnd, Barnhem och Förbättringsanstalter. För- slag till lag om den offentliga barnavården, afseende bl. a. att hos barnavårdsnämnden centralisera kom- munens barnavårdsuppgifter med "ungdomsråd" som öfverordnad myndighet, har i april 1921 fram- lagts af fattigvårdskommittén. 2. C. G. Bj. *Barnaby, sir N a t h a n i e l, dog 15'juni 1915. 'Barnamord, jur., ett under särskilda bestraff- ningsregler hemfallande uppsåtligt dödande af ny- födt barn. Enligt de flesta nutida rättsordningar är straffet för barnamord lindrigare än för andra fall af uppsåtligt dödande. Grunden till det mildare bedömandet är att söka däri, att brottet föröfvats eller presumeras vara föröfvadt under inflytande af dels särskildt starka drifvande motiv, nämligen fruktan för vanära eller ekonomisk nöd, dels ock ett med förlossningen sammanhängande depressions- tillstånd, som försvagar de från brottet af hållande motiven. Enligt vissa sydromanska och närbesläk- tade strafflagar har fruktan för vanära ensamt för sig tillagts afgörande betydelse, och strafflindringen har utsträckts att gälla äfven för andra personer än barnets moder. Enligt svenska Strafflagen 14 : 22 föreligger barnamord, då "kvinna, som af oloflig beblandelse blifvit haivande, vid födseln eller där- efter uppsåtligen dödat sitt foster". Såsom oloflig beblandelse anses hvarje samlag utom vigselfäst äktenskap. Straff lindringen gäller endast för moder, som nyss nämnts, men också för hvarje sådan moder, oafsedt, huruvida hon är gift eller ogift, och utan hänsyn till, om barnet rättsligen är barn i eller utom äktenskap. "Foster" får här ej fattas i ordets van- liga bemärkelse; jfr Fosterfördrifning, gentemot hvilket brott födsloarbetets början beteck- nar gränsen. Ordet i fråga tjänar att begränsa inne- börden af det obestämda uttrycket "vid födseln eller därefter". Har dödandet skett vid födseln, gäller strafflindringen utan vidare, men om det skett senare, endast om modern kan antas ha hand- lat under inflytande af ett med förlossningen sam- manhängande depressionstills'and. Försök till barna- mord straffas, om det skett med berådt mod och brottets fullbordan blef förhindrad endast genom omständigheter, som voro oberoende af moderns vilja. Straffet är lindrigare än för mordförsök. Svensk rätt bygger sålunda på en presumtion, att ett dödande af barn i ofvan angifna fall skett under inflytande af förut nämnda mildrande moment. Straffet för barnamord, som enligt Straffl. i dess ursprungliga lydelse (1864) var straffarbete i 4-10 år, har genom upprepade lagändringar (senast . 1921) nedsatts, så att det numera utgör lägst 6 månaders fängelse och högst 4 års straffarbete. Lagligt hinder för tillämpning af villkorlig dom (se d. o.) finnes sålunda ej längre. För vissa fall af förgripelser mot ett barns lif