Bengt Bosson. Se Malsta-ätten. Suppl. Bengtskär, en 1906 uppförd fyr i norra delen | af Östersjön, 19 km. s. om Hiitis kyrka, Finland; j ljuset, hvitt sruppsken, 50,9 m. öfver vattenytan; ljusstyrka 760,000 hefnerljus. O. B-n. Bengtson, Simon Fredrik, zoolog, f. 2 april 1860 i Åmål, aflade mogenhetsexamen 1880, blef filos. kandidat 1889, licentiat 1896, doktor 1897 och docent i zoologi 1898, allt vid Lunds universitet. Han blef vikarierande adjunkt i entomologi 1899, föreståndare för zoologiska institutionens entomologiska afd. 1900, docent i entomologi 1905 och lärare i entomologi 1907. B., som är entomologiens ende officielle representant vid de svenska högskolorna, har egnat sin flitiga forsk- ning ej blott åt ämnets zoografiska sida, utan af ven åt insektanatomien. För entomologiska studier har B. besökt de flesta af Sveriges landskap. Han blef led. af Fysiogr. sällsk. i Lund 1907. Bland B:s många skrifter må nämnas Studier öfver insektlarver, I (1897), Ueber den s. g. herzkörper bei insectenlarven (1899), Biologiska undersökningar öfver nunnan (Lymantria monacha], dess parasiter och sjukdomar (1902), Zur morphologie des insectenkopfes (1905) samt (sedan 1909) flera arbeten rörande dagsländor. L--e. *Bengtsson, Jon, f. 1719, var ej riksdagsman 1769-70 och troligen ej heller 1778-79. *Bengtsson, S., dog 5 okt. 1916 i Lund. *Benguela. -- 2. Från B. (Lobito bay) utgår en järnväg färdigbyggd till Chinguar (520 km.), afsedd att dragas fram till Katanga-distriktet i södra Kongo (se Afrika. Suppl., sp. 65). Ben-Hádad, namn på flera arameiska konungar i Damaskus. En B., Tabrimmons son, kallades af Juda konung Asa för att anfalla Israels rikes konung Baesa (1 Kon. 15: 18 ff.). En annan, som möjligen hette Ben-Hader, förde krig med konung Ahab i Israel (1 Kon. 20, jfr 2 Kon. 6: 24; 8: 7 ff.). En tredje, Hasaels son, besegrade konung Johas i Israel så grundligt, att denne icke fick behålla mer än 50 ryttare, 10 stridsvagnar och 10 tusen man fotfolk (2 Kon. 13: 3--7). E. S-e. *Benjamin. -- 2. S. G. W. B. dog 19 juli 1914. Benjamin [bäjamä'], René, fransk författare, f. 1883, debuterade 1909 med romanen Madame bon- heur och har gjort sig känd genom satirer (La farce de la Sorbonne, Les justices de paix, 1913, Sous le del de France, egnad societetem under kriget, Ama- dou, Bolcheviste) och framför allt Gaspar d (1915, belönt med Goncourtpriset; sv. öfv. 1917), en med humor fylld nationalistisk krigsbok. Af ha<ns verk må vidare nämnas Un pauvre village de France (1917), Grandgoujon (1919) och Uhótel des ventes (1920). Se J. Mortensen, "Människor och böcker" (1917). R-n B. Benjamin Place [bendjømin plèis], pseudonym. Se Thring, E. *Benk, J., dog 12 mars 1914 i Wien. Deutsch- meisterdenkmal (aftäckt 1907) anses vara hans bästa monumentala verk. * Benkol. Användningen af benkol för rening af sockerlösningar infördes omkr. 1812 af Derosne i Frankrike. Genom sockerbetans förädling, införande af diffusionsprocessen samt rationell kalksaturering (se Socker, sp. 219-220) har emellertid denna kostsamma reningsprocess blifvit umbärlig i rå- sockerfabrikerna, där den sedan 1890 knappast varit i användning. Däremot bibehålles benkols- rening vanligen ännu i raffinaderierna. K. A. V--g. *Benlliure y Gil. -- 2. M. B. föddes 8 sept. 1862 i Valencia. *Benndorf, O., dog 2 jan. 1907 i Wien. Bennedich, Karl, militär, krigshistoriker, f. 5 juni 1880 i Falkenberg, blef underlöjtnant vid Hallands bataljon 1901 och vid Norra skånska infanteri- regementet 1902, kapten vid generalstaben 1915, vid Svea lifgarde 1919 och åter vid generalstaben 1921, där ham 1922 befordrades till major, har äfven varit lärare i krigshistoria vid Krigshögskolan. Han företog 1911 tills, med löjtnant Rydeberg en studieresa till skådeplatsen för Karl XII:s krig i Ryssland och behandlade detsamma i uppsatser i "Karo- linska förbundets årsbok" (1911 och 1913). Ehuru icke namngifven, var B. ledaren af och den hufvud- saklige författaren till generalstabens 1918 och 1919 utg. stora verk Karl XII på slagfältet. I Nordisk familjebok har han bidragit med art. Poltava. C. O. N. *Bennet, släkt. Den 1675 naturaliserade hette James (Jakob) B. -- 1. Vilhelm B. hade under öfverstelöjtnant Trautvetters befäl "en väsentlig del" i eröfringen af fästet Nissevitz (Nieswicz). Hans "hemliga beskickning till tsar Peter" inskränkte sig till, att han var i generalmajor Meijerfeldts följe, då denne efter Poltavaslaget sändes till tsaren. Först därefter kom B. till Bender. *Bennett. -- 2. J. G. B. junior dog 14 maj 1918 i Beaulieu-sur-mer vid Nizza. Bennett [be'nit], Enoch Arnold, engelsk författare, f. 27 maj 1867 i Shelton, nära Hanley, egnade sig först åt advokatyrket, men öfvergick 1893 till tidningsmannaverksamhet. 1893-99 var han biträdande redaktör, 1896-1900 ensam ut- gifvare af en londonsk veckotidning, "Woman", hvarefter han uteslutande egnat sig åt skönlitterärt författarskap. A man from the north (1898), The grand Babylon hotel (1902; "Grand hotell Baby- lon", 1903, 1913, 1917), Anna of the five towns (1902), som grundlade hans rykte som skildrare af lifvet i "the potteries", lergodsdistriktet, How to become an author (1903), The gates of wrath (s. å.; "Vredens portar", 1917), Leonora (1903; sv. öfv. 1919), A great man (1904), Teresa of Watling street (s. å.; "Mannen med silvermynten", 1915), Loot of cities (1904), Sacred and profane love (s. å.), Tales of the five towns (s. å.), Hugo (1905), Whom God hath joined (s. å.), The city of pleasure (1906), The grim smile of the five towns (1907), The reasonable life (s. å.), The ghost (s. å.; "Gengångaren", 1914; "Spöket", 1919), Buried alive (1908; "Levande begraven", 1918). som dramatiserats under titeln The great adventure (1913), en originell, ironisk bok, The human ma- chine (1908), The old wives' tale (s. å.; "En kvinnas historia", 1920), The glimpse (1909), Clayhanger (1910; "Edwin Clayhangers ung- dom", 1921), Helen with the high hand (s. å.j. The card (1911; "En tusan till karl", 1919), The feast of St. Friend (1911), Hilda Lessways (s.å.; sv. öfv. 12922), The plain man and his)