623 Bibliotek 624 numera af l òfverbibliot., 2 bibliot., 7 äldre och 6 yngre assistenter. Accessionskatalogen förelig- ger nu i 18 hftn (1866-1919). Landtdagens bibi. (ständerbibl.) omorganiserades 1919 till Statens centralbibliotek för lagstiftningens, förvaltningens samt den statsvetenskapliga och sociala forsknin- gens behof, med l statsbibliot., l bibliot. och 2 amanuenser, men riksdagen anhöll 1921, att det ånyo måtte bli ett Riksdagsbibliotek. Helsingfors' och Åbo stadsbibi, ega nu hvartdera omkr. 100,000 bd. Sedan hufvudarbetets artikel skrefs, ha till- kommit bl. a. följande bibi.: Åbo akademis (100,000 bd), Åbo finska universitets (100,000 bd), stads- bibi, i Viborg och Kuopio samt Jyväskyläs veten- skapliga bibi. Utom till Helsingfors' univ.-bibl. lämnas friexemplar till de bägge univ.-bibl. i Åbo, Statens centralbibi. och Jyväskyläs bibi. Hela antalet bibi. 1912 var, en del föreningars ej inbegripna, 2,300. Sverige (sp. 280). Kungliga biblioteket har 1904 -21 genomgått en på skilda områden liflig utveck- ling. Från 1909 har verkat en afdelning för utarbe- tande af katalog öfver ofullständigt förtecknade delar af bibliotekets äldre samlinga^, hvilken afdelning intill 1921 var sysselsatt uteslutande å den svenska tryckafdelningen, men därefter utsträckt sin verk- samhet af ven till den utländska tryckaf delningen. Det å ord. stat uppförda anslaget till bokinköp och bindning är från 1909 höjdt från 34,000 kr. till 45,000 kr., hvarjämte å extra stat från s. å. utgått ett årligt anslag af 10,000 kr., från 1921 höjdt till 20,000 kr., för bindning af i första hand det äldre bokbeståndet. Ny instruktion för biblioteket jämte nytt reglemente för dess begagnande utfärdades 30 dec. 1910, med ändringar 31 dec. 1921. I enlig- het därmed är bibliotekets uppgift att såsom ett svenskt nationalbibliotek samla, förvara samt för begagnande tillhandahålla dels den svenska littera- turen i största möjliga fullständighet, dels de vik- tigaste alstren af främmande läinders vetenskapliga och litterära verksamhet, den senare dock endast inom sådana litteraturområden, för h vilka icke i hufvudstaden finnas särskilda offentliga boksamlin- gar. Enligt 1921 fastställd stat äro bibliotekets ord. befattningshavare: chef, med titel riksbiblio- tekarie, 4 förste bibliotekarier, 7 andre biblioteka- rier, 2 kvinnliga kamslibiträden, l kvinnligt kon- torsbiträde, l förste expeditionsvakt och 4 expedi- tionsvakter. Bibliotekets verksamhet är fördelad på 4 afdelningar (svenska tryckafd., utländska d:o, handskriftsafd. samt expeditionen för läsesalen och låneväsendet) under hvar sin förste bibliotekarie som föreståndare. Härtill kan läggas den å extra stat uppförda katalogiseringsafd. med l förste bibliotekarie som föreståndare, l andre biblioteka- rie, l kvinnligt kanslibiträde och 4 kvinnliga kom- torsbiträden. Såsom en i viss mån själfständig af- delning brukar äfven bibliotekets kart- och plansch- samling räknas. Tillväxten från 1904 har varit betydande. Den upptagna hyllängden uppgick vid den 1903 företagna räkningen till 10,069 m. (utom det utrymme, som upptogs af tidningar, kart- och planschportföljer m. m.), men var vid slutet af 1921 15,630 m. Totaltillväxten var s. å. 67,929 tryckalster, hvaraf 57,770 kommo på svenska afd. och 10,159 på den utländska (motsvarande siffror för 1903 voro 28,113, 23,609 och 4.504). Bland större donationer märkas doktor G. Berghmams Elzevier-samling, 2,377 vol. (1909), i förening med ett under namn af "Gustaf Berghmans testaments- fond" till biblioteket doneradt kapital af öfver 117,000 kr., hvaraf räntan skall användas dels till elzeviersamlingens ökande och vård, dels till ut- gifterna af tryckta kataloger öfver bibliotekets samlingar, i främsta rummet dess handskriftssam- lingar, vidare doktor O. Smiths gåfvor 1911 och 1916 af sammanlagdt 382, delvis mycket sällsynta inkunabler, professor M. Sondéns stora samlingar af svenska porträtt, gravyrer och planscher (1913). En af Fr. Vult von Steyern id. 1919) hopbragt större samling Goethe- och Wagnerlitteratur skall efter hans makas frånfälle tillfalla biblioteket. Stu- diebesökamde 1921 var 56,078, i läsesalen begag- nades 144,212 böcker, och till hemlån utlämnades 18,678 (mot resp. 34,492, 73,622 och 11,949 under 1903). Läsesalen är från 1910 för allmänheten oafbrutet tillgänglig kl. 10 f. m.-9 e. m., med undantag för tiden 25 juni-31 aug., då biblio- teket i sin helhet stänges kl. 6 e. m. (lördagar kl. 4 e. m.). 1913 bereddes ökadt antal arbetsplatser (68 st.) i läsesalen därigenom, att s. k. dubbelbord uppställdes, samt anordinades ett särskildt forskar- rum med 8 platser. - Plan till genomgripande om- och tillbyggnad af K. B. föreligger utarbetad, men dess verkställande är tills vidare uppskjutet på grund af de stora kostnaderna (se emellertid plan- ritningen, fig. 11, i art. Biblioteksbyggnader. Suppl.). Af "Kungl. bibliotekets handlingar" ha sedan 1904 utkommit bd 26-39, omfattande, för- utom bilagor, årsberättelser fr. 1903 t. o. m. 1920. Större bibliografiska undersökningar ha sedan 1918 utgetts i en särskild serie såsom "Bilagor. Ny följd", hvaraf utkommit bd 1: "Manuale Upsa- lense" (1918) och bd 2: "Handlingar rörande Helga Lekamens gille i Stockholm. 1. Gillesboken 1393-1487" (1921). Af den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogem ha ut- kommit årgg. 18-19 (1903-04)-35 (1920) samt tioårsregister för 1896-1905 och för 1906-15. Litt.: J. A. Almquist, "Sveriges bibliografiska lit- teratur" (1-3, 1904-12), däri skrifter an- gående K. biblioteket, n:r 2626-2769, 5641- 5655, G. Berghman, "Catalogue raisonné des im- pressions elzeviriennes de la Bibliothèque royale de Stockholm" (1911), I. Collijn, "Katalog der inkunabeln der Kgl. bibliothek in Stockholm" (I, l, Text und tafeln, II, l, 1914, 1916) och "M. G. De la Gardie's samling af äldre stadsvyer och historiska plamscher i K. B." (1915), "Kata- logregler för K. B. samt anvisningar för anord- nande af bokband, af riksbibliotekarien fastställda den 30 juni 1916" (1916), "Svenska samlingens uppställning" och "Svenska samlingens katalog- signaturer" (1919) samt "Förslag till om och till- byggnad af K. B. Handlingar 1918-1921" (1921). Om bibliotekets äldre historia se 0. Walde, "Stor- hetstidens litterära krigsbyten" (1-2, 1916, 1920), V. Gödel, "Sveriges medeltidslitteratur. Prove- niens" (1916), samt uppsatser af olika författare i "Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen", öf- verbibliotekarie från 1903 (med titel riksbiblioteka- rie från 1910) har till 1916 varit E. W. Dahlgren, från detta år I. G. A. Collijn. G- Ae.