Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
623
Bibliotek
624
numera af l òfverbibliot., 2 bibliot., 7 äldre och
6 yngre assistenter. Accessionskatalogen förelig-
ger nu i 18 hftn (1866-1919). Landtdagens bibi.
(ständerbibl.) omorganiserades 1919 till Statens
centralbibliotek för lagstiftningens, förvaltningens
samt den statsvetenskapliga och sociala forsknin-
gens behof, med l statsbibliot., l bibliot. och 2
amanuenser, men riksdagen anhöll 1921, att det
ånyo måtte bli ett Riksdagsbibliotek. Helsingfors’
och Åbo stadsbibi, ega nu hvartdera omkr. 100,000
bd. Sedan hufvudarbetets artikel skrefs, ha till-
kommit bl. a. följande bibi.: Åbo akademis (100,000
bd), Åbo finska universitets (100,000 bd), stads-
bibi, i Viborg och Kuopio samt Jyväskyläs veten-
skapliga bibi. Utom till Helsingfors’ univ.-bibl.
lämnas friexemplar till de bägge univ.-bibl. i Åbo,
Statens centralbibi. och Jyväskyläs bibi. Hela
antalet bibi. 1912 var, en del föreningars ej
inbegripna, 2,300.
Sverige (sp. 280). Kungliga biblioteket har 1904
-21 genomgått en på skilda områden liflig utveck-
ling. Från 1909 har verkat en afdelning för utarbe-
tande af katalog öfver ofullständigt förtecknade delar
af bibliotekets äldre samlinga^, hvilken afdelning
intill 1921 var sysselsatt uteslutande å den svenska
tryckafdelningen, men därefter utsträckt sin verk-
samhet af ven till den utländska tryckaf delningen.
Det å ord. stat uppförda anslaget till bokinköp och
bindning är från 1909 höjdt från 34,000 kr. till
45,000 kr., hvarjämte å extra stat från s. å. utgått
ett årligt anslag af 10,000 kr., från 1921 höjdt till
20,000 kr., för bindning af i första hand det äldre
bokbeståndet. Ny instruktion för biblioteket jämte
nytt reglemente för dess begagnande utfärdades 30
dec. 1910, med ändringar 31 dec. 1921. I enlig-
het därmed är bibliotekets uppgift att såsom ett
svenskt nationalbibliotek samla, förvara samt för
begagnande tillhandahålla dels den svenska littera-
turen i största möjliga fullständighet, dels de vik-
tigaste alstren af främmande läinders vetenskapliga
och litterära verksamhet, den senare dock endast
inom sådana litteraturområden, för h vilka icke i
hufvudstaden finnas särskilda offentliga boksamlin-
gar. Enligt 1921 fastställd stat äro bibliotekets
ord. befattningshavare: chef, med titel riksbiblio-
tekarie, 4 förste bibliotekarier, 7 andre biblioteka-
rier, 2 kvinnliga kamslibiträden, l kvinnligt kon-
torsbiträde, l förste expeditionsvakt och 4 expedi-
tionsvakter. Bibliotekets verksamhet är fördelad
på 4 afdelningar (svenska tryckafd., utländska d:o,
handskriftsafd. samt expeditionen för läsesalen och
låneväsendet) under hvar sin förste bibliotekarie
som föreståndare. Härtill kan läggas den å extra
stat uppförda katalogiseringsafd. med l förste
bibliotekarie som föreståndare, l andre biblioteka-
rie, l kvinnligt kanslibiträde och 4 kvinnliga kom-
torsbiträden. Såsom en i viss mån själfständig af-
delning brukar äfven bibliotekets kart- och plansch-
samling räknas. Tillväxten från 1904 har varit
betydande. Den upptagna hyllängden uppgick vid
den 1903 företagna räkningen till 10,069 m. (utom
det utrymme, som upptogs af tidningar, kart- och
planschportföljer m. m.), men var vid slutet af
1921 15,630 m. Totaltillväxten var s. å. 67,929
tryckalster, hvaraf 57,770 kommo på svenska afd.
och 10,159 på den utländska (motsvarande siffror
för 1903 voro 28,113, 23,609 och 4.504). Bland
större donationer märkas doktor G. Berghmams
Elzevier-samling, 2,377 vol. (1909), i förening med
ett under namn af "Gustaf Berghmans testaments-
fond" till biblioteket doneradt kapital af öfver
117,000 kr., hvaraf räntan skall användas dels till
elzeviersamlingens ökande och vård, dels till ut-
gifterna af tryckta kataloger öfver bibliotekets
samlingar, i främsta rummet dess handskriftssam-
lingar, vidare doktor O. Smiths gåfvor 1911 och
1916 af sammanlagdt 382, delvis mycket sällsynta
inkunabler, professor M. Sondéns stora samlingar
af svenska porträtt, gravyrer och planscher (1913).
En af Fr. Vult von Steyern id. 1919) hopbragt
större samling Goethe- och Wagnerlitteratur skall
efter hans makas frånfälle tillfalla biblioteket. Stu-
diebesökamde 1921 var 56,078, i läsesalen begag-
nades 144,212 böcker, och till hemlån utlämnades
18,678 (mot resp. 34,492, 73,622 och 11,949 under
1903). Läsesalen är från 1910 för allmänheten
oafbrutet tillgänglig kl. 10 f. m.-9 e. m., med
undantag för tiden 25 juni-31 aug., då biblio-
teket i sin helhet stänges kl. 6 e. m. (lördagar kl.
4 e. m.). 1913 bereddes ökadt antal arbetsplatser
(68 st.) i läsesalen därigenom, att s. k. dubbelbord
uppställdes, samt anordinades ett särskildt forskar-
rum med 8 platser. - Plan till genomgripande
om- och tillbyggnad af K. B. föreligger utarbetad,
men dess verkställande är tills vidare uppskjutet på
grund af de stora kostnaderna (se emellertid plan-
ritningen, fig. 11, i art. Biblioteksbyggnader.
Suppl.). Af "Kungl. bibliotekets handlingar" ha
sedan 1904 utkommit bd 26-39, omfattande, för-
utom bilagor, årsberättelser fr. 1903 t. o. m. 1920.
Större bibliografiska undersökningar ha sedan 1918
utgetts i en särskild serie såsom "Bilagor. Ny
följd", hvaraf utkommit bd 1: "Manuale Upsa-
lense" (1918) och bd 2: "Handlingar rörande
Helga Lekamens gille i Stockholm. 1. Gillesboken
1393-1487" (1921). Af den för Sveriges offentliga
bibliotek gemensamma accessionskatalogem ha ut-
kommit årgg. 18-19 (1903-04)-35 (1920) samt
tioårsregister för 1896-1905 och för 1906-15.
Litt.: J. A. Almquist, "Sveriges bibliografiska lit-
teratur" (1-3, 1904-12), däri skrifter an-
gående K. biblioteket, n:r 2626-2769, 5641-
5655, G. Berghman, "Catalogue raisonné des im-
pressions elzeviriennes de la Bibliothèque royale
de Stockholm" (1911), I. Collijn, "Katalog der
inkunabeln der Kgl. bibliothek in Stockholm"
(I, l, Text und tafeln, II, l, 1914, 1916) och
"M. G. De la Gardie’s samling af äldre stadsvyer
och historiska plamscher i K. B." (1915), "Kata-
logregler för K. B. samt anvisningar för anord-
nande af bokband, af riksbibliotekarien fastställda
den 30 juni 1916" (1916), "Svenska samlingens
uppställning" och "Svenska samlingens katalog-
signaturer" (1919) samt "Förslag till om och till-
byggnad af K. B. Handlingar 1918-1921" (1921).
Om bibliotekets äldre historia se 0. Walde, "Stor-
hetstidens litterära krigsbyten" (1-2, 1916, 1920),
V. Gödel, "Sveriges medeltidslitteratur. Prove-
niens" (1916), samt uppsatser af olika författare i
"Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen", öf-
verbibliotekarie från 1903 (med titel riksbiblioteka-
rie från 1910) har till 1916 varit E. W. Dahlgren,
från detta år I. G. A. Collijn. G- Ae.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
