Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjerkreim ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bergens museum och chef för af d. för dynamisk
meteorologi vid dess geofysiska institut. Han
har skrifvit bl. a. Recherches sur les champs de
force hydrodynamique (1906), Fields of force (s. å.)
samt utger med understöd af Carnegie institution
"Dynamic meteorology and hydrography". Hans
meteorologiska och hydrografiska arbeten äro af
mycket stor betydelse. Om hans metoder för väder-
leksförutsägelser se Väderlekskarta, sp.
28-30 med fig. 4 och 5. B. är led. af Videnskabs-
selsk. i Kristiania (1893), Vet. akad. (1905) och
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1918) samt led. af
Vet. soc. i Uppsala (1922).
Bjerkreim, härad och socken under Helleland
pastorat, n. om Egersund, Rogaland fylke (före
1919 Stavanger amt), Norge. 693,29 kvkm. 1,601
inv. (1920). Jordbruk. Molybdengrufvor. K. G. G.
Bjerkreimselven. Se Tengselven.
Bjerrum, Niels Janniksen, dansk kemist,
universitetslärare, f. 11 mars 1879 i Köpenhamn,
filos. doktor där 1908, arbetade senare under
Nernst och blef 1911 assistent vid hans laborato-
rium i Berlin. 1912 utnämndes B. till docent vid
universitetet i Köpenhamn och 1914 till professor
i kemi vid Den kongelige veterinær- og landbohöj-
skolen där. B. har redan gjort många betydande
insatser i sin vetenskap både genom experimentella
och teoretiska undersökningar. Bland hans arbe-
ten må nämnas Studier ang. oorganiska föreningar
(kromiklorid 1906; basiska kromiföreningar, gra-
dualafh. 1908; om guldets rodanider och om fri
rodan, 1918), undersökningar of ver diffusionspoten-
tialen (19U5 och 1911), termokemiska mätningar
hos gaser enligt explosionsmetoden (1911-12).
Viktigast torde vara B:s teoretiska arbeten om
gasers ultraröda spektrum (1912-14) och hans un-
dersökningar ang. den elektrolytiska dissociationen
(1909, 1916, 1918). Af B:s utmärkta Lærebog i
uorganisk kemi (1917) utkom 2:a uppl. 1920. Sedan
1916 är B. led. af Videnskabernes selskab. H. E.
Bjuden ed. Se Ed, sp. 1325.
*Bjuf. 1. Se Norra Vram och Bjuf.
Suppl. – 2. Municipalsamhälle (jämlikt k. br.
25 sept. 1891 och 2 nov. 1902) i Malmöhus län,
Bjufs socken, vid Hälsingborg-Hässleholms järn-
väg (linjerna Hälsingborg-Hässleholm och Bjuf
–Billesholm), 18 km. fr. Hälsingborg, 26 fr.
Landskrona och 59 fr. Hässleholm. 518 har.
2,500 inv. (1919). Tax.-värdet å bevillningsskyl-
dig fastighet 3,847,400, å bevillningsfri 308,000,
taxerad inkomst af kapital och arbete 3,991,309
kr. (1920). På platsen finnas läkare, apotek, bank-
kontor, sparbank och hotell samt åtskilliga hand-
lande och handtverkare. Samhället har sin hufvudsakliga
betydelse genom den närbelägna stenkolsgrufvan
med fabriker för tillverkning af eldfast tegel (se Bjuf, socken).
2. L. Wll.
Bjugn, härad och socken under B. pastorat, n. v.
om Trondhjem, Sör-Tröndelag fylke (före 1919
Söndre Trondhjems amt), Norge. 82,is kvkm.
1,203 inv. (1920). Boskapsskötsel och fiske. Inom
häradet i regel mycket rikt sillfiske.
K. G. G.
Bjurbäcken. 1. Biå till Vindelälfven, belägen
inom Sorsele och Lycksele socknar af Västerbottens
lappmark. Den har en längd af omkr. 50
km. och inflyter i Vindelälfven strax ofvan Vormsele.
– 2. Herrgård, f. d. bruk i Lungsunds socken,
Värmland, omfattar 7,085 har, hvarai 680
har åker; tax.-v. 1,501,200 kr. (1918). Bruket
anlades omkr. 1608, men järntillverkningen ned-
lades 1890. På 1600- och 1700-talen tillhörde
det släkten Linroth och sammanslogs 1809 med
Storforsverken (se Storfors 1). Det eges nu af
Storfors (Uddeholms) a.-b.
1–2. O. Sjn.
Bjurbäckens kanal mellan sjöarna Aspen och
Stora Lungen i Brattfors och Lungsunds socknar
af Värmland. Jfr Filipstads bergslags
kanal.
Bjurbäckens revir af Umeå distrikt, Västerbottens
län, omfattar af Lycksele socken de nordvästra
delarna mot Sorsele och Mala socknar samt af
Mala socken kronoparken Sten träskheden. Reviret,
som är indeladt i 4 bevakningstrakter, omfattar
64,726 har allmänna skogar, hvaraf 9 kronoparker
med 63,003 har areal (1920).
S–r.
Bjurfors, kronopark. Se Köpings revir.
Bjurforsfältet, koppar- och zinkmalmsfyndighet
i Norsjö socken,Västerbottens län, upptäckt under
1922 års fältarbeten af Sveriges geolog, undersök-
ning, anses lämna goda förhoppningar om lönande drift.
O. Sjn.
*Bjurholm, socken. Pastoratet tillhör Väster-
bottens södra kontrakt.
Bjurholms revir af Umeå distrikt, Västerbottens
län, omfattar Nordmalings socken samt Bjurholms
socken med undantag af kronoparkerna Hörneålan-
det, Antmyrliden och Högmyråsen. Reviret, som
är indeladt i 4 bevakningstrakter, omfattar 26,530
har allmänna skogar, hvaraf 19 kronoparker med
23,785 har areal (1920).
S–r.
*Bjuråker, socken, bildar med Norrbo ett
pastorat i Uppsala stift, Sundhede kontrakt.
Bjurån, biflod till Råne älf i Norrbottens kust-
land, genomflyter bl. a. sjöarna Fallträsket och
Hemträsket samt utfaller vid Meldersteins f. d.
bruk i Råne älf. O. Sjn.
Bjurön, förr ö, numera genom landhöjningen
halfö, omkr. 23 kvkm., bildar det östligaste partiet
af Västerbottens läns kustland. I n. begränsas den
af två bukter, Bjuröfjärden och Bjuröhamn,
den senare afskild från Bottniska viken
genom Bjuröklubb, ett smalt näs med lotsplats
och fyr på 64° 28’ 52" n. br. och 21° 34’ 45" ö.
lgd fr. Gr., i ett gult, tolfkantigt, 7,7 m. högt
stentorn, uppfördt 1859 och restaureradt 1910.
Det har lins af 2:a ordningen och styrka 15,000
hlj. Lågans höjd öfver vattnet är 50,8 m. och
lysvidden 19 min.
Bjällerup, säteri i Bjällerups socken, Malmöhus
län, omfattar omkr. l*/2 mtl med en areal af 158 har
åker; tax.-v. 396,000 kr. (1922). B., som namnes
1580, har tillhört bl. a. släkterna von Gröninger och
Trolle. Nuvarande egare är J. P. Persson.
O. Sjn.
*Bjäre. 1. Härad, ingår i Ängelholms fögderi.
*Bjärka-Säby. Om ladugården se Ladugård,
fig. 2 och 3. Vid B. finns landtbruksskola.
Bjärka-Åtvidaberg. Om järnvägen mellan dessa
båda orter se Åtvidaberg–Bjärka-Säby järnväg
och Östra centralbanan.
F. P.
Bjärnum, municipalsamhälle (jämlikt k. bref 16
aug. 1918) i Kristianstads län, Norra Åkarps soc-
ken, vid Hässleholm-Markaryds järnväg, 16 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
