Bergens museum och chef för af d. för dynamisk meteorologi vid dess geofysiska institut. Han har skrifvit bl. a. Recherches sur les champs de force hydrodynamique (1906), Fields of force (s. å.) samt utger med understöd af Carnegie institution "Dynamic meteorology and hydrography". Hans meteorologiska och hydrografiska arbeten äro af mycket stor betydelse. Om hans metoder för väder- leksförutsägelser se Väderlekskarta, sp. 28-30 med fig. 4 och 5. B. är led. af Videnskabs- selsk. i Kristiania (1893), Vet. akad. (1905) och Vet. o. vitt. samh. i Göteborg (1918) samt led. af Vet. soc. i Uppsala (1922). Bjerkreim, härad och socken under Helleland pastorat, n. om Egersund, Rogaland fylke (före 1919 Stavanger amt), Norge. 693,29 kvkm. 1,601 inv. (1920). Jordbruk. Molybdengrufvor. K. G. G. Bjerkreimselven. Se Tengselven. Bjerrum, Niels Janniksen, dansk kemist, universitetslärare, f. 11 mars 1879 i Köpenhamn, filos. doktor där 1908, arbetade senare under Nernst och blef 1911 assistent vid hans laborato- rium i Berlin. 1912 utnämndes B. till docent vid universitetet i Köpenhamn och 1914 till professor i kemi vid Den kongelige veterinær- og landbohöj- skolen där. B. har redan gjort många betydande insatser i sin vetenskap både genom experimentella och teoretiska undersökningar. Bland hans arbe- ten må nämnas Studier ang. oorganiska föreningar (kromiklorid 1906; basiska kromiföreningar, gra- dualafh. 1908; om guldets rodanider och om fri rodan, 1918), undersökningar of ver diffusionspoten- tialen (19U5 och 1911), termokemiska mätningar hos gaser enligt explosionsmetoden (1911-12). Viktigast torde vara B:s teoretiska arbeten om gasers ultraröda spektrum (1912-14) och hans un- dersökningar ang. den elektrolytiska dissociationen (1909, 1916, 1918). Af B:s utmärkta Lærebog i uorganisk kemi (1917) utkom 2:a uppl. 1920. Sedan 1916 är B. led. af Videnskabernes selskab. H. E. Bjuden ed. Se Ed, sp. 1325. *Bjuf. 1. Se Norra Vram och Bjuf. Suppl. -- 2. Municipalsamhälle (jämlikt k. br. 25 sept. 1891 och 2 nov. 1902) i Malmöhus län, Bjufs socken, vid Hälsingborg-Hässleholms järn- väg (linjerna Hälsingborg-Hässleholm och Bjuf --Billesholm), 18 km. fr. Hälsingborg, 26 fr. Landskrona och 59 fr. Hässleholm. 518 har. 2,500 inv. (1919). Tax.-värdet å bevillningsskyl- dig fastighet 3,847,400, å bevillningsfri 308,000, taxerad inkomst af kapital och arbete 3,991,309 kr. (1920). På platsen finnas läkare, apotek, bank- kontor, sparbank och hotell samt åtskilliga hand- lande och handtverkare. Samhället har sin hufvudsakliga betydelse genom den närbelägna stenkolsgrufvan med fabriker för tillverkning af eldfast tegel (se Bjuf, socken). 2. L. Wll. Bjugn, härad och socken under B. pastorat, n. v. om Trondhjem, Sör-Tröndelag fylke (före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge. 82,is kvkm. 1,203 inv. (1920). Boskapsskötsel och fiske. Inom häradet i regel mycket rikt sillfiske. K. G. G. Bjurbäcken. 1. Biå till Vindelälfven, belägen inom Sorsele och Lycksele socknar af Västerbottens lappmark. Den har en längd af omkr. 50 km. och inflyter i Vindelälfven strax ofvan Vormsele. -- 2. Herrgård, f. d. bruk i Lungsunds socken, Värmland, omfattar 7,085 har, hvarai 680 har åker; tax.-v. 1,501,200 kr. (1918). Bruket anlades omkr. 1608, men järntillverkningen ned- lades 1890. På 1600- och 1700-talen tillhörde det släkten Linroth och sammanslogs 1809 med Storforsverken (se Storfors 1). Det eges nu af Storfors (Uddeholms) a.-b. 1--2. O. Sjn. Bjurbäckens kanal mellan sjöarna Aspen och Stora Lungen i Brattfors och Lungsunds socknar af Värmland. Jfr Filipstads bergslags kanal. Bjurbäckens revir af Umeå distrikt, Västerbottens län, omfattar af Lycksele socken de nordvästra delarna mot Sorsele och Mala socknar samt af Mala socken kronoparken Sten träskheden. Reviret, som är indeladt i 4 bevakningstrakter, omfattar 64,726 har allmänna skogar, hvaraf 9 kronoparker med 63,003 har areal (1920). S--r. Bjurfors, kronopark. Se Köpings revir. Bjurforsfältet, koppar- och zinkmalmsfyndighet i Norsjö socken,Västerbottens län, upptäckt under 1922 års fältarbeten af Sveriges geolog, undersök- ning, anses lämna goda förhoppningar om lönande drift. O. Sjn. *Bjurholm, socken. Pastoratet tillhör Väster- bottens södra kontrakt. Bjurholms revir af Umeå distrikt, Västerbottens län, omfattar Nordmalings socken samt Bjurholms socken med undantag af kronoparkerna Hörneålan- det, Antmyrliden och Högmyråsen. Reviret, som är indeladt i 4 bevakningstrakter, omfattar 26,530 har allmänna skogar, hvaraf 19 kronoparker med 23,785 har areal (1920). S--r. *Bjuråker, socken, bildar med Norrbo ett pastorat i Uppsala stift, Sundhede kontrakt. Bjurån, biflod till Råne älf i Norrbottens kust- land, genomflyter bl. a. sjöarna Fallträsket och Hemträsket samt utfaller vid Meldersteins f. d. bruk i Råne älf. O. Sjn. Bjurön, förr ö, numera genom landhöjningen halfö, omkr. 23 kvkm., bildar det östligaste partiet af Västerbottens läns kustland. I n. begränsas den af två bukter, Bjuröfjärden och Bjuröhamn, den senare afskild från Bottniska viken genom Bjuröklubb, ett smalt näs med lotsplats och fyr på 64° 28' 52" n. br. och 21° 34' 45" ö. lgd fr. Gr., i ett gult, tolfkantigt, 7,7 m. högt stentorn, uppfördt 1859 och restaureradt 1910. Det har lins af 2:a ordningen och styrka 15,000 hlj. Lågans höjd öfver vattnet är 50,8 m. och lysvidden 19 min. Bjällerup, säteri i Bjällerups socken, Malmöhus län, omfattar omkr. l*/2 mtl med en areal af 158 har åker; tax.-v. 396,000 kr. (1922). B., som namnes 1580, har tillhört bl. a. släkterna von Gröninger och Trolle. Nuvarande egare är J. P. Persson. O. Sjn. *Bjäre. 1. Härad, ingår i Ängelholms fögderi. *Bjärka-Säby. Om ladugården se Ladugård, fig. 2 och 3. Vid B. finns landtbruksskola. Bjärka-Åtvidaberg. Om järnvägen mellan dessa båda orter se Åtvidaberg--Bjärka-Säby järnväg och Östra centralbanan. F. P. Bjärnum, municipalsamhälle (jämlikt k. bref 16 aug. 1918) i Kristianstads län, Norra Åkarps soc- ken, vid Hässleholm-Markaryds järnväg, 16 km.