Blidö, en omkr. 19 kvkm. stor ö i Stockholms skärgård s. ö. om Furusund, begränsas mot v. af Blidösund, som skiljer den från Yxlön, samt i ö. af Svartlöga- och Gräsköfjärdarna. B. uppdelas af smala, men långsträckta vikar i flera ursprungliga öar, som genom landhöjning sammansmält till en ö. O. Sjn. Blidösund. Se Blidö. Suppl. Blijde inkomst [blejde], flarn. Se Joyeuse en t re e. *Blind. 1. K. B. dog 21 maj 1907 i Hamp- stead. Blindalfabet. Se Blindundervisning. * Blindanstalter. Lärjungeantalet vid de resp. svenska förskolorna är f. n. 38 och vid institutet 117, af hvilka 17 erhålla fortsättningsundervisning i Kri- stinehamnsskolan, som utom dessa har 32 lärjun- gar. Uppsalaskolan, som har 32 elever, har, sedan fröken A. Wikström (se d. o.) 1919 dött, öfver- tagits af Svenska diakoniss-sällskapet. 1922 års riksdag har beviljat statsanslag till denna dess verksamhet. - Undervisningen af vuxna blinda kvinnor har i Norge uppdragits åt Blindemis- sionen II, som härför åtnjuter statsunderstöd. - Liksom Napoleonskrigen har också Världskriget framkallat åtskillig verksamhet för de krigsblinde. I Tyskland och Österrike har deras undervisning mest bedrifvits vid de förut befintliga blindskolorna och verkstäderna, men i Frankrike och England mera vid nya, särskildt inrättade, anstalter, störst bland dem S:t Dunstans hostel i London. Man vill, så långt möjligt är, få dem tillbaka till deras förra sysselsättningar, men flertalet går dock in på de vanliga blindyrkena. Jfr Blindvårdssakkunnigas betänkande 1922 och Prawitz, "Manilla dövstum- skola" (1913). G. Å. Blindas förening, De. Se Förening, De blindas. Blindbock. Se Folklekar, sp. 767. *Blindbromssläktet. Särskildt honorna äro lätt igenkännliga på sina mörkfläckiga vingar, medan hannarnas vingar äro till större delen mörkfärgade. Blindbromsens hona lägger sina ägg på i vattnet stående växter; larverna lefva i vatten. Blindfönster, bygnk., en anordning på en byggnads fasad, som liknar ett fönster, men icke har någon motsvarighet i byggnadens inre. Blindfönster är en onaturlighet, som mången gång är oundviklig, när byggnadens fasader skola utbildas symmetriskt, i det att byggnadens inre och yttre icke alltid kunna anpassas efter hvarandra så väl, att icke ett eller annat af de af fasadschemat strängt reglerade fönstren kommer olämpligt i innanför varande rum. Man kringgår då svårigheten genom att göra fönstret blindt, d. v. s. karm med bågar och glas insättas såsom i öfriga fönsteröppningar, men därinnanför uppföres vägg, som utfyller den inre fönstersmygen. Ett enklare sätt är att måla ett fönster på fasaden. I. G. C. Blind hookey [blai'nd hu'ki], eng., kortspel, spelas med vistkort af godtyckligt antal deltagare. Leken delas i flera högar, med minst fyra kort i hvarje, af hvilka banken, som växlar innehafvare för hvarje gång, tar en. De öfriga satsa på obesedda kort, hvarefter understa kortet slås upp för alla. Banken betalar insatsen till den, som har högre, men tar insatsen från den, som har lägre värde på sitt kort, än han har, hvarvid valörerna räknas som i vist. Blindpatron, krigsv. Se Patron 4. Blindtryck. Se Bokbinder i. Suppl. * Blindundervisning. En i Sverige 1920 gjord un- dersökning visade, att af blinda, som erhållit spe- cialundervisning, 24 proc. kunde h. o. h. och 53 proc. delvis försörja sig själfva. Bland de återstå- ende funnos många ålderstigna och sjuka. Åtskilliga blinda söka äfven hos oss vinna högre intellektuell bildning än folkskolans och få då stundom tillträde till vanliga läroanstalter. Stiftelsen De blindas bok- fond stöder dessa sträfvanden. Tysken O. Pichts skrifmaskiner, olika för plan- och reliefskrift, ha på senare tid börjat mycket användas äfven i Sverige, emedan de på grund af valutaförhållan- dena ställa sig väsentligt billigare än förr. Fiolun- dervisningen är återupptagen vid svenska blindin- stitutet, där vid flickornas uppfostran numera väf- ning och skolköksundervisning mycket drifvas. Några flickor lära där äfven cigarrett-tillverkning. De blindas förenings lånbibliotek räknar omkr. 8,300 bd och har ett par filialer i landsorten. Jfr A. Mell, "Der blindenunterricht" (Wien, 1910). G. A. Blindvård afser att skaffa blinda nödig specialutbildning och att ge dem det stöd, som de på grund af sitt lyte kunna behöfva, för att ej den börda, som detta lyte på allehanda områden pålägger dem, skall trycka alltför svårt och särskildt för att de vid sitt förvärfsarbete ej skola komma alltför mycket efter sina seende konkurrenter. För blindvårdsverksamhetens uppkomst, fortgång och nuv. ståndpunkt i ett flertal länder redogöres i Blindvårdssakkunnigas betänkande 10 april 1922, som också innehåller ett program för dess vidare utveckling i Sverige. G. Å. *Blini (ry. blinnij). Anrättningen heter i Finland blini, plur. blinier; tillredda af pannkakssmet, förtäras blinier i regel varma, parvis med äkta rysk kaviar emellan, det hela öfvergjutet med smält smör. Blinkarp, landtkoloni för kroniskt lungsiktiga, arbetsföra män från Malmöhus län (utom Malmö stad), belägen i Röstånga socken, Malmöhus län, med 33 platser, öppnades 1911 och underhålles af landstinget. Blinkenberg, Christian Sörensen, dansk fornforskare, f. 15 jan. 1863 i Ribe, tog 1887 skol- ämbetsexamen och 1893 filos. doktorsgrad på afh. Asklepios og hans jrænder, var 1897-1916 inspek- tör vid Nationalmuseet, vardt 1911 docent och 1916 professor i arkeologi vid Köpenhamns universitet. 1902-05 ledde B. tills, med H. E. Kinch Carls- bergfondets gräfningar på Rhodos och skref härom La chronique du temple Lindien (1912). Utom en flerfald smärre arkeologiska arbeten har B. utgett Archäologische studien (1904), som innehåller bl. a. "Griechische steingerate", Tordenvaabenet i kultus og folketro (1909; eng. öfv. 1911) och Miraklerne i Epidauros (1917). E. Ebg. Blinklanterna, sjöv. Se Lanterna. Blinkstjärnor, astron. Se Variabla stjär- n o r, sp. 680. Bliss, Tasker Howard, nordamerikansk militär, f. 31 dec. 1853 i Lewisburg, Pennsylvania, officer vid fältartilleriet 1875, deltog som major i