Bocche di Cattaro-Boden 704 göras af Chuen-Pif orten, Taikok-tau-, Bower Point-, Anunghoi samt Norra och Södra Wantong- forten. L. W:sonM. * Bocche di Cattaro. Vintern 1914-15 utkäm- pades där strider mellan franska och Österrikisk- ungerska krigsskepp. B. tillhör nu Jugo-Slavien. Boche [båj], fr., nedsättande benämning på tysk, särskildt tysk soldat, mycket spridd under Världskriget. Ordets upprinnelse är osäker och omtvistad. Följande förklaringar äro framställda. I de parisiska slangspråken finns en ändelse -boche, som antagits vara en ombildning af bois eller l et e och som nyttjats till omstöpning af ord. Allemand, tysk, vardt så alboche, och les alboches tolkades som les sales boches, de smutsige tyskarna. - Ordet caboche betyder spik med stort hufvud, grosse caboche trindskalle; urspr. skulle man ha sagt tete de caboche, sedan tete de boche, slut- ligen blott boche för att beteckna en tysk. - Ordet omnämnes första gången i en slangordbok från 1866, där det betyder struntkarl; det bru- kades sedan om tyska typografer i frasen "tete de boche", tjockhufvud, och blir efter 1900 namn på tyskar i allmänhet. R-n B. *Bochnia hör nu till Polen. *Bochum hade 1919 142,760 inv. Dess största fabriksföretag Bochumer verein sysselsätter omkr. 20,000 arb. Bock, en kälke. Se Getdoning. Bock, ett straffredskap. Se T r ä m ä r r. Bockhammaren, berg i Storsjö socken, Härje- dalen. Se B l å f j ä 11 e t. Suppl. Bockholm, en omkr. 4 kvkm. stor ö vid Skellefte älfs mynning i Ursviksfjärden. *Bockholms-sund. På det i B. belägna Arosgrundet finns på 59° 16' 32" n. br. och 17° 40' 20" ö. Igd fr. Gr. ett 1883 uppfördt 6 m. högt fyrtorn af granit och järn med blixtfyr och agaljus. Bockrot, bot. Se Pimpinella. Bocksocker. Se Socker, sp. 222. Bock und Polach [-ont-], Max von, tysk mi- litär, f. 5 sept. 1842 i Trier, d. 5 mars 1915 i Hannover, blef officer vid ett infanterireg. 1860, deltog i Mainfälttåget 1866 och, som kapten och adjutant vid en fördelningsstab, i 1870-71 års krig, hvarefter han vann inträde i generalstaben. 1893 blef han generallöjtnant och chef för 20 :e för- delningen, 1897 general af infanteriet och chef för gardeskåren samt 1902 chef för 14 :e armékåren (Karlsruhe). 1907-12 var han generalinspektör för 3:e arméinspektionen (Hannover). Därunder blef han 1908 generalöfverste och 1911 generalfält- marskalk. H. J-dt. Bod (Baud). 1. Indisk lydstat i västra delen af Orissa. Omkr. 2,035 kvkm. 113,441 inv. (1911). -- 2. Hufvudstad i B. 1, vid floden Mahanadi. *Boda. 1. Socken i Kopparbergs län, tillhör nu Rättviks tingslag. 13,356 har. Boda, skyddshem för gossar, i Torps socken, Medelpad, upprättadt 1904 af Västernorrlands läns landsting, har plats för 30 elever, som förutom i vanliga folkskolämnen undervisas i jordbruk, ladu- gårds- och trädgårdsskötsel samt slöjd. Till hem- met höra omkr. 50 har öppen jord och 85 har skogs- mark med ett fastighetsvärde af omkr. 120,000 kr. (1917). - I närheten ligger Västernorrlands läns sinnesslöanstalt, med ett 70-tal platser, hitflyttad 1916 från Sollefteå. I sept, 1921 förstördes dess byggnad genom eldsvåda. O. Sjn. Boda bruk, skogsegendom, f. d. bruk i Enångers socken, Hälsingland, har en areal af 4,100 har, hvaraf 100 har åker. Tax.-v. 339,400 kr. (1922). Järnbruket privilegierades 1785 och 1830 och lydde länge under Långvinds bruk (se d. o. Suppl.). Nuv. egare är disponent H. L. Norén. O. Sjn. *Bodarna, socken, benämnes sedan 1910 Ramundeboda. Bodaträsket, en omkr. 7 kvkm. stor sjö, belägen 31 m. ö. h. i Bureå socken, Västerbotten, omkr. 10 km. s. om Skellefteå, genomflytes af Bureån. O. Sjn. *Bode (sp. 855), W. von, lämnade l okt. 1920 sin plats vid Kaiser-Friedrich-museum. Han är led. af Vitt. hist. o. ant. akad. (1911). B. adlades 1914. *Bode, W., tysk skriftställare (sp. 856), dog natten till 26 okt. 1922 i Weimar. Bodele, Norra och Södra, egendom. Se Cristiernins, af, invalidinrättning. Suppl. Bodell, Jonas. Se Läsare (äfven i Suppl.). Bodelirsm, en af J. Bodell ledd religiös rö- relse. Se Läsare (äfven i Suppl.). Bodelning, jwr., delning af äkta makars egendom, vare sig mellan dem själfva (vid boskillnad, hem- skillnad, äktenskapsskillnad eller återgång af äkten- skapet) eller ock efter makes död mellan den efter- lefvande och den dödas rättsinnehafvare (arfvingar, konkursborgenärer). Regler för bodelning ges i nya Giftermålsb., 12:e och 13:e kap. Dessa utgå från den grundtanken att, sedan egendom först tilldelats hvardera parten till täckning af honom åliggande gäld, återstoden af makarnas giftorättsgods (se d. o. Suppl.) skall delas lika mellan parterna, dock så, att vederlag (se d. o., 1. b) utgår, därest egendom användts för vissa ändamål, som rättare bort tillgodoses med annan egendom, samt i några fall äfven skadestånd tilldelas endera. Kläder och andra föremål, som tjäna uteslutande till makes per- sonliga bruk, få i skälig utsträckning undantagas från delningen. I fattiga hem eger den efterlefvande maken ytterligare uttaga bohag och arbetsredskap, äfven med intrång i den aflidnes arfvingars lott. Tor öfrigt har hvardera maken i viss utsträckning anspråk att vid delningen få sin lott utlagd i egen- dom, som tillhört honom själf. of ver bodelningen skall upprättas skriftlig, bevittnad handling, och denna får inges till domstol för att dymedelst vinna bestånd äfven emot eventuella konkursborgenärer; dessa kunna nämligen i regel yrka bodelningens återgång (se d. o.), allenast om konkurs följt på ansökan inom ett år efter handlingens ingifvande. Nu framställda regler gälla ej för delning af makars bo, om äktenskapet var underkastadt äldre Gifter- målsbis bestämmelser. Delningen följer i sådant fall reglerna för ar f s k i f t e (se d. o., äfven i Suppl.) och sammanfaller med detta, om makes död gett anledning till delningen. Jfr Bo skift e. C. G. Bj. *Bodelschwingh. - 3. F. von B. dog 2 april 1910. Boden, stad i Norrbottens län, belägen mellan Bod- och Svartbyträsken vid Bodån, n. om Lule älf. Från stadens centrum till Bodåns utlopp i Lule älf är omkr. 2 km. Areal 851 har. Antalet bebyggda tomter är omkr. 475. Husen äro i