centrifugalpumpen och rotationspumpen. -- Slang för eldsläckningsändamål göres numera ofta af linne, hvilken slang är starkare än hampslangen. Gummislang används mera sällan på grund af sin dyrhet. Koppling till slang skall i Sverige vara af typ normalkoppling I för anslutning sinsemellan och till brandposthufvud, som skall i den del, hvilken anslutes till brandposten, vara försedd med till brandpostens mutter passande skruf. -- Kemiska eldsläckningsapparater (fig. 3) ha numera blifvit mycket allmänna. De flesta typerna fungera under gastryck, vanligen med kolsyra, och släcka medelst vatten eller annan lämplig vätska, såsom koltetraklorid, medelst skum eller medelst pulver. En annan typ fungerar genom handpumpning, och

Fig. 4. Större kemisk eldsläckningsapparat.

då är eldsläckningsvätskan vanligen koltetraklorid. På senaste tid ha äfven börjat användas större körbara kemiska eldsläckningsapparater (fig. 4), hvarjämte särskildt i Amerika användas fasta

Fig. 5. Schematisk bild af fast skumanläggning.

skumsläckningsanordningar (fig. 5) vid upplag af eldfarliga oljor. -- De automatiska eldsläckningsanordningarna l. sprinklers ha fått en mycket vidsträckt användning särskildt inom engelska och amerikanska industrien, men finnas äfven på ett flertal platser i Sverige. Sprinklers äro anordnade enligt våt- eller torr-rörssystemet; det senare, där således ingen vätska finnes i rören, används särskildt, om rörens frysning kan befaras. Släckningsmedlet är vanligen vatten, men äfven

Fig. 6. Modern mekanisk stege och motorspruta.

kolsyresprinklers äro i bruk, särskildt å fartyg. -- Ångsprutbåtar börja numera ersättas af motorsprutbåtar, som hastigare kunna klargöras än de förra. Från pumpen, som vanligtvis drifves med båtens

Fig. 7. Gasmask med syrebehållare.

maskineri, uttages vattnet vanligen genom en fördelningslåda med ett efter pumpens kapacitet anpassadt antal förskrufningar till tryckslang, hvilken oftast är af kraftigare byggnad och större