prydande. Att man i fasaderna bör söka ge uttryck för byggnadens inre, är en regel, som - nu liksom förr -- ej alltid följes i praktiken. Med slopandet af den skrytsamma puts- och gipsarkitekturen, som är genomgående under 1800-talets senare del, följde ett lyckligt afståndstagande från de från öster och väster importerade byggnadsstilarna. Sträfvan till nationell karaktär blir utmärkande för den nya arkitekturen. Den söker förebilder och utgångspunkter i vårt lands egna byggnadsverk, i Vasatidens och barockens kyrkliga och profana byggen och ej minst i den nyklassiska stilens alster från slutet af 1700- och början af 1800-talen. Det är själfklart, att moderna tekniska framsteg starkt påverkat den samtida byggnadskonsten, framför allt ha järn- och betongkonstruktioner medfört nya for- mer och nya fordringar, exempelvis i affärs- och fabriksbyggen. Åt stadsplanekonsten har man börjat egna mycken uppmärksamhet, och många mer och mindre betydande uppslag på detta område ha sett dagen. De tidens sträfvanden belysande byggnadsverk, som tillkommit i hufvudstaden, äro nämnda i art. Stockholm (Byggnadshistoria), sp. 1471-72. öfversikten sträcker sig där till Stadshuset, Råd- huset, Stadion, Engelbrektskyrkan, Enskilda ban- kens och Tekniska högskolans nybyggnader och Liljevalens konsthall. Under de senast gångna krisåren har byggnadsverksamheten varit ganska stillastående -- ett och annat storbygge har likväl skridit framåt. Bland byggnadsverk i Stockholm från de sista åren äro Högalidskyrkan (se pl. I, fig. 1), af I. Tengbom (på fotografien skymmes portalen af bergkullen), Patent- och registrerings- verket af R. Östberg, Timmermansordens byggnad af I. G. Clason, lifförsäkringsbolaget Thules hus (fig. 4) af E. Lallerstedt, Skogshögskolan (se d. o. med fig.) vid Frescati af Ch. Lindholm samt flera affärshus vid den genom Brunkebergsåsen framsprängda delen af Kungsgatan af E. Josephson, S. Wallander m. fl. -- den sistnämnde samt I. Callmander införa där skyskrapan i Stockholmsarkitek- turen, likväl i relativt moderata mått (uppslaget gafs först af Wallander). Bland arkitektoniskt vår- dade industriella anläggningar må nämnas Allmänna svenska elektriska aktiebolagets (se d. o. Suppl, med fig. 1) byggnad i Västerås af A. Hahr samt Tobaksmonopolets byggnad i Stockholm af I. Tengbom. Utanför Stockholm har under det sista skedet tillkommit rätt mycket af betydenhet i byggnads- väg. Främst står Göteborg med Masthuggskyrkan (fig. 2) af S.Ericson, Röhss konstslöjdmuseum (fig. 3) af K. Westman, Högskolan (se Göteborgs högskola med fig.) af E. Torulf och E. Hahr, Nordhemsskolan af A. Bjerke och R. O. Svensson, Kontoristföreningens hus (se pl. III till art. Göteborg) af H. och B. Hedlund, Handelsinstitutet och Polishuset af Ch. Lindholm, Naturhistoriska museet, den ombyggda och utvidgade Navigationsskolan (fig. 5) m. fl. En omfattande byggnadsverksamhet pågår i den nyreglerade stadsdelen i s. omkring och på andra sidan af Götaplatsen. Vi ha att vänta storslagna resultat af de täflingar till omfattande komplex, som egt rum under de sistförflutna åren, framför allt rörande Götaplatsens anordning och bebyggande med konstmuseum (under uppförande), konserthus och stadsteater (förslag, ut- arbetadt af Torulf, S. Ericson, A. Bjerke och R. O. Svensson, är godkändt till utförande) samt till nybyggnad för Chalmersska institutet (första priset tilldelades 1921 ett förslag, utfördt af A. Fuhre, H. Jahnke, C. Nyqvist och C. Samuelson). Och nära Götaplatsen har vid Lorensberg tillkommit ett mo- dernt villaområde (se fig. 6). Bland öfriga nya byggnadsverk i olika städer må nämnas - utan anspråk på fullständighet - kyrkor i Malmö af A. Anderberg, i Arvika (se d. o. med fig. Suppl.) af Tengbom och Torulf, vidare rådhus i Norrköping af I. G. Clason (se fig. 2 å pl. I till art. Norrköping), i Borås af Tengbom och Torulf (se fig. 7-8), i Östersund af F. B. Wallberg (se fig. i art. Östersund), stads- hus, teater m. m. i Västerås (se fig. 3 å pl. till art. Västerås) af E. Hahr, hofrättshus i Malmö af I. Callmander, posthus i samma stad af F. Boberg (se fig. 10 å pl. II till art. Malmö), vidare drottningens villa Solliden (se d. o. med fig.), invid Borgholm, af T. Grut, Adelsnäs (se fig. 9--10) i Östergötland af I. G. Clason, Statens kraftverks byggnader vid Trollhättan (se Trollhätte kraftverk med fig.) af E. Josephson, Oddfellows byggnad i Nyköping af R. Östberg (se fig. 3 i art. Oddfellows), Baltiska utställningens byggnadskomplex 1914 i Malmö (se Utställning, fig. 2) af F. Boberg och hotellet Skånegården (fig. 11--12) i Båstad af K. Güettler. Nämnas böra äfven svenska Gustafskyrkan jämte församlingshus i Köpenhamn (se pl. I till art. Köpenhamn) af T. Wåhlin, svenska Sofiakyrkan i Paris (se pl. VI till art. Paris) af G. Falk och svenska kyrkan i Kristiania (under byggnad) af L. Wahlman. På stadsplanekonstens område äro att nämna arkitekten P. Hallman, ingenjörerna A. Lilienberg (Göteborg) och N. O. Gellerstedt. G-g N. Beträffande fig. 1 i hufvudarbetets art., Cheops- pyramiden i genomskärning, bör här anmärkas, att enligt nyare undersökningar B i underskriften skall beteckna "konungens kammare", C "drottningens kammare" och I underjordisk (ofullbordad) kammare. Byggnadsråd, ledamot af Byggnadsstyrelsen (se d. o., sp. 921. Suppl.). Byggnadsskatt under hvartdera af åren 1921 och 1922 i städer, köpingar och andra samhällen, där byggnadsstadgan för rikets städer gäller, ålades af 1920 års riksdag bevillningspliktig annan fastig- het än jordbruksfastighet med 20 öre för hvarje fulla 100 kr. af det särskilda taxeringsvärde, som vid 1918 års taxering åsatts åbyggnaden, eller, om ej särskildt värde är åsätt, med 15 öre för hvarje fulla 100 kr. af fastighetens hela taxeringsvärde. Byggnad ej öfver 10,000 kr. taxeringsvärde och -- om ej särskildt värde är åsatt -- fastighet ej öfver 15,000 kr. äro fria från skatt, och öfriga njuta af drag med motsvarande belopp. -- Skatten antogs närmast i anslutning till enskild motion med afslag af K. M:ts proposition om en hyresvärdestegringsskatt. N. H. *Byggnadsstadgan för rikets städer af 8 maj 1874 med ytterligare ändringar 19 nov. 1915, 12 maj 1917, 26 nov. 1920 och 30 sept. 1921 gällde vid 1921 års ingång utom för städer och köpingar för 147 municipalsamhällen. N. H.