Campbell, svenska släkter, härstammande från olika skotska släktgrenar af den vidt förgrenade ätten. Från Argyll-grenen härstammade flera krigare, som inkommo till Sverige på Karl IX:s och Gustaf II Adolfs tid, bl. a. majoren Karl (Carel) C., f. 1593, kaptenlöjtnant vid P. Ruthvens regemente 1622, kapten vid Kronobergs regemente 1623, major 1628, d. 1632. Släkten räknade fram på 1800-talet många medlemmar i Sverige, de allra fleste officerare i lägre grader. Den torde ha utgått på manssidan 1891 och på kvinnosidan 1903. På 1700-talet fanns i Stockholm en köpmanssläkt C., hvilken anses härstamma från den skotska ättgrenen C. of Islay. Köpmannen Robert C., handlande i Stockholm sedan 1707, afled där 1758. I Göteborg lefde på 1700-talet äfven en köpmansfamilj C., af hvars medlemmar Colin C., f. 1686, inflyttade till Göteborg 1731, direktör i Ostindiska kompaniet s. å., kommerseråd, d. 1757, och Hugh C. naturaliserades som svenska adelsmän, den förre 1731, den senare 1736, dock utan att taga introduktion på Riddarhuset. De uppges ha härstammat från den Argyllska släktgrenen. Jfr G. Indebetou, "De svenska grenarna af skotska ätterna C." (i "Personhist. tidskr.", 1908). ^{V. S--g.} *Campbell-Bannerman, sir Henry, blef 5 dec. 1905 premiärminister och vann vid nyvalen till underhuset i jan. 1906 en glänsande valseger öfver unionisterna (härom och om hans ministär se Storbritannien, historia, sp. 198). Öfverhusets motstånd hindrade genomförandet af många bland den nya ministärens reformförslag, men skapandet af parlamentarisk själfstyrelse för de forna boerrepublikerna Transvaal och Oranjefristaten (1906) och den stora uppgörelsen med Ryssland om Afganistan, Persien och Tibet (31 juli 1907) äro minnesvärda resultat af ministären C.-B:s politik. Hans älskvärda personlighet bidrog väsentligt att sammanhålla det i politisk uppfattning allt annat än enhetliga regeringspartiet. Redan hösten 1907 nödgades han af hälsoskäl öfverlåta den faktiska ledningen af ministären och partiet åt finansministern Asquith; han afgick 5 april 1908 och afled 22 april s. å. i London. ^{V. S--g.} *Campbelltown, oriktig form i stället för Campbeltown. Camp de César [kãdə; eng. Cæsar's camp], under Världskriget benämning på ett system af starka fältbefästningar omedelbart v. om Roye (dep. Somme). Anlagdt af tyskarna (1:a armén, v. Kluck) i början af okt. 1914 efter Royes intagande, till försvar af denna viktiga förbindelseknut, blef det föremål för långvariga strider senare på hösten s. å. samt under större delen af 1915 mellan de anfallande fransmännen (2:a armén, de Castelnau) och de försvarande tyskarna, hvilka senare höllo ställningen, ända tills densamma -- i samband med det strategiska återtåget till Siegfriedsställningen -- i mars 1917 utrymdes. 26 mars 1918 återeröfrades dock C. af tyskarna (18:e armén, v. Hutier), men i slutet af aug. s. å. intogs det, efter flera dagars hårda strider, åter af fransmännen (1:a armén, Debeney), som samtidigt besatte Roye. Jfr Världskriget, sp. 169, 218, 235 och 240. ^{H. J--dt} Camp des romains [kã dä råmä'], fort. Se Saint-Mihiel. *Camper, P. Se C. E. Daniels, "Het leven en de verdiensten van P. C." (prisbelönt, 1880). Camperdown [kä'mpedaun]. Se Duncan, Adam. Campidoglio [-då'ljå], nu namn på Capitolium (se d. o. Suppl.). *Campillo y Correa, N. del, föddes 1835 (ej 1834) och dog 1900. Campin, Robert, nederländsk målare, f. omkr. 1382, d. 1444, omnämnes 1406 som bosatt i Tournai samt utförde många arbeten för kyrkor, gillen och för rådhuset. Han var samtida med bröderna van Eyck och var lärare till de båda betydande målarna Rogier van der Weyden och Jacques Daret. Det af konstforskaren G. Hulin de Loo för ej länge sedan framställda antagandet, att G. var identisk med den till namnet okände konstnär, som blifvit kallad mästaren från Flémalle, synes ha ganska starkt fog för sig. Om denne och hans arbeten se Mästaren från Flémalle. ^{G--g N.} *Campodeidæ, zool. Se äfven Larvborstsvansar. *Campodunum. Se Kempten. Suppl. Campolongo, italienskt pansarfort på Tyrolerfronten (i Sette comuni), 9 km. v. om Asiago, intogs under Världskriget af österrikarna (ärkehertig Karls arméafdelning) 23 maj 1916 och förblef sedan i dessas besittning tills i nov. 1918. Jfr Världskriget, sp. 213 och 248. ^{H. J--dt.} Campomolon, italienskt pansarfort på Tyrolerfronten, 9 km. nordväst om Arsiero, eröfrades under Världskriget 18 maj 1916 af österrikarna (ärkehertig Karls arméafdelning) och förblef sedan i dessas besittning tills i nov. 1918. Jfr Världskriget, sp. 213 och 248. ^{H. J--dt.} Camponotus, zool., ett myrsläkte, tillhörande underfamiljen Camponotidæ (se Myror, sp. 110). *Campos Salles, M. F. de, dog 1913. Campoverde, Cima di, en 2,129 m. hög bergstopp i italienska prov. Vicenza, distriktet Sette comuni, 11 km. n. om Asiago. Under österrikiska offensiven i maj 1916 eröfrades det befästa berget af 3:e arméns (v. Kövess) trupper 24 och 25 s. m. Jfr Världskriget, sp. 213. ^{H. J--dt.} Câmpulung, stad. Se Kimpulung 1. *Canada. De olika provinsernas och territoriernas areal och befolkning 1921 voro enl. alman. de Gotha 1922: <table> <td>Provinser och territorier<td r>Kvkm. <td r> Inv.<td>Inv. på 1 kvkm. <td>Ontario <td r>1,054,800<td r>2,904,250<td> 2,8 <td>Quebec <td r>1,830,600<td r>2,417,250<td> 1,3 <td>Nova Scotia <td r> 55,500<td r> 527,300<td> 10 <td>New Brunswick <td r> 72,500<td r> 372,000<td> 5 <td>Prince Edward island <td r> 5,650<td r> 94,650<td> 17 <td>Manitoba <td r> 652,200<td r> 669,614<td> 1,0 <td>British Columbia <td r> 921,600<td r> 718,500<td> 0,8 <td>Saskatchewan <td r> 651,900<td r> 843,450<td> 1,3 <td>Alberta <td r> 661,200<td r> 661,663<td> 1,1 <td>Yukon <td r> 536,300<td r> 8,512<td>(1911) 0,02 <td>North-west territories <td r>3,217,200<td r> 18,481<td>(1911) 0,01 <td> <td r>9,659,450<td r>9,235,000<td> 0,9 </table>