en ungefärlig linje från trakten af Reims i v. till Argonnerna v. om Vienne i ö., var under hela kriget föremål för fransmännens, delvis ytterst kraftiga och med hela arméer utförda, anfall. Det afsedda genombrottet lyckades dock icke, om än tyska frontlinjen tillbakatrycktes på vissa ställen, särskildt i riktning mot Butte de Tahure på östra delen af denna och mot Moronvillers på den västra. De största fältslagen i C. under Världskriget egde rum 21 febr.-20 mars 1915 ("vinterslaget i C."), 22 sept.-3 nov. s. å. ("höstslaget i C."), 17-22 april 1917 (del af "dubbelslaget vid Aisne och i C.") samt 8-17 okt. 1918 under de allierades slutliga samfällda offensiv, som i C. ledde till tyskarnas återtåg till Hunding-Brunhildeställnin-gen mellan Attigny och Grandpré. Se Världskriget, sp. 183, 185, 219 och 243. H. J-dt. * Champaigne bör uttalas fäpa'nj, icke jäpä'nj. *Champaran tillhör divisionen Tirhut, ej Patna. 1,908,385 inv. 1911. Champerico [tjam-], stad i staten Guatemala, Central-Amerika, vid mynningen af floden Salamo i Stilla hafvet och San Felipejärnvägen från staden Guatemala, 161 km. s. v. därom. Export af hudar, kaffe och kautschuk. Omkr. 2,000 inv. * Champinjoner. Se färgplansch I till art. Svampar. Champinjonrätter, kokk., d. v. s. maträtter, hvari champinjoner ingå som en väsentlig beståndsdel, äro af många slag. De kunna anrättas enbart stekta i smör eller kokta, rostade eller stufvade, läggas i brun eller hvit sås, användas till puré, fyllas med fågelfärs m. m. Man kan med dem ge smak åt kötträtter (såsom fårkotletter, hönsrätter, järpar, morkullor, rapphöns), fiskrätter (såsom filet af hafstunga, piggvar, slätvar, gädda och gös), man kan lägga dem i omelett eller "låda", i soppor, blanda dem med tryffel och murklor till fyllningar o. s. v. Champlevé [Jäleve], fr., "gropemalj". Se Emalj, sp. 462. *Chamsln har sitt namn af arab. chamsin (femtio). Chanaral de las Animas [tjanjara'1 de las a'ni-mas], stad i prov. Atacama, Chile, 79 km. n. om Caldera, vid Stilla hafvet och järnvägen från Copiapö. Stor sjöfart. Omkr. 3,000 inv. Chandausi [tjandäVsi], stad i brittisk-indiska distriktet Moradabad, divisionen Rohilkhand, Agra, nära floden Sot, 72 km. v. om Bareilly. 22,255 inv. (1911), hvaraf 3/4 hinduer och resten muhammedaner. Stor handel med socker. I närheten ligga stora kalkstensbrott. Chand Bardäi, indisk författare. Se H in d i, sp. 719. Chandler [tjä;ndlo], Seth Carlo, nordamerikansk astronom, f. 16 sept. 1846 i Boston, Mass., d. 31 dec. 1913 i Wellesley hills, nära Boston, var 1864--70 anställd vid Förenta staternas Coast survey, därefter under flera år aktuarie i olika lifförsäkringsbolag i New York och Boston. 1881-85 arbetade han på Harvard-observatoriet i Cambridge, Mass., och lefde därefter som privatastronom i Boston och Cambridge. Han utförde omfattande och högt skattade arbeten öfver de föränderliga stjärnorna samt utgaf tre kataloger öfver dessa. Han upptäckte många föränderliga stjärnor, bl. a. den nya stjärnan i Kronans stjärnbild 1866. Berömda blefvo äfven hans undersökningar öfver polhöjdsvariationerna, nedlagda i en stor mängd afhandlingar, mestadels publicerade i den af B. A. Gould (se d. o.) uppsatta tidskriften "Astronomical journal", hvars utgifvare han var från Goulds död 1896 till 1909. C. lämnade äfven flera bidrag till kännedomen om kometernas rörelser. För sina arbeten öfver polhöjdsvariationerna erhöll han National academy of sciences' guldmedalj 1895 och för samma arbeten och undersökningarna öfver de föränderliga stjärnorna .Royal astronomical societys guldmedalj 1901. B-d. Chang-pai-shan 1. Tschang-pai-schan, äfven Lao- ling och Shan-alin, bergskedja på gränsen mellan Mandschuriet och Korea, som kulminerar i toppen Pek-tu-san (2,470 m.) och ger upphof åt floderna Sungari och Jalu. Channel islands [tjä'nl åYtends]. Se Normaodiska öarna. Cha-no-yu, jap. Se Teceremonien. Chantavoine [jãtavwan], Jean, fransk musikskriftställare, f. 1877, studerade musikhistoria i Berlin och blef 1903 musikanmälare i "Revue hebdomadaire" samt 1911 i "Excelsior" och s. å. medredaktör af årsboken "L'année musicale". Han redigerar sedan 1906 biografiserien "Les maîtres de la musique" och har däri själf bidragit med arbeten om Beethoven (1906) och Liszt (1910, flera uppl.) samt vidare skrifvit Musiciens et poétes (1912) och De Couperin à Debussy (1921). E. F--t. Chantemesse [jãtmäs], André, fransk hygieniker och bakteriolog, f. 13 okt. 1851 i Le Puy, dep. Haute-Loire, d. 28 febr. 1919 i Paris, var professor vid medicinska fakulteten i Paris, först i experimentell patologi, därefter (1898) i hygien samt blef generalinspektör öfver den offentliga hälsovården 1903, sedermera teknisk sanitär rådgifvare hos inrikesministern. C. utförde en mängd vetenskapliga undersökningar och utredningar rörande offentlig hälsovård. Hans epidemiologiska arbeten om de exotiska sjukdomarna, kolera, gula febern, dysenteri och pest, fingo stor praktisk betydelse som underlag för det franska karantänsväsendets anordnande. Hans mest kända bakteriologiska arbeten gälla tyfoidfebern och utkommo 1886--1907. C. hade funnit, att sera af djur, som ympats med tyfusbakterier, skyddade andra djur mot infektioner med samma bakterier. Han behandlade sedan med framgång tyfoidsjuka människor med dylikt serum från hästar. Andra forskare ha dock icke erhållit lika gynnsamma resultat. C. torde ha varit en af de förste uppslagsgifvarna till den profylaktiska ympning med dödade tyfoidbakterier till skydd mot tyfoidfeber, hvilken kom till största användning i härarna under Världskriget (se Vaccination, sp. 210). G. Wrgn. Chantengri, bergstopp. Se Asien, sp. 159. *Chantepie de la Saussaye, P. D., dog 30 april 1920 nära Utrecht. Chantepleure [jätplor], Guy, pseudonym för Jeanne Violet, f. l febr. 1875 i Paris, har skrifvit ett antal romaner, af hvilka Ma conscience en robe rose (1896) och Fiancée d'avril (1900; "Hans aprilfästmö", 1920) belönts af Franska akad. Af hennes senare arbeten kunna nämnas Le hasard et Vamour (1911) och La ville assiégée: Janina (1913). R-n B.