109 Chilesalpeter-Chilly 110 och l sammansatt brigad. Hvarje division består af l infanteribrigad om 2 reg., l artilleribrigad om 2 fältartillerireg. och l grupp bergsartilleri, l kavalleribrigad om 2 kavallerireg., 2 kompanier ingenjörtrupper och 2 kompanier träng. Utom divisionerna finnas l batteri ridande artilleri, l järnvägsreg. om 2 bataljoner och l fälttelegraf bataljon. Denna fredsorganisation räknar en manskapsstyrka af 21,600 man, inklusive officerare. Af denna styrka äro 9,000 man värnpliktiga. Utom hären finnes en fullkomligt militariserad och of vad, väl beväpnad och beriden gendarmerikår på 2,700 man. Af härens öfriga grenar må nämnas sjukvårdsstyrelsen med personal, administrativa departementet med intendenturper-sonal, materialdirektionen med gevärsfaktori och betydande ammunitionsfabrik samt flygvapnet. Hären har krigshögskola, krigsskola, infanteri- och artilleriskjutskola, kavalleriskola, veterinärskola, gevärshandtverkar- och fyrverkarskola samt flygskola. Infanteriet är beväpnadt med det chilenska mausergeväret med spetskula, kavalleriet med lans, sabel och mauserkarbin; artilleriet, liksom kavalleriet, har dessutom tunga kulsprutor förda på hästar. -. Republikens president utöfvar högsta befälet öfver krigsmakten genom krigsministern, understödd af en generalinspektör och generalstaben. Flottan bestod 1922 af l slagskepp på 33,000 ton, l dito på 6,000 ton, l pansarkryssare på 8,500 ton, 5 kryssare på sammanlagdt 19,500 ton, 5 jagarledare på 1,850 ton, 7 jagare på omkr. 400 ton, 5 torpedbåtar, l skolskepp, 6 U-båtar, 10 vedettbåtar, 3 transportfartyg, l segelskepp, l äldre pansarbåt och 18 flygbåtar. Sammanlagda deplacementet var 118,156 ton. - Personalen utgjordes 1922 af 300 officerare och ung. 8,000 man. Flottan har tre baser, Talcahuano, Valparaiso och Arica, försedda med fast och rörligt försvar, samt torpedförsvar. Personalen rekryteras dels genom värfning på 3 till 10 år, dels genom värnplikt på l års tjänstetid. Flottan disponerar 3 hamnar, där större reparationsarbeten kunna utföras: Valparaiso, Talcahuano och Punta Arenas. Den viktigaste är Talcahuano med sina 2 torrdockor, den ena för skepp af ända till 45,000 tons deplacement, den andra för skepp upp till 15,000 ton. Följande skolor finnas: sjökrigshögskola, sjökrigsskola, navigationsskola, maskinistskola, maskiningenjörsskola samt torped-, radiograf- och skjutskolor. Andlig kultur. Den offentliga undervisningen har under de sista årtiondena snabbt utvecklats. 1920 voro 3,214 offentliga folkskolor och 429 privata sådana i verksamhet med sammanlagdt 401,261 lärjungar. S. å. funnos 42 lyceer (gymnasier) för ynglingar och 48 för flickor och sam-manlagdt 292 statens eller privata högre läroverk och specialskolor (se hufvudarbetet). Pressen står på en jämförelsevis hög ståndpunkt och har mycket starkt inflytande på den allmänna opinionen. 1920 utgåfvos 101 dagliga tidningar och 810 tidskrifter och andra tidningar. Den äldsta och tillika mest lästa tidningen är "El Mercurio", som utkommer i 2 dagliga upplagor i Santiago och därtill samtidigt utges dagligen i både Valparaiso och Anto-fagasta. Om flaggans utseende se färgpl. till art. Flagga. A. C. S. Historia. (Uppgiften å sp. 197, att kryssaren "Huascar" sprängdes i luften, är oriktig; den befann sig i afrustningstillstånd och deltog ej i kriget.) Presidenten Riesco efterträddes 1906 af den framstående och karaktärsfaste statsmannen Pedro Montt (d. 1910 i Bremen, dit han med kongressens medgifvande begett sig för att söka bot för sin hälsa), efter att ha öfverlämnat regeringen till vicepresidenten Fernandez Albano. Denne afled dock kort därpå och efterträddes på lagenligt sätt af den äldste ministern, E m i-liano Figueroa, hvarefter i vanlig ordning nytt presidentval företogs. Detta under några få månader tre gånger upprepade, oförutsedda ombyte af president under iakttagandet af alla grund-lagsenliga former och under det att det fullkomligaste lugn rådde i hela landet utgör ett vältaligt bevis på republikens fasta statliga organisation och nationens politiska mogenhet. - Presidentvalet 1910 föll på den liberale deputeranden och förre premiärministern Ramön Barros Luco, som i sin ordning, 1915, efterträddes af Juan Luis Sanfuentes, som efter tilländalöpandet af den period, för hvilken han blifvit vald, 1920 efterträddes af Arturo Alessandri; dennes ämbetstid utgår dec. 1925. - C. iakttog under Världskriget sträng neutralitet och protesterade 1914 mot sänkandet af tyska kryssaren "Dresden" inom chilenskt territorialvatten. Under de första krigsåren rådde i C. större sympatier för Tyskland än i någon annan sydamerikansk republik. Mot det obegränsade undervattensbåtskriget protesterade C. i Berlin febr. 1917, men vidhöll sin neutralitet, äfven sedan Förenta staterna s. å. inträdt i kriget. Till Nationernas förbund anslöt sig C. 1919, och dess förste delegerade Agustin Edwards presiderade vid förbundets delegeradeförsamlings möte i Geneve 1922. Den gamla tvisten mellan C. och Peru om Tacna och Arica flammade åter upp 1919, och på sistone ha försök gjorts att få till stånd en uppgörelse genom förhandlingar i Washington (1922) i syfte att anlita Förenta staterna som skiljedomare. V. S-g. * Chilesalpeter. Om tillgång och export af salpetern se Chile. Suppl., sp. 106. "Chilkov. - 2. M. I. C. dog 1909. * Chillån, stad i Chile. Uppe på Anderna, på en höjd af omkr. 2,200 m., på sluttningen af den snötäckta vulkanen Chillån (2,900 m.), ligger i romantiskt vacker omgifning badorten C., B a no s de Chillån, hvars termalkällor lämna svafvel-bad, som höra till de allra verksammaste på jorden (i synnerhet för botande af gikt, reumatism och hudsjukdomar). Vattnets svafvelhalt för hvarje 1,000 gr. i vikt utgör 0,2. Oräkneliga varma källor finnas i trakten, men endast ett fåtal har tagits i anspråk. Bland dessa finnas äfvem sådana, som hålla mycket järn (2,4 på 1,000 dlr vatten), andra äro starkt alkaliska. Societetsnöjen erbjudas ej vid badorten, men till gengäld är bergsluften synnerligen frisk och mild. Chilly [Jijl], by i franska dep. Somme, 12 km. n. om Roye, under Världskriget fullständigt förstördt. C. intogs i slutet af sept. 1914 af tyskarna (6:e armén), inreddes till försvar och ingick sedan i tyska frontlinjen s. om Somme. Byn var under slaget vid Somme föremål för upprepade, häftiga anfall af